Kanske det som är grejjen/problemet.. Att folk med dagens priser och regler inte räknar med att kunna betala av sitt boende till pensions dax!?-MH- skrev:
Det borde juh igentligen vara någon slags max tid på amorteringen. 30-40år!?
Kanske räknar de med att inte vilja bo kvar i det stora fina huset när barnen är utflugna, pensionsinkomsterna lägre och resorna frestande?Wizeguy skrev:
Det är helt uppenbart att man ser olika på lån och amortering. Jag kan faktiskt inte förstå den fixering som vissa har att huset ska vara avbetalt till pensionen eller att det inte känns bra att banken "äger" huset. Det finns många andra sätt att använda pengarna på vägen till ålderdom än att försöka betala tillbaka sina lån. Vad gör man sedan den dagen man är pensionär om man amorterat hela lånet? Säljer man kåken fort som f*n för att kunna leva loppan för sina sparade pengar eller bor man kvar i huset billigt tills man kilar vidare så får barnen ärva pengarna?
Om man köper ett hus när man är ca 30 och har ett bottenlån på ca 85% vid köptillfället så är jag ganska säker på att när man är 65 och bor kvar i samma hus och man inte har amorterat något utan bara underhållt huset normalt så är huset värt lite mer än när man köpte det, så vill man sälja så finns det kanske till och med en vinst att plocka ut även om man inte amorterat.
Om man köper ett hus när man är ca 30 och har ett bottenlån på ca 85% vid köptillfället så är jag ganska säker på att när man är 65 och bor kvar i samma hus och man inte har amorterat något utan bara underhållt huset normalt så är huset värt lite mer än när man köpte det, så vill man sälja så finns det kanske till och med en vinst att plocka ut även om man inte amorterat.
Redigerat:
Delvis eller helt avbetalat hus ger dig möjlighet att låna upp på huset igen. Om du sitter på ett hus du bara har betalat ränta på och marknad + husets ålder gör att det inte har stigit i värde har du ingenting att gå på.....-MH- skrev:Man kan betala tillbaka lånet på en gång, istället för pö om pö. Tex när man flyttar och säljer säkerheten.
Att amortera är inte detsamma som sparsamhet. Så dessa personer kommer ha lika lite pengar att leva på när de blir pensionärer.
Jag har dessutom svårt att förstå hur ett delvis avbetalat hus bidrar till försörjningen. Sälja delar av huset?![]()
Ja, kanske. Om man har en inkomst. Och man får garanterat sämre ränta.jonpalm skrev:
Om man däremot låter bli att amorterar och sätter pengarna på banken, så har man sparpengar om det skulle behövas. Och de pengarna kan inte banken hindra dig att ta av.
... förutom pengarna du har lagt undan i stället för att ge tillbaka dem till banken.
Det är väl inte säkert att barnen har något att ärva??? Om du bara har betalat ränta och bostadsvärdet inte har gått upp så finns det inget att ärva. Bostäder blir äldre=mindre värda. Det krävs pengar och underhåll för att behålla värdet på en bostad!mr_bygg skrev:Det är helt uppenbart att man ser olika på lån och amortering. Jag kan faktiskt inte förstå den fixering som vissa har att huset ska vara avbetalt till pensionen eller att det inte känns bra att banken "äger" huset. Det finns många andra sätt att använda pengarna på vägen till ålderdom än att försöka betala tillbaka sina lån. Vad gör man sedan den dagen man är pensionär om man amorterat hela lånet? Säljer man kåken fort som f*n för att kunna leva loppan för sina sparade pengar eller bor man kvar i huset billigt tills man kilar vidare så får barnen ärva pengarna?
Då har du pengar på bankkonto, men huset ägs fortfarande av banken!-MH- skrev:Ja, kanske. Om man har en inkomst. Och man får garanterat sämre ränta.
Om man däremot låter bli att amorterar och sätter pengarna på banken, så har man sparpengar om det skulle behövas. Och de pengarna kan inte banken hindra dig att ta av.
... förutom pengarna du har lagt undan i stället för att ge tillbaka dem till banken.
Om vi går tillbaka till första inlägget lite då..
OM vi skulle ha liknande regler som i Norge då.. Säg att alla lån måste betalas tillbaka på max 30år.
Hur skulle huspriserna vara? Skulle man kunna komma i samma kostnadsläge?
