Det spelar ingen större roll om enskilda individer väljer att inte amortera. Problemet Sverige sitter i nu (bland annat) är att få amorterar, och storleken på vår kollektiva skuldbörda passerar snart BNP i storlek, samtidigt som Sverige befinner sig i recession. Det ser mörkt ut på avbytarbänken, så vi lär få se mer rop efter amorteringskrav.
mycke nu skrev:
USA är ett synnerligen illa valt exempel då så gott som alla huslån (mortgages) löper på 15 eller 30 år. Det finns balloon mortgages som är amorteringsfria under några få år, men dessa är extremt sällsynta.
I USA är huset en stor del av pensionsförsäkringen. Har du inte betalt av ditt huslån den dag du går i pension är det så gott som kört att behålla sin levnadsstandard under det som annars skall vara ens Golden Years.
Jag pratar inte om huslån i detta fall utan om sparande, så att tro att ens amortering kommer göra skillnaden på detta är hel fel enligt min mening.
Detta ovanför är alltså sparandeform, aktiv spar är helt fel då banken äter upp allt, medans index spar är mycke bättre form som börjat komma mer och mer i Sverige.
mycke_nu skrev:
Det har du fattat helt fel, direktörerna hatar att du amorterar, det är dina räntebetalningar dom blir rika på.
Visst kan man öka sin konsumtion genom att inte armortera och se det som ett relativt billigt lån till ca 5% ränta. Tänk dock på att du kommer att betala dess 5% varje år så länge du bor i huset.
Låt oss anta att du bor i hus under 40 år:
Med 2 miljoner i lån och 30 års amortering blir räntan ca 1,5 miljoner före skatt. Om du inte amorterar blir din ränteutgift 4 miljoner före skatt.
Din konsumtionsiver har kostat dej 2,5 miljoner före skatt, ca 1,75 miljoner netto.
Betänk att vid denna tidpunkt är du endast ca 65-70 år gammal. Du kommer att betala in ytterligare en dryg miljon i ränta av dina pensionspengar för att kunna bo kvar resten av livet i det hus som du vägrade betala medan du hade möjligheten.
Direktörerna skrattar ihjäl sig.
Räntan kommer du betala varken sig du vill eller inte käre du, så räntan kan vi sluta diskutera i sammanhanget, som du nämner så självklart bli ju lånet mindre och mindre för varje del du amorterar därav följer räntan med, det har du rätt i....MEN
Om du nu tror att du ska betala av 2-4 Mkr på säg 30-40års tid, så är det upp till var och en. Jag tänker inte försöka mig på det. Min ränteutgift låg på runt 9000/mån plus amortering på 2400:-,
Jag kan alltså sänka mitt lån på runt 2.8Mkr med 28800:- på 10 år 288000:-.
Skulle få en räntesäkning med runt 900:- /mån efter 10 års tid.
Som sagt är inte ute efter något sådant scenario, behåller hellre pengarna för framtida utgifter/renoveringar etc.
Vi kommer alla ha våra miljon lån kvar även efter 20-30 år, precis som Gyllenhammar och grabbarna, men om du vill försöka ge dig ut att amortera på ditt bolån så be my guest.
Tror mer på att direktörerna skrattar för dom som tror dom kommer betala av lånen,
jag ser mitt lån som en hyra av mitt boende.
Och som efter ett x antal år säkert stigit som det gjort i alla dessa år (som med allt annat).
Så att jag betalar min hyra och är så snäll så, men inte en spänn mer i tron att jag ska sänka mitt bolån.
Som att slänga pengarna i sjön, investera hellre på något som kan ge Dig pengar .
Inte slänga iväg, låt pengarna arbeta istället för tvärtom.
Anyway var och en har sina tankar och funderingar på vad som är rätt och fel, om man vill arbeta för att bo endast får man göra det .
Själv vill jag se den delen som en "hyra" och sen investera eller göra annat i vårt korta liv som är mer givande.
Tack för ordet.
Mvh
Achilleas
USA är ett synnerligen illa valt exempel då så gott som alla huslån (mortgages) löper på 15 eller 30 år. Det finns balloon mortgages som är amorteringsfria under några få år, men dessa är extremt sällsynta.
I USA är huset en stor del av pensionsförsäkringen. Har du inte betalt av ditt huslån den dag du går i pension är det så gott som kört att behålla sin levnadsstandard under det som annars skall vara ens Golden Years.
