i lagens mening är det ju mer gå vart du vill utanför hemfridszon, vem som äger marken kvittarA anhal skrev:
Folk tror att all mark man äger automatiskt ger ensamrätt på den även om det är 6-7 ha och uppåt bara för att den angränsar till bostadshuset
och det stora problemet är ofta att folk försöker privatisera allt dom kan och vill ha allt till "privat" och där folk gått runt strandlinjen över tomterna längs vatten i flera hundra år så länge nån kan minnas men nu vill vissa stänga ut alla andra till varje pris. och ju mer storstads bakgrund man har desto mer verkar behovet av privat skyltar ta över
Folk från storstan köper en gamma stuga med sjötomt och tror att dom kan förändra folks traditioner på platsen för man vill ha "privat" strand även om hela byn badat där sen 40 talet, men huset ligger egentligen 80 meter från stranden och hemfridszonen slutar halvvägs till vattnet
Man överdriver sina behov av hemfridszon och vill gärna glömma bort allmänhetens rättigheter till platsen
Så allemansrätten borde bara gälla på mark som ägs av myndigheter, företag och organisationer? Hur vet man när man är ute och plockar svamp om man är i en skog som ägs av kommunen, staten, kyrkan, ett skogsföretag eller en privatperson? Räknas det fortfarande som privatperson om personen har enskild firma?Jonatan79 skrev:
Någon skrev att det var helt sjukt att man enligt Naturvårdsverkets tolkning av allemansrätten får använda någon annans grill.Anna_H skrev:
Dit svar var att man inte får det.
Jag förstår inte riktigt vad du menar eller hur du tänker.
Anser du att en bostadsrättsförening inte får ställa upp grillar på innergården?
Eller anser du att människor som bor i en bostadsrättsförening inte får ha hemfrid på innergården. Alltså att utomstående har rätten att anordna grillfester på gården?
Ha gärna i åtanke att Naturvårdsverket inte kopplat synpunkten om användning av grill och gräsmatta till strandskydd när du svarar. Missförstod du kanske Naturvårdsverket och trodde du att det bara gäller strandskyddat område där bostadsrättsföreningen inte har rätt till att ha sina saker i fred?
ja samtidigt förbjuda strandtomter helt då och max 2000 m2 och man stycker bort det närmast vattnet på större strandtomter då som skänks till det allmänna så visst
Om den kontinuerligt har hävdats så gäller inte strandskyddet där. På samma sätt gäller inte strandskyddet på mark där det finns en gammal detaljplan som fördaterar strandskyddet, t ex en gammal byggnadsplan eller stadsplan. Av det skälet finns sällan strandskydd i t ex Stockholm med förorter.N NCT skrev:
Jag har stora naturbeten instängslade, men det finns grindar, och ingenstans ges känslan av att någon skulle hamna i en hemfridszon, om man passerar genom betena.L lbgu skrev:
Men eftersom jag inte litar på att allmänheten alltid stänger grindar, så finns det alltid möjlighet att runda stängslen. Det är rovdjursavvisande stängslen som vi röjer under minst 2 ggr per år, så det uppstår som en hävdad yta strax utanför stängslen, som både folk, och inte minst viltet använder.
Skogsbeten är mer ovanliga där jag bor, men det finns en och annan skogsplantering av lövträd som är stängslad.
Men det är ju typiskt markägaren, alltså den ursprungliga jakträttsinnehavaren som stängslar med godkännande från Länsstyrelsen.
Den som arrenderar jakt får väl acceptera markägarens preferenser avseende träd, tamdjurshållning, fördelning åker/skog etc.
EU-bidragen man får för beten på naturbetesmark, eller skogsbeten per hektar är astronomiska jämfört med vad man kan dra in på jaktarrenden i större delen av Sverige.
Men då är du ju tillbaka till att hemfridszonen gäller för vad som uppfattas som en "normal" tomt.
Alltså någonstans uppåt 2500-3000 kvm eller så.
På vilket sätt och vis måste du skapa möjlighet för friluftslivet att korsa dina marker? Det är väl bara för människor att beträda marken om man vill eller ej?S skogaliten skrev:
Men många väljer en annan väg om det är stängslat, speciellt om det finns kossor där.
De som har skogsbeten här utfodrar djuren där då det naturliga betet inte duger att föda djuren. Så hade det inte varit för bidragen så hade garanterat ingen bekostat dyra stängsel och merarbete för att ha djuren till skogs. Förr i tiden så hade man skogsbeten på riktigt. Man kan ibland se rester av gamla gärdsgårdar i skogen, men då hade de inte så många djur och det var inte samma krav på att göda djuren snabbt.S skogaliten skrev:
Medlem
· Stockholm
· 4 631 inlägg
P polaris78 skrev:
Här ser man klart och tydligt att fastighetsgränsen är tomtplatsavgränsningen, eller ja, hen verkar klippa gräset utanför fastighetsgränsen, så det är kanske inte helt rätt, men vanligt förekommande. Således är denna bild rätt missvisande.
/Workingclasshero
Har man problem med att allmänheten beträder en markyta (som de har rätt till) så måste man försvåra för dem.
Plantera en häck är bra, men folk är snåla och vill inte betala för kanske 600 meter häck och då tar man istället och gnäller mot de som kommer och nyttja allemansrätten.
Där vi bodde tidigare hade vi en brygga vid vattnet (200 meter från bostaden)
Här fick ju även allmänheten vara, hände inte ofta men det hände och det va absolut inga problem utan det vi upplevde som ett problem va att dem gick över vår tomt för att ta sig till bryggan men vi pratade med dem att gå runt en åker för att ta sig dit istället och då gjorde dem det utan problem.
Bra kommunikation är svar på många frågor men funkar inte det får man lösa det på andra effektiva sätt
Plantera en häck är bra, men folk är snåla och vill inte betala för kanske 600 meter häck och då tar man istället och gnäller mot de som kommer och nyttja allemansrätten.
Där vi bodde tidigare hade vi en brygga vid vattnet (200 meter från bostaden)
Här fick ju även allmänheten vara, hände inte ofta men det hände och det va absolut inga problem utan det vi upplevde som ett problem va att dem gick över vår tomt för att ta sig till bryggan men vi pratade med dem att gå runt en åker för att ta sig dit istället och då gjorde dem det utan problem.
Bra kommunikation är svar på många frågor men funkar inte det får man lösa det på andra effektiva sätt