-Lägre huspriser-mindre räntekostnader-högre amorteringar. -max 30år.
kontra
-höga huspriser-högre räntekostnader-lägre/inga amorteringar.-?år?
för och nackdelar?
OM vi skulle ha liknande regler som i Norge då.. Säg att alla lån måste betalas tillbaka på max 30år.
Hur skulle huspriserna vara? Skulle man kunna komma i samma kostnadsläge?
-Lägre huspriser-mindre räntekostnader-högre amorteringar. -max 30år.
kontra
-höga huspriser-högre räntekostnader-lägre/inga amorteringar.-?år?
för och nackdelar?
Det var underförstått att man underhåller den bostad man bor i men för den skull behöver man inte amortera. Historiskt så har fastigheter under en längre period varit en relativt säker investering så jag tror att om man har ägt fastigheten under en lång period så har man inte förlorat på det. Tror man inte på det så ska man naturligtvis amortera eller har man en dag målet att vara skuldfri så ska man också amortera men är man villig att ta en kalkylerad risk så kan man kanske avstå.jonpalm skrev:
Jag håller med -MH-, personligen begriper jag inte den inställningen att "banken äger huset" om man har lån. Men de som känner så får gärna amortera livet ur sig för att bli kvitt banken till pensionsdagen om de känner att de verkligen vill "äga" sitt hus en dag.
Jag kan svara varför jag valt bort att amortera ett lån: Köpte hus för c:a 7 år sen i Stockholm med då 95% belåning.
Efter alla renoveringar genom åren, har jag idag en belåningsgrad på 60%.
Om jag eller någon annan tror att jag kommer bli av med alla miljoner i lån genom amortering så är "NI" grundlurade.
Vårt boende kommer alltid kräva Lån i vårt samhälle (tänk efter ,inte ens PG Gyllenhammar på sin tid var utan lån på sitt hus, han hade nog råd att både köpa och betala in förmögenhetsskatten som fanns då på allt)
Eftersom vi med säkerhet inte kommer bli av med lånen, så tänker inte jag sänka min livskvalitet för att ge bankdirektörerna högre bonusavkastning i form av inbetald amortering.
Hus har gått upp & ner i alla tider, om man ser rent statistiskt på det, så har hus enligt "Vi i Villa" gått ner 3 år sammanlagt i 100 års tid.
Följer man samtidigt endast index ( vet att index indirekt ej har något med belåning att göra men ,fortfarande till en viss del) så kommer nog aldrig mjölkpaketet kosta 0.30 öre igen någonsin.
Har svårt att tänka mig att även efter en s.k bostadsbubbla då det inte finns någon form av boende i storstäderna för tillfället, att det kommer rasera alltihop och kosta ingenting att bo i flash etc.
Kan tänkas att det går neråt under en viss tid, men kan nästan garantera er att om 20 år så lär priserna och lönerna och mycket annat se "annorlunda" ut.
Om vi är överens om det så har vi kommit en bit på vägen varför jag anser att amorteringsfritt är bästa alternativet för mig.
Kanske inte för andra med andra tankar och förhoppningar att kunna bli av med lån inom kort, tack vare kanske mindre belåning alternativt andra val.
Detta är endast min tro på saker och ting, om man hoppar över på en annan fråga där folk följt dtrömmen blint är ju exempel på besparing då alla vill ha det storbankerna säljer (luras) med, dom s.k aktiva fonderna där avgifterna äter upp allt.
I Sverige är vi nya vad gäller den biten, så för bara ettpar år sen hade 95% av befolkningen "aktiv" fondspar etc. I Amerika som exempel där man har 30 år längre erfarenhet av spar så har 97% indexfonder och endast någon enstaka % aktiv spar.
Nu senaster året har folk börjat fatta här med så nu har bankerna tappat väldigt många miljarder på att folk börjat byta till indexfonder istället för dom sk aktiva fonderna.
Där det har visat sig svårt att slå index år efter år i största allmänhet samt att avgiften tagit bort en stor del av ditt kapital på längre sikt.
Så att åter igen ett uppvaknande, hur som helst har vi alla ett val.
Men mitt val är och kommer förbli tack men NEJ tack till att betala in amortering för min belåningsgrad på 60%.
Efter alla renoveringar genom åren, har jag idag en belåningsgrad på 60%.
