B b8q skrev:
Det är ungefär lika luddigt som allemansrätten. Den ger dig ju rätt att vistas på, och till och med tälta, på andras fastigheter - men inte på andras tomter. En tomt KAN ju vara tydligt hävdad (klippt gräsmatta, rabatter, staket mm), men inte alltid. Så i andra fall brukar det hävdas att om man är utom synhåll från byggnaderna så är det OK för allmänheten att vistas och tälta på fastigheten.

På motsvarande sätt skulle man nog kunna tolka vilka delar av en väg som ligger i direkt anslutning till byggnader och tomt eller ej. Men jag vet inte om det prövats i domstol.
Allemansrätten gäller väl snarast utanför andras hemfridszon, vilken kan men inte behöver vara samma sak som tomt?
 
  • Gilla
b8q och 2 till
  • Laddar…
P patriklarsson skrev:
Hela vägen på ens fastighet behövs för byggnaders ändamål och den ligger i direkt anslutning till byggnader.
Du nämner hela tiden "om fastigheten är stor".
Vad definierar en stor tomt? Vart går gränsen för en lång väg? Du nämner 5km som för lång och kan inte svara på om 200m skulle vara godtagbart. 300m då eller 150m?
Kom inte med killgissningar själv ifall det handlar om dina egna problem med att tolka en text.
Jag ser inga begränsningar i texten men vi får väl se om någon kommun skulle stämma mig för bygglovsbrott då för att jag tolkar byggnaders behov av vägar som tomt.
Jag tror inte att vägen i sig är att betrakta som tomt oavsett hur lång den är. Däremot kan en del av vägen så klart finnas på tomten.

Om det nu skulle vara så att hela din långa väg skulle betraktas som tomt så får du bygga en lovfri komplementbyggnad på den så länge du placerar den minst 4,5 meter från tomtgräns. Det krävs då att du har en väldigt bred väg och när du har byggt komplementbyggnaden fungerar den inte längre som väg, vilket innebär att den inte har kunnat anses som nödvändig för tidigare byggnaders ändamål.

Jag tror att du tänker fel om du tänker att bygget av komplementbyggnaden utökar tomten på så sätt att komplementbyggnaden blir lovfri i efterhand. Det krävs att komplementbyggnaden uppförs på den befintliga tomten inte på det som eventuellt skulle kunna betraktas som tomt efter att byggnaden uppförts.
 
  • Gilla
Claes Sörmland
  • Laddar…
P Peter787 skrev:
Du är för lat för att förstå vem det är som slösar med våra skattepengar ?
Vilket oerhört intelligent inlägg. Eller skulle det egentligen hamnat i tråden "vi som tycker vi är roliga"?
 
  • Wow
Peter787
  • Laddar…
Jag menar mindre gårdar som fått en allmän väg byggd genom sig, troligen med servitut. Där ex ladan ligger på ena sidan vägen och bostadshuset på andra sidan. Dessa tomter blir ju ganska stora eftersom du har avlastningsytor, gräsmattor, trädgård.
Det låter märkligt då om vägen delar av tomten? Även med ett servitut borde det väl vara en gemensam tomt?
 
W Weimik skrev:
Jag tror inte att vägen i sig är att betrakta som tomt oavsett hur lång den är. Däremot kan en del av vägen så klart finnas på tomten.

Om det nu skulle vara så att hela din långa väg skulle betraktas som tomt så får du bygga en lovfri komplementbyggnad på den så länge du placerar den minst 4,5 meter från tomtgräns. Det krävs då att du har en väldigt bred väg och när du har byggt komplementbyggnaden fungerar den inte längre som väg, vilket innebär att den inte har kunnat anses som nödvändig för tidigare byggnaders ändamål.

Jag tror att du tänker fel om du tänker att bygget av komplementbyggnaden utökar tomten på så sätt att komplementbyggnaden blir lovfri i efterhand. Det krävs att komplementbyggnaden uppförs på den befintliga tomten inte på det som eventuellt skulle kunna betraktas som tomt efter att byggnaden uppförts.
Varför? Tomten utökas väl av sina egna behov? Behöver man en parkering, bygger man en parkering, tomten utökas. Behöver man en vändplan, bygger man en vändplan, tomten utökas. Nu när tomten är större kan man anlägga en komplementbyggnad där.
Det finns inga begränsningar för hur stor en tomt kan vara, det är ens behov som styr.
Behövs det en väg för att ta sig in i en skog och man där har ex en åtel är det också ett behov för att kunna besöka platsen som är iordningställd för ens behov och borde då bli en skafttomt, där kan man då upprätta en enklare jaktstuga. Så tolkar iaf jag reglerna om tomt o komplementbyggnader.
Det är ens behov som styr och det finns inte längre några hinder. Detta är ju för att underlätta och minska bygglovshantering.
Det blir billigare för alla.
Jag har inga problem med detta, men kan tänka mig att det kommer bli en hel del grannfejder, för grannar brukar tro att de äger utsikt mm över grannars tomter.
 
