Om man gör som du skriver så har man valt att ha fördelningen som TN-S, i detta fall löser man utgående grupp genom kabelbyte.GK100 skrev:
Jag ställer mig lite frågande till varför man vill ha fördelningen som TN-S, elkvalitet (vagabonderande strömmar) eller behov av att köra kanalskenor som TN-S kanske väger tungt här.
Min fråga gäller egentligen det omvända, kan man göra om fördelningen till TN-C på något vis, som HSP skriver blir det två avvikelser i och med att strömskena är inblandad som endast får vara TN-S, men om vi låtsas att det är kabel istället?
Fördelningen kan vara TN-C med uttag av TN-S på vägen, detta är standard och ingen avvikelse HSP.
Men just detta problem är ganska vanligt idag, kollision TN-C mot TN-S, gäller även att fundera på hur reservkraft och omkopplingar från andra håll påverkar, vill man ha dessa TN-C eller TN-S?
Sen som GK100 skriver, den rent praktiska aspekten, vilka risker uppstår vid denna felaktiga övergång?
PE blir ju som sagt strömförande, vilket den endast får vara vid fel, detta påverkar "reläskyddens" inställningar, samtidigt blir det, som jag ser det, inte mycket värre än säkringsskydd, kan i och för sig tänka mig att skydden ställs onödigt högt vilket kan leda till att utlösningsvillkoret inte uppfylls.
Kanske finns fler nackdelar, men bara det faktum att PE blir strömförande vid normal drift borde ju räcka som argument kan jag tycka, men då kommer givetvis ekonomen och säger att det är den redan i och med förbindelse med sann jord..
Om canalisskenan matas TN-C. Och det är där i skenan man skapar separat PE och N. Då kan man ta ut både TN-C och TN-S. Från den skenan. Jämför med ett kabelskåp.
Vid uttag av TN-C så ansluts PEN till PE. och vid uttag av TN-S så ansluts PE och N på respektive plats. från skenan.
Men matas skenan som TN-S då är det inte tillåtet att ta ut TN-C.
Vid uttag av TN-C så ansluts PEN till PE. och vid uttag av TN-S så ansluts PE och N på respektive plats. från skenan.
Men matas skenan som TN-S då är det inte tillåtet att ta ut TN-C.
Att mata TNC till inmatningslådan är ju inget problem men när det där delats kan man inte valfritt välja att använda TNS eller TNC för uttagslådor. Och vad skulle skillnaden vara om uppdelningen sker vid inmatningen eller är gjord i överliggande fördelning utförd TNC och där uttaget på skena PEN en femledarkabel till skenan? Snarare bör man se de typiska anslutningslådorna som en central ansluten TNS via sina kontaktstycken.H HSP skrev:
Att ansluta PEN via olika don som inte är fasta förband har aldrig varit lyckat även om det numera är lite uppluckrat i den delen. De skenor du demonterade början på 90-talet kan inte regelrätt ha varit utförda för PEN på den tiden fanns strikt förbud mot annat än separat skyddsledare i kanalskenor. Det uttrycktes lite olika dvs före -86 när PEN började skrivas ut nämndes då att skyddsledare skall vara separat och senare att PEN inte får förekomma.
Har du sett några nutida lådor avsedda för detta och hur skiljer de sig då tex i lockets frånskiljardel som normalt är fyrpolig, är PE och N sammanlagda osv?
.GK100 Skrev: "men när det där delats kan man inte valfritt välja att använda TNS eller TNC för uttagslådor"
.
Ja man kan koppla TN-S och TN-C i olika uttagslådor. om HELA skenan matas TN-C.
(formulerade mej otydligt tidigare och skrev " ta ut både TN-C och TN-S. Från den skenan"
Det ska vara att man väljer i respektive uttagslåda. Skenan ska i sin helhet vara TN-C.
Och man väljer då i varje låda om man går ut med PEN eller PE + N
.
.
.
.GK100 Skrev "Snarare bör man se de typiska anslutningslådorna som en central ansluten TNS via sina kontaktstycken"
Ja om skenan är "5-ledare" 3L-PE+N då är lånorna TN-S anslutna.
Jag betraktar uttagsskenan som en central och lådorna som en grupp.
.
.
.
GK 100 Skrev: "De skenor du demonterade början på 90-talet kan inte regelrätt ha varit utförda för PEN på den tiden fanns strikt förbud mot annat än separat skyddsledare i kanalskenor."