Om jag eller någon annan tror att jag kommer bli av med alla miljoner i lån genom amortering så är "NI" grundlurade.
Vårt boende kommer alltid kräva Lån i vårt samhälle (tänk efter ,inte ens PG Gyllenhammar på sin tid var utan lån på sitt hus, han hade nog råd att både köpa och betala in förmögenhetsskatten som fanns då på allt)
Eftersom vi med säkerhet inte kommer bli av med lånen, så tänker inte jag sänka min livskvalitet för att ge bankdirektörerna högre bonusavkastning i form av inbetald amortering.
Hus har gått upp & ner i alla tider, om man ser rent statistiskt på det, så har hus enligt "Vi i Villa" gått ner 3 år sammanlagt i 100 års tid.
Följer man samtidigt endast index ( vet att index indirekt ej har något med belåning att göra men ,fortfarande till en viss del) så kommer nog aldrig mjölkpaketet kosta 0.30 öre igen någonsin.
Har svårt att tänka mig att även efter en s.k bostadsbubbla då det inte finns någon form av boende i storstäderna för tillfället, att det kommer rasera alltihop och kosta ingenting att bo i flash etc.
Kan tänkas att det går neråt under en viss tid, men kan nästan garantera er att om 20 år så lär priserna och lönerna och mycket annat se "annorlunda" ut.
Om vi är överens om det så har vi kommit en bit på vägen varför jag anser att amorteringsfritt är bästa alternativet för mig.
Kanske inte för andra med andra tankar och förhoppningar att kunna bli av med lån inom kort, tack vare kanske mindre belåning alternativt andra val.
Detta är endast min tro på saker och ting, om man hoppar över på en annan fråga där folk följt dtrömmen blint är ju exempel på besparing då alla vill ha det storbankerna säljer (luras) med, dom s.k aktiva fonderna där avgifterna äter upp allt.
I Sverige är vi nya vad gäller den biten, så för bara ettpar år sen hade 95% av befolkningen "aktiv" fondspar etc. I Amerika som exempel där man har 30 år längre erfarenhet av spar så har 97% indexfonder och endast någon enstaka % aktiv spar.
Nu senaster året har folk börjat fatta här med så nu har bankerna tappat väldigt många miljarder på att folk börjat byta till indexfonder istället för dom sk aktiva fonderna.
Där det har visat sig svårt att slå index år efter år i största allmänhet samt att avgiften tagit bort en stor del av ditt kapital på längre sikt.
Så att åter igen ett uppvaknande, hur som helst har vi alla ett val.
Men mitt val är och kommer förbli tack men NEJ tack till att betala in amortering för min belåningsgrad på 60%.
Det är förvisso sant att inflationen käkar upp lånen på sikt, men realt (jämfört med lönerna) kan inte fastighetspriser gå upp speciellt mycket för då har man inte råd att äta.achilleas71 skrev:
USA är ett synnerligen illa valt exempel då så gott som alla huslån (mortgages) löper på 15 eller 30 år. Det finns balloon mortgages som är amorteringsfria under några få år, men dessa är extremt sällsynta.achilleas71 skrev:
I USA är huset en stor del av pensionsförsäkringen. Har du inte betalt av ditt huslån den dag du går i pension är det så gott som kört att behålla sin levnadsstandard under det som annars skall vara ens Golden Years.
Det har du fattat helt fel, direktörerna hatar att du amorterar, det är dina räntebetalningar dom blir rika på.achilleas71 skrev:
Visst kan man öka sin konsumtion genom att inte armortera och se det som ett relativt billigt lån till ca 5% ränta. Tänk dock på att du kommer att betala dess 5% varje år så länge du bor i huset.
Låt oss anta att du bor i hus under 40 år:
Med 2 miljoner i lån och 30 års amortering blir räntan ca 1,5 miljoner före skatt. Om du inte amorterar blir din ränteutgift 4 miljoner före skatt.
Din konsumtionsiver har kostat dej 2,5 miljoner före skatt, ca 1,75 miljoner netto.
Betänk att vid denna tidpunkt är du endast ca 65-70 år gammal. Du kommer att betala in ytterligare en dryg miljon i ränta av dina pensionspengar för att kunna bo kvar resten av livet i det hus som du vägrade betala medan du hade möjligheten.
Direktörerna skrattar ihjäl sig.