Att det inte sker över en natt spelar ingen roll. Folk håller ut så länge det går, för alla tror ju att det "går upp snart". (För övrigt är det ingen som vet när en lågkonjunktur varken börjar eller hur djup den är så det går inte att resonera så.) Till slut är man rökt och då står där ett antal hundratusen människor med en bostad som är överbelånad gentemot värdet. Personen i fråga går ut från affären med en skuld och banken får inte in sitt utlånade kapital.shadowfire skrev:
Jag önskar att jag kunde säga att det då är bankernas och låntagarnas problem när DOM tagit för stora risker med utlåningen. Problemet är att när de idag otroligt framgångsrika bankerna går i konkurs så hotar det hela finanssystemet. Tragiskt att det är så men så ser det ut. Därav är finansinspektionens styrmedel livsnödvändiga. 15%-regeln är mycket välkomnande som en av styrmedlen kring detta tycker jag.
Det är ju av intresse på lång sikt ja men eftersom ingen vet när eller om dåliga tider inträffar så är det inget man kan ta hänsyn till.shadowfire skrev:Om det nu inte var så att det saknades ett par detaljer där, t.ex. att man faktiskt amorterar
Ska du amortera av ett lån på 30 år så är belåningsgraden fortfarande 94% om detta inträffar år 2.
Har priserna sjunkit med 20% på dessa två år så är det rätt väsentliga summor som saknas med ett lån på 3.000.000.
Ditt lån: 2.820.000
Exekutiv aktion: 2.400.000
Din återstående skuld: 420.000:-
Då kan man ju lätt fantisera om vilka summor som banken saknar med ett "antal" såna kunder..
Du har inte förstått. Utan jobb och inkomst så kan du inte amortera en spänn.shadowfire skrev:Skulle fastigheterna råka ut för en drastisk värdeminskning, så kommer ju hela konjukturen påverkas av att det konsumeras mindre. Resultatet blir att reporäntan sänks, vilket gör att hushållets samtliga lån och räntekostnader sänks, vilket gör att man för samma pengar på lönen kan amortera mer/snabbare osv. Det finns mängder med aspeketer
Redigerat:
Självbyggare
· Stockholm
· 8 589 inlägg
Du resonerar logiskt men helt uppåt väggarna tycker jagshadowfire skrev:
En bostad bor du och din familj i - man kan inte bara rycka på axlarna om man helt plötsligt måste in med 395 000 kr - även om detta händer över ngn månads tid...
Exempel: 100 % belåning, inga sparpengar att tala om (de flesta som skriver om att dom vill ha 100% eller däromkring verkar inte ha hunnit spara ngn större buffert) och 2 mån efter köpet, efter ytterligare en räntehöjning, så blir den ena familjeförsörjaren sjuk och man har inte råd med kostnaden. Tack vare en försäkring så kan man bo kvar i 3 mpn - men sjukdomen är kronisk eller allvarlig osv så efter 3 mån tvingas man sälja- då till säg 90% av värdet (i en tvångssituation kan man inte vänta ut marknaden heller).
Då står man helt plötligt utan bostad, utan insats till ny bostad och en restskuld på ett par hundratusen (försäljningen kostar i sig också för det mesta pengar)...
Hade man istället haft 85% belåning så hade man haft pengar över, och även om det givet det andra hade varit en stor omställning så hade man iaf inte dragits med restskulden - och kanske kanske tom kunna flytta in i mindre Br lägenhet på en persons inkomst...
Annat exempel: Hurpriserna sjunker med 2-3% per år (högst rimligt i dessa tider med räntehöjningar osv). Efter 2-3 år vill man sälja (man är osams, har fått nytt jobb etc etc)- har man då inte amorterat ned skulden så har man samma problem - man står med en restskuld och utan insats till ny(a) bostad(er)
Sen har du kanske inte stött på ngn som sålt för lägre pris än dom köpt de senaste 10 åren - men det räcker med 20 år bakåt så finns det definitivt sådana personer !
Faktum är att jag så sent som 2002 gick i princip +-0 (om man räknar med försäljningskostnader) på en attraktiv 2a i Bromma utanför stockholm som jag hade ägt ca 2år - bara för att jag köpte på en spik och råkade sälja när intresset inte var optimalt: Nu är jag inte girig av mig och bostaden är inte en investering primärt så det var helt ok, jag gick ju inte förlust: Men med så snäva marginaler hade det hur lätt som helst kunnat bli "en hundring back" - inte kul om man hade haft 100% belåning och inte kunna välja försäljningetillfälle ELLER om det hade varit en mer permanent vikande marknad där priset kunde förmodats rasa mer ju längre man väntade.
/K
Renoverare
· Västra Götaland
· 1 117 inlägg
Håller med om att det är bra att FI osv går in och styr, dessvärre som sagt så spelar det ingen roll egentligen. Om du har ekonomi för 100% bolån eller för 75% bolån +25 blanolån, så är ju enda skillnaden att banken tjänar mer på att du har 25% i blanco eller hur?HusByggarTomten skrev:
Så hur du än resonerar så är det inte fi eller marknaden som är styrd eller ngt, utan det enda detta resulterar i är större avkastning till aktieägare i bankerna.
