Jag fick gå tillbaks till NJA 2011 s. 109 för att fräscha upp minnet om vad HD skrivit om sedvanerätt.Mikael_L skrev:
Där skriver domstolen (punkt 13) "Genom att framföra tydliga och välgrundade invändningar kan en markägare sålunda hindra att sedvanerätt uppkommer. När väl sedvanerätten har etablerats, kan sådana protester dock inte leda till att rätten upphör."
HD baserar denna skrivning i princip på reglerna om urminnes hävd i 15 kap. 1 § gamla JB, som stadgar en "okvald och ohindrad" utövning av rättighet under lång tid för att denna fortsatt skall bestå.
För mig låter detta som att "sedvanerätt" idag ersatt uttrycket "hävd" (om man syftar på urminnes hävd i form av rättighet till annans fastighet) och därmed är tillämpningsbart i enskilda fall
Bra, du bevisar ännu mer att jag har uppfattat det hela rätt, tack.
https://lagen.nu/dom/nja/2011s109
https://lagen.nu/dom/nja/2011s109
Men vi måste kanske få Maijckel att förstå att hen har fel, för jag insåg att det förut har varit samma försök till desinformation, det här är inte första gången.
https://www.byggahus.se/forum/threa...mfridszon-skyltar.440866/page-25#post-4902811
Det här en såpass vanlig fråga här på forumet att det är av skada att en medlem hela tiden sprider felaktigheter, ibland inte värre än att en felaktig benämning används, men ibland med tolkningar som landar totalt fel pga denna oförståelse.
https://www.byggahus.se/forum/threa...mfridszon-skyltar.440866/page-25#post-4902811
Det här en såpass vanlig fråga här på forumet att det är av skada att en medlem hela tiden sprider felaktigheter, ibland inte värre än att en felaktig benämning används, men ibland med tolkningar som landar totalt fel pga denna oförståelse.
Tyvärr ligger det något i det.
Nej, jag tror inte det. Skolan håller ju dessutom på att haverera... Hur skulle sådan utbildning ske?tveksamt skrev:
Den sk allemansrätten är luddig (se t ex hemfridszonen) och folk tror sig bara ha rättigheter dessutom gör de saker (fiskar, promenerar som ts, campar, stör jakter, lösa hundar mm) innan de frågar vilket blir olägenheter för markägare och andra som måste säga till vilket ofta leder till olustigheter och konflikt.
Sen har vi ju andra frågor:
- Gäller allemansrätten utlänningar? Om så: hur utbilda dessa?
- Skördande: företag som inte är markägare eller ens arrenderar marken de plockar svamp och bär på är en industri markägaren inte får en krona för...
Det är dags att avveckla allemansrätten som ni allt högre grad inskränker äganderätten. Trådstartaren har ju presenterat argument för detta... Tack ts!
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 244 inlägg
Jag vet inte hur du läser domen, men du kommer till ett häpnadsväckande slut. Som @Mikael_L är inne på stärker den hans position, inte din. Det är en lång dom, så jag gissar att få kommer läsa den (om någon ändå gör det, hoppa till slutet där HD:s skäl är.M Maijckel skrev:
Ett kort referat: Domen handlar om renbetesrätt, som inte primärt regleras i jordabalken, utan särskilda renbeteslagar (flera olika över tid för att göra det än svårare). För att fastslå om sådan gällde på ett antal fastigheter behövde rätten analogt (jämförande) tolka äldre jordabalksregler på det rättsläge som gällde när sedvanan/hävden att föra renar till norrlandskusten för sommarbete etablerades.
Att tolka det som att dessa äldre regler generellt skulle kunna användas för att etablera ny hävd idag är fel. Vill man i detalj reda ut om ny hävd kan uppstå för renbete är det en sak (jag har inte lagt någon tid på det, men tempusformen domen brukar antyder kanske det, men för jordabalksfall såsom hävd för en stig betyder domen ingenting.
Här lägger också HD ut texten om sedvana, sedvanerätt och urminnes hävd, ja rätt ordentligt, många sidor att läsa:
https://www.domstol.se/globalassets/filer/domstol/hogstadomstolen/avgoranden/2020/t-853-18.pdf
Jag citerar in den första punkten i den mer allmänt hållna texten om dessa rättsprinciper, som speglar ett kondensat av resonemanget.
