AV HÄVD; får jag gena över privat tomt?

[LantbrukarN]

Den så kallade allemansrätten är en S-märkt fejkhistoria för att staten ska kunna tillskansa sig privat egendom.
Det har ALDRIG EXISTERAT någon allemansrätt i Sverige. Det är en ren historieförfalskning med dunkla avsikter varav en troligen är att få nöjet att förfoga över allt större egendomar som man inte själv har ägt, byggt upp och vårdat.

Falskt, Allemansrätten har sin grund i medeltiden då folk på resande fot hade rätt att ta en viss mängd ätbart ur skog de inte ägde under sin färd.
1940 års friluftsutredning blev det mer likt den allemansrätt vi har idag, under en RÖD/BLÅ samlingsregering kan tilläggas.

Ytterligare så skrevs Allemansrätten in i grundlagen 1994, oklart vilket datum.
Men för att ändra i grundlagen så krävs att samma beslut fattas av 2 olika regeringar med ett riksdagsval emellan.
Och där har vi en BLÅ regering 1993 och delar av 1994, och en RÖD regering efter valet 1994.

Så där var det dom Blåa som antog ändringen första gången och de röda höll med den andra gången.

Gå och rasta hunden i valfri skog istället för att hitta på konstiga konspirationer

 

[useless]

Alltså, folk var inte villa- eller fritidshusägare på medeltiden. Nästan all mark ägdes av några få stora markägare eller så ägdes mark samfällt av en by. Att då blanda in dagens allemansrätt som har konstruerats för stadsfolkets friluftsliv blir bara anakronistiskt.

Fast vi pratar väl om ursprunget till reglerna? Inte att syfte, utformning och tillämpning är detsamma i dag som på medeltiden?

 

[Hep]

Säkerligen plockade man inte svamp. Det finns ingen äldre tradition att plocka och äta svamp i svensk kultur. Det är en modern uppfinning driven av ett antal professorer i Lund. Det var därför svampkurser var så populära på 60-70-80-talen, då hade det äntligen blivit en folkrörelse.

Definitionen av allemansrätt att den motsatsvis skulle följa av att man skulle behöva köpa marken för att rida på den är historielös. Kom igen!

Säg det till Kajsa Warg. Inte direkt medeltid, men inte heller 60-talet. Nu utgår jag ifrån att du menar 1960-talet, fast det är kanske fel.

 

[tveksamt]

Allemansrätten är ett påhitt av Socialdemokraterna. Det har aldrig funnits någon rätt för gemene man att röra sig fritt och lite hur som helst på annans mark.
I Norge finns också något liknande vår allemansrätt men som.jag förstått det med tydligare restriktioner för nyttjaren av andras marker. T ex är det inte upp till för turister och övriga besökare att t ex plocka hinkvis med hjortron, det är i första hand ortsbefolkningens som har rätt till bären.

Skulle säga att det är väldigt små skillnader mellan allemansrätten i Sverige och Norge. Just hjortron är dock undantagna från rätten att plocka bär i Nordnorge, men det spelar ingen roll om du är norrman från Oslo, lokalbo eller utlänning, begränsningen är lika för alla.

Har du några andra exempel på "tydligare restriktioner"?

 

[gaidin]

Jag raljerar över din historielöshet.

Du menar att socialdemokraterna fanns på medeltiden?

 

[Mikael_L]

Jadu Claes, du kanske borde skumma genom detta:
(Kanske Eva777 också, men för denna person hyser jag inget hopp, jag tvivlar på den personen vill lära sig något)

Nu är det väl iofs inte spot on på det du skrivit, men det visar åtminstone att landslagarna en gång i tiden var väldigt inriktade på utveckling och tillvaratagande av hela landets resurser.
Man kan lätt konstatera att under sekels lopp så har äganderätten istället stärkts.
Men om man på lite olika vis kunde tillägna sig egen mark på detta vis, så finner jag det svårt att tro att vi inte även hade en "allemansrätt" som gjorde att man kunde plocka bär och kvistar för att elda med osv.