Ja där har du rätt, jag skrev ofullständigt, gamla skenorna var från början 3L + PE då matande trafo ej hade belastningsbar N-punkt, Lasten från början var endast motordrift.
Trafon hade senare bytts till en med belastningsbar n-punkt. + att det fanns behov av N så vissa lådor hade kopplats på ett felatktigt sätt. för att ta ut N. Rätt hade varit en D/Y trafo där behovet att ha N. om man behållt de gamla skenorna.
.
.
.
GK100 Skrev: "Har du sett några nutida lådor avsedda för detta och hur skiljer de sig då tex i lockets frånskiljardel som normalt är fyrpolig, är PE och N sammanlagda osv"
Ja. på 3L + PEN så är det bara de tre faserna som bryts när locket öppnas.
Vet ett flervåningskontor som renoverades runt 2010 där man då satt upp dubbla skenor i schaktet och satt uttagslådor på varje våning som i sin tur matade gruppcentralerna en allmännkraft och en avbrottsfrikraft per våning. 3L + PEN i skenorna,
ska se om jag kan få ta en bild nästa gång jag är där.
Viktigast är att om man ska införa TN-S system så ska man börja "längst bort" i installationen.
För att just undvika detta som hänt i TS fall.
Det finns inget "quick fix" i TS fall som jag känner till som är ok enligt reglerna,
.
Ja man kan koppla TN-S och TN-C i olika uttagslådor. om HELA skenan matas TN-C.
(formulerade mej otydligt tidigare och skrev " ta ut både TN-C och TN-S. Från den skenan"
Det ska vara att man väljer i respektive uttagslåda. Skenan ska i sin helhet vara TN-C.
Och man väljer då i varje låda om man går ut med PEN eller PE + N
.
.
.
.GK100 Skrev "Snarare bör man se de typiska anslutningslådorna som en central ansluten TNS via sina kontaktstycken"
Ja om skenan är "5-ledare" 3L-PE+N då är lånorna TN-S anslutna.
Jag betraktar uttagsskenan som en central och lådorna som en grupp.
.
.
.
GK 100 Skrev: "De skenor du demonterade början på 90-talet kan inte regelrätt ha varit utförda för PEN på den tiden fanns strikt förbud mot annat än separat skyddsledare i kanalskenor."
Ja där har du rätt, jag skrev ofullständigt, gamla skenorna var från början 3L + PE då matande trafo ej hade belastningsbar N-punkt, Lasten från början var endast motordrift.
Trafon hade senare bytts till en med belastningsbar n-punkt. + att det fanns behov av N så vissa lådor hade kopplats på ett felatktigt sätt. för att ta ut N. Rätt hade varit en D/Y trafo där behovet att ha N. om man behållt de gamla skenorna.
.
.
.
GK100 Skrev: "Har du sett några nutida lådor avsedda för detta och hur skiljer de sig då tex i lockets frånskiljardel som normalt är fyrpolig, är PE och N sammanlagda osv"
Ja. på 3L + PEN så är det bara de tre faserna som bryts när locket öppnas.
Vet ett flervåningskontor som renoverades runt 2010 där man då satt upp dubbla skenor i schaktet och satt uttagslådor på varje våning som i sin tur matade gruppcentralerna en allmännkraft och en avbrottsfrikraft per våning. 3L + PEN i skenorna,
ska se om jag kan få ta en bild nästa gång jag är där.
Viktigast är att om man ska införa TN-S system så ska man börja "längst bort" i installationen.
För att just undvika detta som hänt i TS fall.
Det finns inget "quick fix" i TS fall som jag känner till som är ok enligt reglerna,
Så vad är kontentan, finns inga strömskenor TN-C för svenska marknaden idag alltså?
Kan förstå detta då det blir en onödig risk för tillverkarna och liten vinst
Nej, det är möjligt du har rätt HSP, men uppenbarligen har detta gått genom besiktning denna gång, hur detta gått till kan vi bara spekulera i såvida inte TS sitter med facit.
Kan förstå detta då det blir en onödig risk för tillverkarna och liten vinst
Nej, det är möjligt du har rätt HSP, men uppenbarligen har detta gått genom besiktning denna gång, hur detta gått till kan vi bara spekulera i såvida inte TS sitter med facit.