Renoverare
· Västra Götaland
· 1 117 inlägg
fasiken att man inte kan multicitera i detta forum.. .)HusByggarTomten skrev:
att vara skyldig banken 420k och göra om det till ett blancolån på 12 mån medan man bor i hyreslägenhet är fortfarande inte hela världen.. även om någon förlorar ett jobb.
Du får det att låta som att förlora jobb innebär att man blir utan inkomst och inte kan amortera en spänn, eftersom du skriver bokstavligen så. De flesta som tar lån är kloka nog att vara med i en a-kassa och ha inkomstförsäkring tecknad eller vara med i facket och ha en inkomstförsäkring den vägen. Det garanterar ändå 80% av lönen under en rätt lång tid. Med tanke på att banken idag räknar på 9% ränta när man tecknar ett lån för 4%, så har man ju rätt så god marginal upp till taket där om du dessutom inkluderar 80% av din lön vid arbetslöshet.
Renoverare
· Västra Götaland
· 1 117 inlägg
Seriöst, om du säljer något och får en skuld efter köpet, vad innebär det egentligen om du kan fortsätta betala på skulden utan att få betalningsanmärkningar? Ja det innebär ett eller flera år där du tvingas betala av på en skuld för något du har ägt tidigare. Är det ovanlig? Nej. Det existerar redan idag. Detta är inget nytt fenomen som kan komma att uppstå... det är ju så här det ser ut idag! Som sagt, jag har jobbat på en bank och det var som en rullgardin för mig när jag såg hur mkt folk egentligen belånat. Och går back när man säljer det man belånat.klaskarlsson skrev:Du resonerar logiskt men helt uppåt väggarna tycker jag
En bostad bor du och din familj i - man kan inte bara rycka på axlarna om man helt plötsligt måste in med 395 000 kr - även om detta händer över ngn månads tid...
Exempel: 100 % belåning, inga sparpengar att tala om (de flesta som skriver om att dom vill ha 100% eller däromkring verkar inte ha hunnit spara ngn större buffert) och 2 mån efter köpet, efter ytterligare en räntehöjning, så blir den ena familjeförsörjaren sjuk och man har inte råd med kostnaden. Tack vare en försäkring så kan man bo kvar i 3 mpn - men sjukdomen är kronisk eller allvarlig osv så efter 3 mån tvingas man sälja- då till säg 90% av värdet (i en tvångssituation kan man inte vänta ut marknaden heller).
Då står man helt plötligt utan bostad, utan insats till ny bostad och en restskuld på ett par hundratusen (försäljningen kostar i sig också för det mesta pengar)...
Hade man istället haft 85% belåning så hade man haft pengar över, och även om det givet det andra hade varit en stor omställning så hade man iaf inte dragits med restskulden - och kanske kanske tom kunna flytta in i mindre Br lägenhet på en persons inkomst...
Annat exempel: Hurpriserna sjunker med 2-3% per år (högst rimligt i dessa tider med räntehöjningar osv). Efter 2-3 år vill man sälja (man är osams, har fått nytt jobb etc etc)- har man då inte amorterat ned skulden så har man samma problem - man står med en restskuld och utan insats till ny(a) bostad(er)
Sen har du kanske inte stött på ngn som sålt för lägre pris än dom köpt de senaste 10 åren - men det räcker med 20 år bakåt så finns det definitivt sådana personer !
Faktum är att jag så sent som 2002 gick i princip +-0 (om man räknar med försäljningskostnader) på en attraktiv 2a i Bromma utanför stockholm som jag hade ägt ca 2år - bara för att jag köpte på en spik och råkade sälja när intresset inte var optimalt: Nu är jag inte girig av mig och bostaden är inte en investering primärt så det var helt ok, jag gick ju inte förlust: Men med så snäva marginaler hade det hur lätt som helst kunnat bli "en hundring back" - inte kul om man hade haft 100% belåning och inte kunna välja försäljningetillfälle ELLER om det hade varit en mer permanent vikande marknad där priset kunde förmodats rasa mer ju längre man väntade.
/K
Det är liksom inget nytt, det är så här det ser ut idag i vårt land
.. det är bara det att man pratar inte om det. De personerna som sitter i den sitsen talar såklart väldigt tyst om det pga skam. Jag vill absolut inte leka besserwisser, jag har bara sett kalla fakta, dvs bankens likvid och omsättning samt vad intänkter kommit ifrån. Dock står fortfarande kreditkorten osv för en sjukt stor andel, delbetalningar är bankens kassako nr1.
