Det är lite nära det jag grubblar på här: att "små kortisar" ger spikar/transienter som samverkar med de switchade nätaggregaten på något sätt...M Martin Lundmark skrev:
Nu har det gått en timme sedan felet åtgärdats och fortfarande inga jordfel. Jag sitter uppe och väntar in dem, men de kommer inte.
Och om man leder in Google Gemini på rätt bana så blir det inte rent dravel som den svarar med. Då kan den ge en väldigt bra förklaring på fenomenet som jag drabbades av igår afton/kväll (väldigt lik förklaringen från @Martin Lundmark):
...medan Google Gemini idiotförklarade mig rörande att detta kunde ske ända fram till dess att jag skrev att det kanske skulle kunnat skapas transienter av mycket kortvariga kortslutningar innan den stora kortslutningen inträffade.
Men jag litar mer på @Martin Lundmark än på Google Gemini, även om svaren ju är väldigt lika. Martin gav denna förklaring utan ledande frågor...
...medan Google Gemini idiotförklarade mig rörande att detta kunde ske ända fram till dess att jag skrev att det kanske skulle kunnat skapas transienter av mycket kortvariga kortslutningar innan den stora kortslutningen inträffade.
Det är och kanske mer har varit ett välkänt fenomen särskilt för äldre JFB. Nyare mer okänsliga för det mesta och annars kan man välja de med mindre stötströmskänslighet klassiskt avsedda att inte lösa vid tex åskgenererade störningar därav märkta G efter gewitter-åska förr.pacman42 skrev:
Feltypen du råkat ut för även vanlig i Norge pga deras inte ovanliga IT- nät i allmändistributionen. Där löser då JFB i felfria anläghningar pga fel hos grannen osv. Industriellt kan man också se lilnande men mer sällam pga JFB inte är så vanligt använda i såna fall.
Detta har varit uppe här på BH genom åren många gånger så dina hjälpredor är dåligt pålästa. Testa frågan anslutet till Norge där borde underlaget för den vara mer entydigt så statistiken kan mejsla fram något konkret.
Hej GK100 och pacman42GK100 skrev:
Jag tog ett tidigt, men enkelt, exempel jag varit med om och studerat gällande kombinationen transienter, induktiva laster, (flera) EMC-filter med kondensatorer mot jord och jordfelsbrytare. Jag har sedan dess, mätt en mängd felfall där läckström till jord varit inblandat till exempel i form av switchbrus.
Vi fick troligen någon gång i mitten på 1980 talet, på förekommen anledning, krav på att jordfelsbrytare skulle tåla inkopplingstransienter.
Efter detta så har vi fått många olika typer av jordfelsbrytare t.ex. Typ A, Typ HI, typ F, Typ B, Typ B+. Även dessa på förekommen anledning, allteftersom vi upptäckt behovet.
Om vi till exempel tittar på tillverkaren Hager så räknar de upp ett antal olika varianter av jordfelsbrytare och vad de är ”specialiserade på. Se till exempel här; ”Jordfelsbrytare bryter strömmen vid felströmmar till jord”
https://hager.com/se/losningar/normkomponenter/jordfelsbrytare
Jag kan tänka mig att det pacman42 beskriver, så är det ett fall med gnistbildning i samband med en kortslutning d.v.s. inte en helt stum kortslutning.
En möjlig hypotes om vad som händer är att säkringen löser ut för kortslutningen samtidigt som jordfelsbrytaren får en felström form av gnistbildning, under en viss tid, som via till exempel via (flera) EMC-filterkondensatorer leds mot jord.
För att veta mer säkert, så krävs rimligen mätningar.
Redigerat:
Alla AI börjar hallucinera när de har för lite information att arbeta med, Så när du försöker styra den så skapar du ganska sannolikt svar där den försöker anpassa sig till dina förväntningar, och delar av svaret är ren rappakalja (man får inte vettiga resultat när man bara räknar med impedans på kapacitanser när det är induktiva komponenter inblandade).
Lyssna på GK100 istället, och rent allmänt så är kvalitén på informationen här på byggahus långt över en genomsnittet på nätet, och värre blir det nu när folk börjat massproducera websidor med AI för att generera click.
Jag skulle förklara fenomenet som att störningar blir så stora att man hamnar utanför jordfelsbrytarens (linjära) arbetsområde. Detta fenomen har inte med jordfel att göra, utan kapacitetsbegränsningar i jordfelsbrytarens mätmetod (typiskt strömtransformator).