Ja, går det att koppla befintlig skena TN-C så är ju då "Quick-fixen" rimligen då att man gör just detta samt kopplar FKKJ:n TN-C, nu finns det inte några invändningar längre med det vi vet.H HSP skrev:
Och skulle vi behöva koppla om till TN-C längre bak i kedjan gör vi det också, ända bak tills transformatorn om så krävs.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 883 inlägg
...eller så konverterar vi allt till TN-S. Det är två val, TN-C eller TN-S, ingen blandning eller övergång TN-S till TN-S. Vad som är lämpligast i detta fall vet vi inte, man kan behöva backa långt för att hitta en TN-C-punkt.
Edit: ingen övergång TN-S till TN-C
Edit: ingen övergång TN-S till TN-C
Redigerat:
Nu när det är blandat gammalt och nytt ser jag för- och nackdelar med respektive men det som alltid talar starkt för att hålla fördelningsnätet TN-C är att man fritt kan välja att distribuera TN-C eller TN-S från respektive central vilket ger mer möjligheter och förhindrar trubbel som detta.
Ja man får överväga vad som är enklast, koppla ställverket/fördelningen TN-S och byta utgående kablar med PEN.
eller
Fixa en TN-C matning till ställverket/fördelningen.
Vi har inte helhetsbilden på anläggningen så det är svårt att veta vad som är enklast eller mest ekonomiskt.
eller
Fixa en TN-C matning till ställverket/fördelningen.
Vi har inte helhetsbilden på anläggningen så det är svårt att veta vad som är enklast eller mest ekonomiskt.
Kontentan är oavsett att börjar man koppla kanalskenor så kan vi direkt ge upp alla spetsfundigheter kring TNC och TNS bara att koppla hur man tycker passar och ev dra ner ett spett här och där också för sakens skull. Ett typexempel på vad Slugge skrev tidigare kring avvikelser och deras ev dokumentation. Även i linje med som var uppe i en gammal tråd om EON och serviser kopplat enligt de olika principerna. Även där får man ge upp pga att de olika aktörerna precis som i mitt lilla exempel här inte förmår i medeltal greppa den tekniska bakgrunden och då får de bakre i ledet bli norm istället för det mer vettiga att de längre fram utgör riktmärke.
Som kuriosa i detta fallet finns ett antal auktoriserade med i leken. Summerat är de olika i sin bedömning av fallet kanske då mest pga vilken del och sida de medverkat i och därav implicerade ev ekonomiska faktorer. Men strikt sett ser jag för egen del ingen av dem som speciellt eltekniskt kompetenta och i mina mörkare stunder tar jag det som ett normaltillstånd.
Som kuriosa i detta fallet finns ett antal auktoriserade med i leken. Summerat är de olika i sin bedömning av fallet kanske då mest pga vilken del och sida de medverkat i och därav implicerade ev ekonomiska faktorer. Men strikt sett ser jag för egen del ingen av dem som speciellt eltekniskt kompetenta och i mina mörkare stunder tar jag det som ett normaltillstånd.
Det är fascinerande att installationen kan försvaras av någon auktoriserad.
Som jag sa tidigare, denna typ av installationer är långt utanför mitt kompetensområde (och huvudsakliga intresse). Däremot tycker jag att det är väldigt intressant att studera beteende hos människor.
Om det är så att vissa inblandade inte ens förmår att se att det är fel (kanske för att de väldigt gärna vill att det inte ska vara så) talar det för ett extensivt självbedrägeri eller en grav oförståelse av reglerna.
Även i denna tråd ser vi i någon mån ett försvar för installationen, om den dokumenteras, är tillfällig osv..... Är reglerna meningsfulla om man resonerar så? Kan man i andra lägen argumentera att reglerna är heliga?
Som jag sa tidigare, denna typ av installationer är långt utanför mitt kompetensområde (och huvudsakliga intresse). Däremot tycker jag att det är väldigt intressant att studera beteende hos människor.
Om det är så att vissa inblandade inte ens förmår att se att det är fel (kanske för att de väldigt gärna vill att det inte ska vara så) talar det för ett extensivt självbedrägeri eller en grav oförståelse av reglerna.
Även i denna tråd ser vi i någon mån ett försvar för installationen, om den dokumenteras, är tillfällig osv..... Är reglerna meningsfulla om man resonerar så? Kan man i andra lägen argumentera att reglerna är heliga?