Jag pratar inte om huslån i detta fall utan om sparande, så att tro att ens amortering kommer göra skillnaden på detta är hel fel enligt min mening.
Detta ovanför är alltså sparandeform, aktiv spar är helt fel då banken äter upp allt, medans index spar är mycke bättre form som börjat komma mer och mer i Sverige.
mycke_nu skrev:
Det har du fattat helt fel, direktörerna hatar att du amorterar, det är dina räntebetalningar dom blir rika på.
Visst kan man öka sin konsumtion genom att inte armortera och se det som ett relativt billigt lån till ca 5% ränta. Tänk dock på att du kommer att betala dess 5% varje år så länge du bor i huset.
Låt oss anta att du bor i hus under 40 år:
Med 2 miljoner i lån och 30 års amortering blir räntan ca 1,5 miljoner före skatt. Om du inte amorterar blir din ränteutgift 4 miljoner före skatt.
Din konsumtionsiver har kostat dej 2,5 miljoner före skatt, ca 1,75 miljoner netto.
Betänk att vid denna tidpunkt är du endast ca 65-70 år gammal. Du kommer att betala in ytterligare en dryg miljon i ränta av dina pensionspengar för att kunna bo kvar resten av livet i det hus som du vägrade betala medan du hade möjligheten.
Direktörerna skrattar ihjäl sig.
Räntan kommer du betala varken sig du vill eller inte käre du, så räntan kan vi sluta diskutera i sammanhanget, som du nämner så självklart bli ju lånet mindre och mindre för varje del du amorterar därav följer räntan med, det har du rätt i....MEN
Om du nu tror att du ska betala av 2-4 Mkr på säg 30-40års tid, så är det upp till var och en. Jag tänker inte försöka mig på det. Min ränteutgift låg på runt 9000/mån plus amortering på 2400:-,
Jag kan alltså sänka mitt lån på runt 2.8Mkr med 28800:- på 10 år 288000:-.
Skulle få en räntesäkning med runt 900:- /mån efter 10 års tid.
Som sagt är inte ute efter något sådant scenario, behåller hellre pengarna för framtida utgifter/renoveringar etc.
Vi kommer alla ha våra miljon lån kvar även efter 20-30 år, precis som Gyllenhammar och grabbarna, men om du vill försöka ge dig ut att amortera på ditt bolån så be my guest.
Tror mer på att direktörerna skrattar för dom som tror dom kommer betala av lånen,
jag ser mitt lån som en hyra av mitt boende.
Och som efter ett x antal år säkert stigit som det gjort i alla dessa år (som med allt annat).
Så att jag betalar min hyra och är så snäll så, men inte en spänn mer i tron att jag ska sänka mitt bolån.
Som att slänga pengarna i sjön, investera hellre på något som kan ge Dig pengar .
Inte slänga iväg, låt pengarna arbeta istället för tvärtom.
Anyway var och en har sina tankar och funderingar på vad som är rätt och fel, om man vill arbeta för att bo endast får man göra det .
Själv vill jag se den delen som en "hyra" och sen investera eller göra annat i vårt korta liv som är mer givande.
Tack för ordet.
Mvh
Achilleas
Lite mer kan man nog få till om man anstränger sig lite. Varje krona man får i lägre räntekostnad kan man amortera med utan att få det sämre ställt. Inflationen och löneökningar gör också att man kan höja amorteringen varje år utan att det kostar köpkraft. Har man tur och får löneökningar högre än inflationen kan man höja amorteringen lite till utan att det "kostar" och ytterligare bättra på det hela.achilleas71 skrev:
Du förespråkar investeringar/sparande istället för amortering, vilket kan vara ett helt ok alternativ till amortering iom att det minskar räntekostnaderna och minskar nettoskulden. Det är ingen större skillnad egentligen. Lyckas du få bättre avkastning på dina investeringar än låneräntan till samma risk så har du t.o.m. gått plus på affären så då finns inget att klaga på.
Varför bryr du dig så mycket om huruvida *andra* skrattar eller inte, är det inte bättre att fokusera på om man själv skrattar eller inte?achilleas71 skrev:
Redigerat av moderator:
Nyfniken sa:
Lycka till med ditt indexsparande. Du lär behöva det.
Jag kan säga såhär att jag behöver det inte haha, men alla har olika tankar om saker och ting,
Jag får önska dig lycka till med din amortering på flera miljoner.