Och så här såg brytaren som gett upp ut på nära håll...
Det blev jag som fick byta den, kompisen som är elektriker sade:
- du har ju varit elektriker så det där fixar du!
Sedan gav han mig RK att använda och så sade han:
- ring mig när du vill att energibolaget plomberar så ringer jag in det!
Så jag bytte grejerna i morse och har nu meddelat honom att han kan ringa och be om plombering. Men jag sa åt honom att de inte får komma förrän imorgon, jag vill efterdra ikväll också.
Bara så att folk förstår värdet av att efterdra: fem minuter efter att jag monterat klart alla kablarna så efterdrog jag en första runda, det gick dra ganska mycket mer redan då. Vad tror ni händer om man inte efterdrar?
Jag vet, jag har haft en "brand" (kraftig överhettning) i JFBn hemma, jag tänkte inte på att jag skulle behöva efterdra denna när jag flyttade in då den suttit där i över tio år i alla fall när jag flyttade in. När den överhettades så hade den suttit där i närmare 20 år. Efter detta efterdrar jag alla skrvar i centralen en gång om år. Det är alltid någon som går att dra lite till...
Det blev jag som fick byta den, kompisen som är elektriker sade:
- du har ju varit elektriker så det där fixar du!
Sedan gav han mig RK att använda och så sade han:
- ring mig när du vill att energibolaget plomberar så ringer jag in det!
Så jag bytte grejerna i morse och har nu meddelat honom att han kan ringa och be om plombering. Men jag sa åt honom att de inte får komma förrän imorgon, jag vill efterdra ikväll också.
Bara så att folk förstår värdet av att efterdra: fem minuter efter att jag monterat klart alla kablarna så efterdrog jag en första runda, det gick dra ganska mycket mer redan då. Vad tror ni händer om man inte efterdrar?
Jag vet, jag har haft en "brand" (kraftig överhettning) i JFBn hemma, jag tänkte inte på att jag skulle behöva efterdra denna när jag flyttade in då den suttit där i över tio år i alla fall när jag flyttade in. När den överhettades så hade den suttit där i närmare 20 år. Efter detta efterdrar jag alla skrvar i centralen en gång om år. Det är alltid någon som går att dra lite till...
Du får passa dig så du inte efterdrar i onödan och som kan ge onödiga fel på sikt. En efterdragning gärna efter lite tid men annars i princip inom några timmar räcker gott om allt i övrigt är ok gjort och rätt material.
En historia på temat från gamla serviceorganisationen för järnväg är efterdragning av anslutningar i gamla övergångar jordkabel->kabel för lampor, bommar vid vägövergångar. Muffen i två delar med inkommande på baksidan en bakelitskiva med ledarna mot mässingsskruvar och ingjutet i beck. Framsidan öppen för anslutning av kablar mot fält och där då mässingsskruven med bricka och muttrar för det. Gubbarna kollade lampor osv och vid de mer otillgängliga platserna lite i Televerkstil för att fylla dagen med jobbet efterdrar man i boxarna. Det går alltid sträcka skruvarna lite allt eftersom och så går slutligen några av och så är ett flerdagsjobb säkrat.
Jag kan ju passa på att lyfta trådens ursprungliga ämne också. Efter att jag flyttade mitt kontor så löser inte säkringen ut när jordfelsbrytaren faller ifrån längre. Däremot så löser den fortfarande ut när man slår till elen igen (vilket nu även hände när jag var klar med bytet av huvudbrytaren i mätarskåpet).
Så nu har jag ett projekt för någon gång senare i vinter, jag skall bygga en reläbox med eluttag som fördröjer tillslagen för de olika apparaterna i mitt kontor. Det lär ju räcka att jag slår på dem med någon sekund mellan varje. Jag har en optoomkopplarseparerad reläbrygga med fyra reläer liggande, den får styras från en ESP8266/ESP32 som alltså lämnar reläerna avstängda och sedan drar dem ett efter ett med någon sekunds mellanrum. Jag tänker mig sedan att de matar eluttag som sitter på en DIN-skena och därmed så kan jag använda en standardlåda till detta. Sedan skruvar jag fast denna under skrivbordet så att jag slipper se eländet.