"HÖGSTA DOMSTOLEN T 853-18 Sida 41
Sedvanan och dess betydelse
127. Begreppen sedvana och sedvanerätt har under olika tidsepoker och i
olika länder getts varierande innebörd. Allmänt sett är sedvana en beteckning
på ett handlingsmönster som följs av många. Rättsregler som har sitt ursprung
i sedvana brukar betecknas som sedvanerätt. Sedvanerätten spelade tidigare en
inte obetydlig roll i svensk rätt, framför allt som utfyllande rättskälla (se t.ex.
de domarregler som brukar tillskrivas Olaus Petri). Allt eftersom författnings-
regleringen ökat har sedvanerätten som rättskälla minskat i betydelse. Det
illustreras av att den hänvisning till ”landssed” som fanns i 1 kap. 11 § i den
äldre rättegångsbalken inte har förts över till den nuvarande rättegångsbalken.
(Jfr Christina Allard, Renskötselrätt i nordisk belysning, 2015, s. 169 ff.)"
Ja allt detta är ju väl egentligen ganska off topic, men det kan väl vara på sin plats att alla deltagare i tråden får lite koll på vad som menas med sedvanerätt.
Det är alltså den allmänna benämningen på rättskällor som uppstått ur sedvana och "såhär har vi alltid gjort", som kan ersätta bristen på skriven lagtext, eller komplettera den.
Så sedvanerätt är principiellt sett "lagtext", men som inte är nedskriven, och kan som sådan användas brett för alla rättsfall där sedvanan är tillämpbar.
https://www.domstol.se/globalassets/filer/domstol/hogstadomstolen/avgoranden/2020/t-853-18.pdf
Jag citerar in den första punkten i den mer allmänt hållna texten om dessa rättsprinciper, som speglar ett kondensat av resonemanget.
"HÖGSTA DOMSTOLEN T 853-18 Sida 41
Sedvanan och dess betydelse
127. Begreppen sedvana och sedvanerätt har under olika tidsepoker och i
olika länder getts varierande innebörd. Allmänt sett är sedvana en beteckning
på ett handlingsmönster som följs av många. Rättsregler som har sitt ursprung
i sedvana brukar betecknas som sedvanerätt. Sedvanerätten spelade tidigare en
inte obetydlig roll i svensk rätt, framför allt som utfyllande rättskälla (se t.ex.
de domarregler som brukar tillskrivas Olaus Petri). Allt eftersom författnings-
regleringen ökat har sedvanerätten som rättskälla minskat i betydelse. Det
illustreras av att den hänvisning till ”landssed” som fanns i 1 kap. 11 § i den
äldre rättegångsbalken inte har förts över till den nuvarande rättegångsbalken.
(Jfr Christina Allard, Renskötselrätt i nordisk belysning, 2015, s. 169 ff.)"
Ja allt detta är ju väl egentligen ganska off topic, men det kan väl vara på sin plats att alla deltagare i tråden får lite koll på vad som menas med sedvanerätt.
Det är alltså den allmänna benämningen på rättskällor som uppstått ur sedvana och "såhär har vi alltid gjort", som kan ersätta bristen på skriven lagtext, eller komplettera den.
Så sedvanerätt är principiellt sett "lagtext", men som inte är nedskriven, och kan som sådan användas brett för alla rättsfall där sedvanan är tillämpbar.
Berätta mer om hur detta ska gå till!
Trots allt kanske det inte är något större problem, även det som skrivs om allemansrätten, och ändra på lagar/regelverk för de avvikande beteenden som kan förekomma känns inte rimligt.
Tycker nog inte ts problem är så relevant då berörd fastighetsägare löst det.
De enda störande vi haft av hemfridzon de senaste tjugo åren är när Jehovas vittnen kom på besök vid två tillfällen.😉
Tycker nog inte ts problem är så relevant då berörd fastighetsägare löst det.
De enda störande vi haft av hemfridzon de senaste tjugo åren är när Jehovas vittnen kom på besök vid två tillfällen.😉