Har själv ett lån på 2.8Mkr och det är belåningsgrad på c:a 60%som om du räknar ut det så är det en diff på runt 2Mkr, så jag behöver som sagt INTEsitta här och dividera om vad som är rätt eller fel eftersom du verkar ha sån fruktansvärd bra koll på saker och ting.
Men som sagt jag önskar dig lycka till med dina amorteringar på flera miljoner och hoppas att dina aktiva sparfonder funkar som dom skall(dvs att banken äter upp allt med deras avgifter och annat).
Du är säkert en mycket framgångsrik man/kvinna med antar jag som har sån fullständig kontroll på ekonomi.
Kan inte annat än småle åt en del kommentarer.
/Achilleas
Lycka till med ditt indexsparande. Du lär behöva det.
Jag kan säga såhär att jag behöver det inte haha, men alla har olika tankar om saker och ting,
Jag får önska dig lycka till med din amortering på flera miljoner.
Har själv ett lån på 2.8Mkr och det är belåningsgrad på c:a 60%som om du räknar ut det så är det en diff på runt 2Mkr, så jag behöver som sagt INTEsitta här och dividera om vad som är rätt eller fel eftersom du verkar ha sån fruktansvärd bra koll på saker och ting.
Men som sagt jag önskar dig lycka till med dina amorteringar på flera miljoner och hoppas att dina aktiva sparfonder funkar som dom skall(dvs att banken äter upp allt med deras avgifter och annat).
Du är säkert en mycket framgångsrik man/kvinna med antar jag som har sån fullständig kontroll på ekonomi.
Kan inte annat än småle åt en del kommentarer.
/Achilleas
brabyggare: Som jag sa tidigare om du tror du kan amortera av flera miljoner och är villig att satsa på det i hopp om ett bättre liv, så är det ditt val.
Jag tror inte man kan göra det utan att det kommer kosta en hel del från ens "LIVSKVALITET".
Jag ser hellre pengar som en investeringsmöjlighet för att tjäna mer pengar, inte gräva ner dom under ett hus.
Så vi har helt annan synvinkel på saker och ting, att ge som sagt några futtiga tusenlappar i månaden i flera års tid, tycker inte jag är ett alternativ för mig.
Och det grundar jag enligt ovan, sämre livskvalitet, mer eller mindre slänga iväg pengar, varför inte investera och tjäna pengar på det istället (som lägg in på sparkonto med x antal % ränta och på så sätt betala av med bankens egna pengar så att säga) , finns så många andra saker att göra som renovering etc. etc.
Som sagt vi tänker annorlunda!
Med dina skatta surt fördärvade pengar se till att tjäna pengar istället för att gå och lämna in till banken i tro att du får mindre kostnader om 20 år (vet du ens om du kommer bo kvar där om 20 år) .
Jag tror inte man kan göra det utan att det kommer kosta en hel del från ens "LIVSKVALITET".
Jag ser hellre pengar som en investeringsmöjlighet för att tjäna mer pengar, inte gräva ner dom under ett hus.
Så vi har helt annan synvinkel på saker och ting, att ge som sagt några futtiga tusenlappar i månaden i flera års tid, tycker inte jag är ett alternativ för mig.
Och det grundar jag enligt ovan, sämre livskvalitet, mer eller mindre slänga iväg pengar, varför inte investera och tjäna pengar på det istället (som lägg in på sparkonto med x antal % ränta och på så sätt betala av med bankens egna pengar så att säga) , finns så många andra saker att göra som renovering etc. etc.
Som sagt vi tänker annorlunda!
Med dina skatta surt fördärvade pengar se till att tjäna pengar istället för att gå och lämna in till banken i tro att du får mindre kostnader om 20 år (vet du ens om du kommer bo kvar där om 20 år) .
Så att sluta jobba vid 55 är inget som du räknar till livskvalitet?achilleas71 skrev:
Jag lovar att det är jätteskönt..
Absolut, själv hoppas jag på den möjligheten, huruvida jag kommer att göra det även om jag kan återstår att se.mycke_nu skrev:
En del för att kunna uppnå detta är att amortera måttligt och behålla pengarna i stället samt hålla utgifterna låga. För min del innebär det snarast högre livskvalitet att inte spendera amorteringspengarna på konsumtion, oxfilen och Thailandsresan uppskattas så mycket mer om det inte sker speciellt ofta.
Sen är ju den viktigaste punkten att jag kan gå in på banken och lösa lånet om jag vill, alternativt vara utan inkomst i rätt många år utan att det påverkar den dagliga ekonomin. Det om något ger en skön nattsömn. Löser jag lånet däremot så blir det tomt i kassan och en inkomst krävs varje månad.