Jag funderade också på om jag skulle ha använt en vanlig plastlåda och sedan montera utomhusuttag med skruv i denna, men det är mindre jobb att använda en normcentral med lagom många moduler till 5st DIN-Schuko (ett används utan extern styrning till USB-drift av reläkort och ESP) samt plats för att gömma ESPn och reläkortet. Då behöver jag inte ens löda...
Så nu har jag ett projekt för någon gång senare i vinter, jag skall bygga en reläbox med eluttag som fördröjer tillslagen för de olika apparaterna i mitt kontor. Det lär ju räcka att jag slår på dem med någon sekund mellan varje. Jag har en optoomkopplarseparerad reläbrygga med fyra reläer liggande, den får styras från en ESP8266/ESP32 som alltså lämnar reläerna avstängda och sedan drar dem ett efter ett med någon sekunds mellanrum. Jag tänker mig sedan att de matar eluttag som sitter på en DIN-skena och därmed så kan jag använda en standardlåda till detta. Sedan skruvar jag fast denna under skrivbordet så att jag slipper se eländet.
Jag funderade också på om jag skulle ha använt en vanlig plastlåda och sedan montera utomhusuttag med skruv i denna, men det är mindre jobb att använda en normcentral med lagom många moduler till 5st DIN-Schuko (ett används utan extern styrning till USB-drift av reläkort och ESP) samt plats för att gömma ESPn och reläkortet. Då behöver jag inte ens löda...
Har du provat att koppla apparaterna via mastet-slave uttaglister? De flesta är uppbyggda runt två anti-parallella dioder vilket ger ett spänningsfall på runt 0,7V så de brukar av termiska skäl vara begränsade till runt 500W på masteruttaget, men det finns varianter från Brennenstahl som klarar full last på masteruttaget, som denna: https://www.conrad.se/sv/p/brennens...w-5x-antracit-skyddskontakt-1-st-2194419.html
Sedan finns det även uttagslister med relä som man styr med 5V DC (tänkt för en dators USB-kontakt) om man vill slippa designa reläboxen själv.
Ett annat trick som används i verkstäder är att seriekoppla med en glödlampa som strömbegränsare. Glödtråden fungerar nästan som en konstantströmskälla (när den är i termisk balans), så för små laster fungerar det bra. En 100W glödlampa drar nominellt 0,4A, men har kall runt 3A i startström (< 100 ohm) och fungerar bra som inrusningsskydd för utrustningar med låg effekt med på något 10-tal watt som saknar saknar sådant. Tänk bara på värmen om lampan skulle tänds pga. kortslutning. Finns även E27-lampor på 200W att köpa.
Sedan finns det även uttagslister med relä som man styr med 5V DC (tänkt för en dators USB-kontakt) om man vill slippa designa reläboxen själv.
Ett annat trick som används i verkstäder är att seriekoppla med en glödlampa som strömbegränsare. Glödtråden fungerar nästan som en konstantströmskälla (när den är i termisk balans), så för små laster fungerar det bra. En 100W glödlampa drar nominellt 0,4A, men har kall runt 3A i startström (< 100 ohm) och fungerar bra som inrusningsskydd för utrustningar med låg effekt med på något 10-tal watt som saknar saknar sådant. Tänk bara på värmen om lampan skulle tänds pga. kortslutning. Finns även E27-lampor på 200W att köpa.
Uttagslist från Brennstuhl har jag i "server racket" och det fungerar bättre där, men innan jag tog bort några nätaggregat från det rummet så hade jag samma problem även där...D dan_norstedt skrev:
Nu har jag redan beställt delarna för att bygga själv. Det blir ett snabbt och roligt projekt i mellandagarna.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 10 730 inlägg
Ja. Lödning kallar vi det.T TypRätt skrev:
Men inte ens det är perfekt, utan har sina egna problem och begränsningar.
(Bäst är faktiskt kontaktpressning i alla dess former, inklusive virning. Men det motsvarar inte Locktight.)
Jo 😆 Men tänkte främst till TS skruvar som han behöver springa och efterdra som om de vore på aluminiumfälgar.Ja. Lödning kallar vi det.
Men inte ens det är perfekt, utan har sina egna problem och begränsningar.
(Bäst är faktiskt kontaktpressning i alla dess former, inklusive virning. Men det motsvarar inte Locktight.)