Nej, bankerna måste hålla större kapitalreserver för att täcka eventuella förluster på blancolån än på hypotekslån eftersom de är osäkrare. Det innebär att bankerna, allt annat lika, får sämre avkastning på sitt kapital när de lånar ut utan säkerhet. Bland annat därför tar de mer betalt för blancolån.shadowfire skrev:
En skillnad är alltså att en större andel blancolån tvingar bankerna till att hålla mer reservkapital, vilket i teorin skulle kunna göra banksystemet mindre sårbart för husprisnedgångar och låneförluster.
Renoverare
· Västra Götaland
· 1 117 inlägg
Det är därför banker har inlåning och inte bara utlåning. Inlåningen är till för att balansera upp utlåning.ordain skrev:
Självklart tar banker mer betalt om risken är större, men det är också den största kassakon för en bank. Ränta är det banken tjänar pengar på. Inget annat. Det är inte välgörenhet de sysslar med
Du har dock helt rätt i att risktagandet ökar kraven från FI osv, det finns redan idag en gräns för risktangande per bank i förhållande till in och utlåning, men åter igen så påverkar inlåning den gränsen. Därför tvingas vissa banker erbjuda högre sparränta än vad de egentligen vill, och de bankerna (eller ekonomiska instutioner) erbjuder oftast bäst sparränta. De är okända, lever med en större risk, måste kompensera utlånat kapital med inlånat osv.
Självbyggare
· Stockholm
· 8 589 inlägg
Problemet är väl att bankerna idag bara behöver en bråkdels täckningsgrad (är den inte 5-10% ?) !shadowfire skrev:Det är därför banker har inlåning och inte bara utlåning. Inlåningen är till för att balansera upp utlåning.
Självklart tar banker mer betalt om risken är större, men det är också den största kassakon för en bank. Ränta är det banken tjänar pengar på. Inget annat. Det är inte välgörenhet de sysslar med
Du har dock helt rätt i att risktagandet ökar kraven från FI osv, det finns redan idag en gräns för risktangande per bank i förhållande till in och utlåning, men åter igen så påverkar inlåning den gränsen. Därför tvingas vissa banker erbjuda högre sparränta än vad de egentligen vill, och de bankerna (eller ekonomiska instutioner) erbjuder oftast bäst sparränta. De är okända, lever med en större risk, måste kompensera utlånat kapital med inlånat osv.
Så om värdet på säkerheterna faller mer än en viss procent så har man inte den täckning som behövs och kombinerar man det med att folk behöver ta ut sina besparingar så . . .
/K
Det du skriver om arbetslöshetsförsäkringen är verkligen en sanning med modifikationer. I dag får 9 av 10 inte ut 80 % av sin lön! Vanlig a-kassa ger högst 80 % av lönen upp till taket 18.700:- per månad. Det innebär max 680:- per dag. Inte mycket till inkomst när man har stora lån!shadowfire skrev:
800.000 i årsinkomst, då borde det inte vara några problem att spara ihop 500.000...
Att spara ihop till 15% i insats, gör en mer medveten om allvaret i en fastighets affär.
Att riskera sina egna besparingar, svider mer än att bara skriva på lånehandlingar.
Precis som att det är lättare att handla på kredit...
Att spara ihop till 15% i insats, gör en mer medveten om allvaret i en fastighets affär.
Att riskera sina egna besparingar, svider mer än att bara skriva på lånehandlingar.
Precis som att det är lättare att handla på kredit...
Jag håller helt med i detta. Egentligen helt sjukt att man skulle kunna belåna sig 100% nu när bostadspirserna ligger på ATH med ganska stor risk för nedvärdering. Tror också att en egen kontantinsats gör köpeskillingen mer reell och att det inte bara blir några siffror på ett papper.Freddy_kruger skrev:
Lätt att stirra sig blind på pocenten.
Det är inte precis billigt att bo i lägenhet heller.
Skulle vi sparat ihop 15-25% för att kunna flytta till hus hade det förmodligen aldrig blivit av.
Då hade vi suttit där i en lägenhet som blivit dyrare i hyra för varje år.
Nu blev det ju förvisso ännu dyrare med hus men inte så våldsamt ändå och sett på lite sikt bör vi bo billigare här än om vi bott kvar i lägenheten.
Men visst på sätt och vis hade vi sparat ihop en del då vi bodde i insatslägenhet och vinsten från försäljningen räckte till att pynta upp 10% av köpesummanm plus där blev pengar över.
Det är inte precis billigt att bo i lägenhet heller.
Skulle vi sparat ihop 15-25% för att kunna flytta till hus hade det förmodligen aldrig blivit av.
Då hade vi suttit där i en lägenhet som blivit dyrare i hyra för varje år.
Nu blev det ju förvisso ännu dyrare med hus men inte så våldsamt ändå och sett på lite sikt bör vi bo billigare här än om vi bott kvar i lägenheten.
Men visst på sätt och vis hade vi sparat ihop en del då vi bodde i insatslägenhet och vinsten från försäljningen räckte till att pynta upp 10% av köpesummanm plus där blev pengar över.