Rebeckaf: Vill se den som betalar av c:a 3Mkr på 10-20 år, och anser det vara en investering eller en pension som uttages vid 55 års ålder.
Undrar verkligen hur tankarna går här??
Kan göra om min beräkning här, iom att jag har ca 2Mkr till ett annat boende skulle jag i praktiken kunna köpa något för 2Mkr och "äga" det till fullo med en mindre avgift.
Den tanken är inte akutell just nu, så FORTFARANDE att amortera på ens lån med sina pengar är för mig som att gå och slänga dom någonstans, om det inte är reelt självklart.
Om någon av Er som sitter och svarar här nu har en bostadsrätt med ett lån på runt 500.000:- , eller kanske en villa i Hofors som köptes in
för 250.000:-.
Jamen då förstår jag att ni vill betala av den och pensioneras vid 55.
Men har man ett lån som dom flesta inom storstäderna runt 2.5 - 4-5 Mkr ja då anser jag och tror starkt att inte många kommer kunna betala av det inom ett lopp av säg 10-20 år och pensioneras vid 55 och samtidigt ha levt bra under dom här 10-20 åren.
Hade man istället haft ett spar där pengarna arbetat istället för en i 10-20 år, ja då kan jag mycket väl tänka mig tidig pensionsålder.
Håller med dig för övrigt Nyfniken detta ger även mig mental klåda, vi har så olika sätt att se på ekonomin.
Men ni som tror att ni kommer betala av 2.5 - 4.5 Mkr inom en 10-20 år ber jag Er lycka till
och försöka leva så gott det går.
Kanske få en semester vid 55 års ålder.
Mvh
Achilleas
Undrar verkligen hur tankarna går här??
Kan göra om min beräkning här, iom att jag har ca 2Mkr till ett annat boende skulle jag i praktiken kunna köpa något för 2Mkr och "äga" det till fullo med en mindre avgift.
Den tanken är inte akutell just nu, så FORTFARANDE att amortera på ens lån med sina pengar är för mig som att gå och slänga dom någonstans, om det inte är reelt självklart.
Om någon av Er som sitter och svarar här nu har en bostadsrätt med ett lån på runt 500.000:- , eller kanske en villa i Hofors som köptes in
för 250.000:-.
Jamen då förstår jag att ni vill betala av den och pensioneras vid 55.
Men har man ett lån som dom flesta inom storstäderna runt 2.5 - 4-5 Mkr ja då anser jag och tror starkt att inte många kommer kunna betala av det inom ett lopp av säg 10-20 år och pensioneras vid 55 och samtidigt ha levt bra under dom här 10-20 åren.
Hade man istället haft ett spar där pengarna arbetat istället för en i 10-20 år, ja då kan jag mycket väl tänka mig tidig pensionsålder.
Håller med dig för övrigt Nyfniken detta ger även mig mental klåda, vi har så olika sätt att se på ekonomin.
Men ni som tror att ni kommer betala av 2.5 - 4.5 Mkr inom en 10-20 år ber jag Er lycka till
och försöka leva så gott det går.
Kanske få en semester vid 55 års ålder.
Mvh
Achilleas
Ett exempel:
Har en vän som tänkte "slänga" in 500.000:- ( han är rätt oberoende ekonomiskt),
jag nämnde då till han att tag kontakt med en oberoende konsult för att inte bara höra på mig.
Vad kommer den här halva miljonen göra för dina 3.9Mkr i lån sa jag?
Nja lite mindre ränta tyckte han!
Är det aktuell i dagsläget att spara in några hundralappar i ränta?
Varför inte investera pengarna i något frågade jag?
Det slutade med en investering, som efter 3 året nu ger c:a 20.000/mån netto,
så åter igen, med lite tanke bakom sina beslut när det gäller det ekonomin
kan man få det att funka på bra/bättre sätt.
Hade man gett dom pengarna nu till "banken", ja du hade haft 1000-lappen mindre i ränta
men det är allt, inget som gör dig till en tidig pensionär.
Som jag nämnt tidigare, vi tänker alla olika.
Jag själv är entreprenör och anser det jag tycker och tänker känns rätt för mig, men respekterar andras val med såklart och hoppas Er det bästa.
Mvh
Achilleas
Har en vän som tänkte "slänga" in 500.000:- ( han är rätt oberoende ekonomiskt),
jag nämnde då till han att tag kontakt med en oberoende konsult för att inte bara höra på mig.