Det jag finner spännande i detta sammanhang återfinns på sid 43-46, typ
https://www.domstol.se/globalassets/filer/domstol/hogstadomstolen/avgoranden/2020/t-853-18.pdf

Men jag klistrar inte lite här nere också.

HÖGSTA DOMSTOLEN T 853-18 Sida 43
Urminnes hävd
Allmänt om urminnes hävd
135. Rättsinstitutet urminnes hävd är numera avskaffat. Äldre rättigheter
som har tillkommit genom urminnes hävd består emellertid fortfarande (se 6 §
lagen, 1970:995, om införande av nya jordabalken, punkten 4 i övergångs-
bestämmelserna till jaktlagen och punkten 2 i övergångsbestämmelserna till
fiskelagen). Vid bedömningen av om en rättighet har uppkommit genom
urminnes hävd blir 15 kap. 1 § äldre jordabalken av betydelse. Där angavs:

• ”Det är urminnes hävd: där man någon fast egendom eller rättighet i så lång
• tid okvald och ohindrad besuttit, nyttjat och brukat haver, att ingen minnes,
• eller av sanna sago vet, huru hans förfäder, eller fångesmän först därtill
• komne äro.”

136. Denna bestämmelse härrör från tillkomsten av 1734 års lag. Begreppet
urminnes hävd förekommer emellertid redan i Magnus Erikssons och
Kristoffers landslagar, tillkomna på 1300-talet respektive 1400-talet.26 Rätts-
institutet torde ha haft särskilt stor betydelse under 1600-talet.

137. Bestämmelserna om urminnes hävd var i första hand avsedda att
tillämpas när tidigare uppodlad jord hade blivit öde och därefter på nytt tagen
i bruk. Den som sist hävdade jorden kunde då göra gällande äganderätt till
jorden framför tidigare innehavare. Avsikten synes däremot inte ha varit att
urminnes hävd skulle kunna grunda rätt till tidigare obruten och oskiftad mark.
I 15 kap. 3 § äldre jordabalken föreskrevs särskilt att urminnes hävd inte skulle
gälla ”uti öppen skog och mark, byar emellan, utan rå och rör eller annan bol-
stada skillnad”. Vanligtvis blev urminnes hävd därför aktuell endast i fråga om
mindre markområden.

138, I vilken utsträckning det gick att förvärva rätt till obruten och oskiftad
mark reglerades varken i landslagarna eller i äldre jordabalken. Före lands-
lagarnas tid hade det varit möjligt att bli ägare till sådan jord genom s.k.
ockupation. En nybyggare kunde då förvärva äganderätt till jord som saknade
tidigare innehavare genom att odla upp den och därigenom öka dess värde
(”specifikation”).
26 Se Magnus Erikssons landslag, Jordabalken, flock 1: ”Ty lagligt fånget är rätt
fånget, och allt olagligt fånget är såsom icke fånget, till dess att urminnes hävd
kommer till”.


139. Bestämmelserna om urminnes hävd ansågs länge inte kunna tillämpas
i fråga om kronojord.27 Denna uppfattning kom emellertid med tiden att från-
fallas i rättspraxis (se NJA 1885 s. 357 och ”Stora Arten” NJA 1932 s. 314).

140. Kriterierna i 15 kap. 1 § äldre jordabalken för när urminnes hävd före-
ligger får, allmänt sett, anses vara vaga. Klart är dock att urminnes hävd förut-
sätter att någon under en längre tid har brukat och besuttit den fasta egendom-
en utan att detta har ifrågasatts av någon annan. I kravet på besittning har i
rättspraxis ansetts ligga att objektet för hävden måste vara bestämt avgränsat,
dock inte nödvändigtvis med fasta gränsmärken (jfr ”Stora Arten”). Brukandet
förutsätts vidare ha varit kontinuerligt och av viss intensitet. Detta har dock
inte ansetts utesluta att återkommande användning av mark för t.ex. bete har
kunnat läggas till grund för urminnes hävd (jfr ”Slätholmen” NJA 1952
s. 199). Lagtexten preciserar inte hävdetidens längd men i litteraturen har det
ansetts att den bör vara ca 90 år (jfr Östen Undén, Svensk sakrätt II, Fast egen-
dom, 6 uppl., 1969, s. 146, jfr även ”Nordmalingdomen” p. 12).