Claes Sörmland
W Weimik skrev:
Däremot kan en del av vägen så klart finnas på tomten.
Det här är jag intresserad av att höra mer om. Jag tolkade ju PBLs legaldefinition på ett annat sätt, att en väg som delar en fastighet i två delar fungerar som en gräns för eventuell byggnads tillhörande tomt. Jag tolkar på detta sätt eftersom legaldefinitionen ställer krav på att en byggnads tomt ska ligga i direkt anslutning till byggnaden eller byggnaderna. Jag tänker här att vägen inte är tomt och gör att mark inte ligger i direkt anslutning till byggnaden om den delar fastigheten i två delar. Alltså fall A nedan:

Diagram över två fastigheter, A och B, där en väg delar dem. Fastighet A har ett småhus, Fastighet B har ett småhus och garage.
Har man uppfört ett garage på andra sidan vägen utgör den marken som man äger en tomt för garagebyggnaden om den krävs för att garagets användning för avsett ändamål. Denna småhusfastighet (B) har alltså två tomter, en för småhuset och en för garaget.

Fastighetsägare A får inte uppföra komplementbyggnader eller komplementbostadshus på den nedre delen av fastigheten som avskiljs av vägen eftersom det inte är en del av tomten. Fastighetsägare B får uppföra komplementbyggnader (men inte komplementbostadshus) på samma yta.

Är jag helt ute och cyklar i min läsning av PBL?
 
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Det här är jag intresserad av att höra mer om. Jag tolkade ju PBLs legaldefinition på ett annat sätt, att en väg som delar en fastighet i två delar fungerar som en gräns för eventuell byggnads tillhörande tomt. Jag tolkar på detta sätt eftersom legaldefinitionen ställer krav på att en byggnads tomt ska ligga i direkt anslutning till byggnaden eller byggnaderna. Jag tänker här att vägen inte är tomt och gör att mark inte ligger i direkt anslutning till byggnaden om den delar fastigheten i två delar. Alltså fall A nedan:

[bild]
Har man uppfört ett garage på andra sidan vägen utgör den marken som man äger en tomt för garagebyggnaden om den krävs för att garagets användning för avsett ändamål. Denna småhusfastighet (B) har alltså två tomter, en för småhuset och en för garaget.

Fastighetsägare A får inte uppföra komplementbyggnader eller komplementbostadshus på den nedre delen av fastigheten som avskiljs av vägen eftersom det inte är en del av tomten. Fastighetsägare B får uppföra komplementbyggnader (men inte komplementbostadshus) på samma yta.

Är jag helt ute och cyklar i min läsning av PBL?
Tomten kan ju ha funnits sedan långt innan vägen upprättades, som i mitt exempel ovan. Varför skulle den då plötsligt bli två tomter?
Det står ju att vägen är en del av tomten om den är till för räddningstjänst, avlastning, tillgång till bostad m.m. så sålänge den är på egna fastigheten borde den tillhöra tomten o visst du kan väl då teoretiskt bygga komplementbyggnader på vägen, men inte om det finns servitut för andra att nyttja den, som för en allmän väg.
 
P patriklarsson skrev:
Tomten kan ju ha funnits sedan långt innan vägen upprättades, som i mitt exempel ovan. Varför skulle den då plötsligt bli två tomter?
Det står ju att vägen är en del av tomten om den är till för räddningstjänst, avlastning, tillgång till bostad m.m. så sålänge den är på egna fastigheten borde den tillhöra tomten o visst du kan väl då teoretiskt bygga komplementbyggnader på vägen, men inte om det finns servitut för andra att nyttja den, som för en allmän väg.
Om vägen passerar tomten och fortsätter förbi den så bryter den tomt/hemfridzon.
 
useless useless skrev:
Om vägen passerar tomten och fortsätter förbi den så bryter den tomt/hemfridzon.
"En allmän väg bryter inte hemfridszonen i juridisk mening. Hemfridszonen är det privata område närmast ett bostadshus där allemansrätten inte gäller och där man har rätt att vara ostörd. En allmän väg är en plats som upplåtits för allmän trafik, och allmänheten har rätt att vistas där även om den går nära ett hus."
 
P patriklarsson skrev:
Tomten kan ju ha funnits sedan långt innan vägen upprättades, som i mitt exempel ovan. Varför skulle den då plötsligt bli två tomter?
Därför att den nya vägen kan medföra att markområdet bortom vägen inte längre anses ligga i direkt anslutning till huset. Jag säger inte att detta gäller i samtliga situationer. Jag säger att det kan anses gälla i vissa situationer och därmed i dessa situationer är svar på din fråga om varför den då plötsligt skulle bli två tomter.
 