Vad kommer den här halva miljonen göra för dina 3.9Mkr i lån sa jag?
Nja lite mindre ränta tyckte han!
Är det aktuell i dagsläget att spara in några hundralappar i ränta?
Varför inte investera pengarna i något frågade jag?
Det slutade med en investering, som efter 3 året nu ger c:a 20.000/mån netto,
så åter igen, med lite tanke bakom sina beslut när det gäller det ekonomin
kan man få det att funka på bra/bättre sätt.
Hade man gett dom pengarna nu till "banken", ja du hade haft 1000-lappen mindre i ränta
men det är allt, inget som gör dig till en tidig pensionär.
Som jag nämnt tidigare, vi tänker alla olika.
Jag själv är entreprenör och anser det jag tycker och tänker känns rätt för mig, men respekterar andras val med såklart och hoppas Er det bästa.
Mvh
Achilleas
Jag kan förstå att folk med äldre hus (i alla fall tillfälligt) väljer bort amortering och istället lägger pengarna på renoveringar som gör att både husets värde och det personliga välbefinnandet ökar.
Då jag själv bor i ett nybyggt hus som inte kräver renovering så lägger jag pengarna på amortering istället. Om 10-20 år när jag eventuellt behöver renovera ett badrum eller liknande så kommer jag göra samma sak, alltså att pausa amorteringarna tills jag renoverat klart, men sen kommer jag fortsätta med amorteringen som tidigare.
Vad jag däremot inte förstår mig på är de personer som tycker att "det spelar ingen roll om jag amorterar eftersom det märks inte"... Detta resonemang ger mig också "mental klåda" som det talas om tidigare i tråden.
Att riskera att behöva sälja sin bostad (i en nedgång eller liknande) och efter försäljningen vara förpassad till att sitta med ett blancolån måste vara den värsta rävsax man kan hamna i.
Jag kan förstå folk som tidigare inte varit pålästa men eftersom ämnet diskuterats flitigt i media senaste åren så bör ju majoriteten av svenska befolkningen vara införstådda med att bostadsmaknaden inte alltid går uppåt.
Går det ner och du inte har amorterat, renoverat för egna pengar, eller satt in en orderntlig kontantinsats från början så är du rökt...
Personligen så välkomnar jag diskussionen om amorteringskrav, dock måste en rimlig anpassning ske.
Då jag själv bor i ett nybyggt hus som inte kräver renovering så lägger jag pengarna på amortering istället. Om 10-20 år när jag eventuellt behöver renovera ett badrum eller liknande så kommer jag göra samma sak, alltså att pausa amorteringarna tills jag renoverat klart, men sen kommer jag fortsätta med amorteringen som tidigare.
Vad jag däremot inte förstår mig på är de personer som tycker att "det spelar ingen roll om jag amorterar eftersom det märks inte"... Detta resonemang ger mig också "mental klåda" som det talas om tidigare i tråden.
Att riskera att behöva sälja sin bostad (i en nedgång eller liknande) och efter försäljningen vara förpassad till att sitta med ett blancolån måste vara den värsta rävsax man kan hamna i.
Jag kan förstå folk som tidigare inte varit pålästa men eftersom ämnet diskuterats flitigt i media senaste åren så bör ju majoriteten av svenska befolkningen vara införstådda med att bostadsmaknaden inte alltid går uppåt.
Går det ner och du inte har amorterat, renoverat för egna pengar, eller satt in en orderntlig kontantinsats från början så är du rökt...
Personligen så välkomnar jag diskussionen om amorteringskrav, dock måste en rimlig anpassning ske.
Medlem
· Stockholm
· 1 397 inlägg
Problemet är inte alla på detta forum som hävdar att dom sparar i stället för att amortera, problemet är att större delen av svenska folket SPENDERAR i stället för att amortera.
Jag är själv helt unik i min vänskapskrets som amorterar av mina två miljoner i dagsläget på 34 år. Dom flesta ser det som att det är så mycket pengar så det spelar ingen roll om man amorterar, sen går dom till Sova och köper en säng för 65000 spänn (true story)...
Jag är själv helt unik i min vänskapskrets som amorterar av mina två miljoner i dagsläget på 34 år. Dom flesta ser det som att det är så mycket pengar så det spelar ingen roll om man amorterar, sen går dom till Sova och köper en säng för 65000 spänn (true story)...