Mikael_L skrev:
Jo, men jag bara tänkte att Billy B antyder att det typ aldrig blir något dödsbo vid en enda arvinge, utan att det överförs till arvingen direkt. Och det är ju inte så lämpligt om den avlidne råkar ha större skulder då.
Detta kan man - i förbigående sagt - kringgå med hjälp av "arvsavstående" till egna bröstarvingar. Om sådana finns.
 
-MH- skrev:
Eftersom detta dödsbo tydligen har länsats under viss tid av delägaren, kan man nog tänka sig att det inte är skiftat än.
Detta dödsbos tillgångar har oavkortat tillfallit ende arvtagaren. Eller i praktiken arvtagarens konkursbo.
 
hempularen skrev:
Jag tycker iofs att vi vet för lite om förhållandena för att säkert kunna säga att mäklaren gjort rätt eller fel. Det stämmer att en affär är aldrig helt säker, i princip finns det ju inget som hindrar att en säljare säljer samma hus till 4 - 5 personer samtidigt, så länge alla affärerna slutförs innan det syns på lagfarten, ex. samma dag.
Ja, låt oss leka med tanken att en ägare sålt sin fastighet (en gång eller flera) samma dag som han gått till en mäklare för att sälja den ännu en gång. Självklart har du en poäng i att detta är svårt att upptäcka (till skillnad från "vårt" fall). Och lika självklart kommer en domstol att väga in svårigheten i en bedömningen om oaktsamheten varit "ringa" eller "ej ringa".
 
KnockOnWood skrev:
Jag instämmer till en del.

Vem vet vilka "okända" arvingar som kan dyka upp?

Det finns väl ett intervall från beslut eller kanske snarare anhängiggörande till lagakraftvinnande av ett arvsskifte då t.ex. "oäktingar" och utvandrade släktingar kan anmäla sitt intresse i saken?
Ett arvskifte är ett civilrättsligt avtal, som träder i laga kraft samma sekund som det undertecknats av alla berörda dödsbodelägare. Testamenten har en klandertid på tre månader. Vid felaktigheter i en bouppteckning kan man genomföra tilläggsbouppteckning.
 
  • Gilla
KnockOnWood
  • Laddar…
billy_baver skrev:
Ja, låt oss leka med tanken att en ägare sålt sin fastighet (en gång eller flera) samma dag som han gått till en mäklare för att sälja den ännu en gång. Självklart har du en poäng i att detta är svårt att upptäcka (till skillnad från "vårt" fall). Och lika självklart kommer en domstol att väga in svårigheten i en bedömningen om oaktsamheten varit "ringa" eller "ej ringa".
Skillnaden är att i det fallet är det fortfarande säljaren som förfogar över fastigheten. Det faktum att en säljare begår ett brott kan vara svårt för alla övriga inblandade att upptäcka. I trådens fall handlar det dock om ett fall där "säljaren" inte förfogade över fastigheten, och detta kunde enkelt ha upptäckts om mäklaren bara gjort en enkel koll.
 
thomasx skrev:
Skillnaden är att i det fallet är det fortfarande säljaren som förfogar över fastigheten. Det faktum att en säljare begår ett brott kan vara svårt för alla övriga inblandade att upptäcka. I trådens fall handlar det dock om ett fall där "säljaren" inte förfogade över fastigheten, och detta kunde enkelt ha upptäckts om mäklaren bara gjort en enkel koll.
Jag instämmer helt. Oaktsamheten är grövre i fallet Malin.
 
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.