Claes Sörmland
P patriklarsson skrev:
Tomten kan ju ha funnits sedan långt innan vägen upprättades, som i mitt exempel ovan. Varför skulle den då plötsligt bli två tomter?
P g a att lagstiftaren införde en legaldefinition av "tomt" i (nya) PBL där 2011.

Fördelen med legaldefinitioner är ju att det blir tydligare vad som åsyftas. Nackdelen är att vissa fall faller utanför och innanför definitionen.

P patriklarsson skrev:
Det står ju att vägen är en del av tomten om den är till för räddningstjänst, avlastning, tillgång till bostad m.m. så sålänge den är på egna fastigheten borde den tillhöra tomten o visst du kan väl då teoretiskt bygga komplementbyggnader på vägen, men inte om det finns servitut för andra att nyttja den, som för en allmän väg.
Var står det?
 
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Det här är jag intresserad av att höra mer om. Jag tolkade ju PBLs legaldefinition på ett annat sätt, att en väg som delar en fastighet i två delar fungerar som en gräns för eventuell byggnads tillhörande tomt. Jag tolkar på detta sätt eftersom legaldefinitionen ställer krav på att en byggnads tomt ska ligga i direkt anslutning till byggnaden eller byggnaderna. Jag tänker här att vägen inte är tomt och gör att mark inte ligger i direkt anslutning till byggnaden om den delar fastigheten i två delar. Alltså fall A nedan:

[bild]
Har man uppfört ett garage på andra sidan vägen utgör den marken som man äger en tomt för garagebyggnaden om den krävs för att garagets användning för avsett ändamål. Denna småhusfastighet (B) har alltså två tomter, en för småhuset och en för garaget.

Fastighetsägare A får inte uppföra komplementbyggnader eller komplementbostadshus på den nedre delen av fastigheten som avskiljs av vägen eftersom det inte är en del av tomten. Fastighetsägare B får uppföra komplementbyggnader (men inte komplementbostadshus) på samma yta.

Är jag helt ute och cyklar i min läsning av PBL?
Jag tänkte inte på den typen av väg utan en enskild väg som leder till ett hus på en tomt. En del av vägen kan då ligga på tomten och utgöra tomtmark, på samma sätt som parkeringsplatsen också ligger på tomten. Och samma tomt sträcker sig även runt till andra sidan vägen och parkeringsplatsen. Eller?

Illustration av en tomt med hus, väg, och parkeringsplats som visar enskild väg och markindelning.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


I förlängnigen borde då även vägen som går över tomten i ditt exempel kunna höra till tomten ifall det är en enskild väg som helt och hållet hör till fastigheten. Om det däremot är en allmän väg blir det rimligen annorlunda.
 
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
P g a att lagstiftaren införde en legaldefinition av "tomt" i (nya) PBL där 2011.

Fördelen med legaldefinitioner är ju att det blir tydligare vad som åsyftas. Nackdelen är att vissa fall faller utanför och innanför definitionen.


Var står det?
Du har ju rätt att anlägga angripspunkter, parkering, avlastningsytor och de ansluts ju till en farbar väg och blir en del av vägen. Privat väg är din hemfridszon i närheten av bostad och löper då över din tomt.
Jag pratar inte om flera km väg utom som jag sa från börjar ett par hundra meter.
Därför anser jag att det tillhör tomten och vem skulle säga något om det? Har man sedan en avlastningsplats/parkering längs vägen blir det ju en form av skafttomt och då kan jag där upprätta en komplementbyggnad.
Ingen skulle troligen bry sig om detta iom de nya reglerna från nyår.
 
P patriklarsson skrev:
Jag pratar inte om flera km väg utom som jag sa från börjar ett par hundra meter.

Jasså? Tidigare kunde vägen vara hur lång som helst. Nu är vi nere på ett par hundra meter...


P patriklarsson skrev:
Jo en väg oavsett längd ligger i anslutning till byggnader och tomt om den är på ens egen fastighet. Annars kan du inte nå din tomt.
 
  • Haha
Alfredo
  • Laddar…
Claes Sörmland
W Weimik skrev:
Jag tänkte inte på den typen av väg utan en enskild väg som leder till ett hus på en tomt. En del av vägen kan då ligga på tomten och utgöra tomtmark, på samma sätt som parkeringsplatsen också ligger på tomten. Och samma tomt sträcker sig även runt till andra sidan vägen och parkeringsplatsen. Eller?

[bild]

I förlängnigen borde då även vägen som går över tomten i ditt exempel kunna höra till tomten ifall det är en enskild väg som helt och hållet hör till fastigheten. Om det däremot är en allmän väg blir det rimligen annorlunda.
Jag tänker som du här. Men med "allmän väg" menas ju normalt väg som drivs med vägrätt av det allmänna enligt väglagens reglering. Men om vi med "allmän väg" syftar även på enskild väg som allmänheten eller i alla fall andra än fastighetsägaren har rätt att bruka så är jag med dig.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.