Urminnes hävd till jakträtt och fiskerätt
141. Det är tydligt att bestämmelserna i 15 kap. 1 § äldre jordabalken
utformades för sådan mark som brukades förhållandevis intensivt, framför allt
genom odling. Också jakträtt och fiskerätt har emellertid kunnat grundas på
urminnes hävd (se p. 135). Även i de fallen får frågan om urminnes hävd
prövas mot de kriterier som angavs i 15 kap. 1 § äldre jordabalken. Det krävs
alltså att jakten eller fisket har pågått kontinuerligt, med viss intensitet och
under en längre tid samt att nyttjandet har avsett ett avgränsat område och inte
mötts av några invändningar från andra rättsinnehavare. I rättspraxis har dock,
27 Jfr Christina Allard, Urminnes hävd som förklaringsmodell för uppkomst av
samiska rättigheter och dess tillämpning, i Forskningsutmaningar för fastighetsrätten,
red. Margareta Brattström och Peter Strömgren, 2010, s. 15.
såvitt gäller fiske, även ett mer extensivt nyttjande ansetts tillräckligt (se
”Fisket i Torringen” NJA 1984 s. 148).

 

[Claes Sörmland]

Jadu Claes, du kanske borde skumma genom detta:
(Kanske Eva777 också, men för denna person hyser jag inget hopp, jag tvivlar på den personen vill lära sig något)

Nu är det väl iofs inte spot on på det du skrivit, men det visar åtminstone att landslagarna en gång i tiden var väldigt inriktade på utveckling och tillvaratagande av hela landets resurser.
Man kan lätt konstatera att under sekels lopp så har äganderätten istället stärkts.
Men om man på lite olika vis kunde tillägna sig egen mark på detta vis, så finner jag det svårt att tro att vi inte även hade en "allemansrätt" som gjorde att man kunde plocka bär och kvistar för att elda med osv.

Jag tänker bara att det är långsökt att koppla medeltidens potentiella bärplockning och kvistinsamling med dagens allemansrätt. Det är helt olika syften bakom, det ena handlade om folks överlevnad och brukartraditioner och det andra ett modernt regelverk för stadsbefolkningens friluftsliv. Det blir bara löjligt att försöka koppla ihop dem för att få legitimitet för ett modernt projekt. Det är sånt man håller på med i osaklig politisk propaganda tänker jag.

Är det inte rakare och ärligare att att beskriva allemansrätten för vad den är, ett politiskt koncept som utvecklas för att hantera demografin som sammankopplas med Sveriges industrialisering och kraftiga urbanisering?

 

[Claes Sörmland]

Säg det till Kajsa Warg. Inte direkt medeltid, men inte heller 60-talet. Nu utgår jag ifrån att du menar 1960-talet, fast det är kanske fel.

Nej Cajsa Warg är verkligen inte medeltid, det är ju den moderna urbana matlagningen i Stockholm under 1700-talets mitt. Kraftigt influerat av kontinentens högreståndsmatlagning. Hon var tidig med att importera användning av svamp i mat till Sverige. Svamp har som sagt ingen viktig roll i den svenska maten förrän väldigt sent. Annat var det i Östeuropa vad jag förstår, där har bondebefolkningen ätit svamp länge. Hur ser det ut i den finska gruppen? Finns det uråldrig svampkultur där?

 

[Claes Sörmland]

Fast vi pratar väl om ursprunget till reglerna? Inte att syfte, utformning och tillämpning är detsamma i dag som på medeltiden?

Ursprunget är en politisk kamp som följde av industrialisering och urbanisering och ett behov för massorna att få ett friluftsliv tänker jag.

 

[Fotografen]

Jag tänker bara att det är långsökt att koppla medeltidens potentiella bärplockning och kvistinsamling med dagens allemansrätt. Det är helt olika syften bakom, det ena handlade om folks överlevnad och brukartraditioner och det andra ett modernt regelverk för stadsbefolkningens friluftsliv. Det blir bara löjligt att försöka koppla ihop dem för att få legitimitet för ett modernt projekt. Det är sånt man håller på med i osaklig politisk propaganda tänker jag.

Är det inte rakare och ärligare att att beskriva allemansrätten för vad den är, ett politiskt koncept som utvecklas för att hantera demografin som sammankopplas med Sveriges industrialisering och kraftiga urbanisering?

Den moderna allemansrätten med dess tolkningar kan vi nog i huvudsak tillskriva den starkt S-märkta urbaniseringen 1930-1970-tal.

Borde inskränkas till offentligt ägd mark. Ingår Svenska Kyrkan där?

 

[Claes Sörmland]

Den moderna allemansrätten med dess tolkningar kan vi nog i huvudsak tillskriva den starkt S-märkta urbaniseringen 1930-1970-tal.

Borde inskränkas till offentligt ägd mark. Ingår Svenska Kyrkan där?

Jag är inte negativ till allemansrätten, tycker i stort det fungerar bra.

Jag får bara knottror på huden när man likt en nationalromantiker börjar fantisera om något uråldrigt ursprung i medeltiden för ens politiska favoritprojekt. Och svamp- och bärmumsande fria svenska odalbönder... Nej, nu blir det t o m stora rödabruna utslag av knottrorna.

I grunden hade arbetarrörelsen en viktig roll för att säkra allemansrätten. Den är av stadsbefolkningen för stadsbefolkningen.

 

[Fotografen]

Hursomhaver, de svenska bönderna på 1800-1700-1600-äldre-talen var då inte ute och gick i skogen och plockade bär för att göra några utflykter, det handlade om överlevnad.

 

[Claes Sörmland]

Här går det att läsa om det moderna elitprojektet att få de motsträviga svenskarna att äta svamp:

https://popularhistoria.se/vardagsliv/mat-dryck/svenskarna-och-svampen

 

[useless]

Jag är inte negativ till allemansrätten, tycker i stort det fungerar bra.

Jag får bara knottror på huden när man likt en nationalromantiker börjar fantisera om något uråldrigt ursprung i medeltiden för ens politiska favoritprojekt. Och svamp- och bärmumsande fria svenska odalbönder... Nej, nu blir det t o m stora rödabruna utslag av knottrorna.

I grunden hade arbetarrörelsen en viktig roll för att säkra allemansrätten. Den är av stadsbefolkningen för stadsbefolkningen.

Jag tänker att årtusendet före 1930-talet färdades man genom skog och mark, plockade pinnar, bär, svamp till färgning av garn, näver och mossa för att isolera huset etc i naturen runtomkring sin bostad. Marken ägdes kanske gemensamt av byn eller av byns storbonde, men det skedde lokalt med lokalbefolkningens goda minne och det fanns ingen anledning att skapa några formella regler för hur brukandet skulle se ut eftersom det helt enkelt var en naturlig del av dåtidens leverne på landsbygden.

Runt 1930 hade urbaniseringen pågått ett tag och möjligheterna för stadsborna att resa långt på sin lediga tid var oändligt mycket större än tidigare. Då blev det helt plötsligt ett problem att många "utsocknes" kom till en plats och utnyttjade naturresurserna så det behövdes ett regelverk för något som funkat utan i 1000 år.

 

[Hep]

Nej Cajsa Warg är verkligen inte medeltid, det är ju den moderna urbana matlagningen i Stockholm under 1700-talets mitt. Kraftigt influerat av kontinentens högreståndsmatlagning. Hon var tidig med att importera användning av svamp i mat till Sverige. Svamp har som sagt ingen viktig roll i den svenska maten förrän väldigt sent. Annat var det i Östeuropa vad jag förstår, där har bondebefolkningen ätit svamp länge. Hur ser det ut i den finska gruppen? Finns det uråldrig svampkultur där?

Kanske ingen "viktig roll", men det lät på dig som att vi inte alls åt svamp förrän på 1900-talet och det vara bara det jag ville säga emot. Vad gäller mängden och viktigheten för människorna kan du säkert ha rätt.

Det finns skriftliga källor om svampätande i de högre samhällsklasserna redan på senmedeltid, men inget om mängd och om man ska vara petig så löste de garanterat det utan att bry sig om någon eventuell allemansrätt.