Fönster

Fönster – fakta, konstruktion, mått med mera

Flaggfönster har fyra lufter.

Flaggfönster har fyra lufter. Foto: Marlén Eskilsson

I tredje delen av vår Fönsterskola går vi igenom grundläggande fakta om fönster; hur olika typer av fönster är uppbyggda, konstruktioner, glastyper, energivärde med mera.

Fönstrets uppbyggnad

Ett fönster består av karm och båge. En fönsterluft är den öppna ytan innanför karmen. En karm kan ha en mittpost som delar upp fönsterluften i två delar. Man talar då om tvåluftsfönster. Karmen kan delas upp i flera lufter: tvålufts-, trelufts-, fyrluftsfönster osv. Fönsteröppningen kan även delas på höjden med en tvärpost. 

Fönsterbågen består av två bågsidstycken, bågunderstycke och bågöverstycke. Bågen kan även vara spröjsad. Traditionell spröjs delar in bågen i flera mindre rutor. Traditionell spröjs kallas ofta äkta spröjs till skillnad från lös spröjs eller falsk spröjs som är en utanpåliggande dekoration för att ge intrycket att fönstret är spröjsat. På håll fungerar tricket, men kommer man nära fönstret syns det förstås att spröjsen inte är genomgående. En fördel med lösa spröjs är att de kan tas loss vid fönsterputsning.

Spröjs i yttre glaset
Tvåluftsfönster med spröjs i det yttre glaset. Foto: Marlén Eskilsson

Icke öppningsbara fönster har i regel bättre energivärden, men man ska tänka på placeringen så att det går att komma åt att putsa fönstrets utsida.

Innan energikassetterna kom var fönstren ofta kopplade. Bågen bestod då av två bågar som satt ihop med gångjärn. Precis som för de äldsta tvåglasfönstren med lösa innerbågar ska den inre bågen alltid vara tät och den yttre ska ha lite ventilation så att luft kan passera mellan glasen för att vädra bort fukt och undvika kondens.

Fönsterkonstruktioner

Sidohängda slagfönster öppnas som en dörr. I tvåluftsfönster hänger bågarna i regel på karmens ytterkanter och öppnas därför från mittposten, men man ser ibland exempel på gamla hus fönster där bågarna hänger på mittposten.

Karm och mittpost
Sidohängda flaggfönster som öppnas från ytterkanten av karmen. Foto: Marlén Eskilsson

Överkantshängda och underkantshängda slagfönster förekommer också. Oftast i mindre fönster som källarfönster. 

Pivothängda fönster eller vridfönster har fästen mitt på karmsidorna (eller karmens över/undersida) så att halva fönstret vrids in i rummet och andra halvan vrids ut utanför fasaden. 

Pivotfönster
Ett pivothängt fönster eller vridfönster fästs mitt på karmsidorna. Foto: Sparfönster

Glidhängda fönster har beslag i karmen som gör det möjligt att vrida bågen ett halvt varv utanför fasaden så att det går att tvätta fönstret inifrån rummet.

Glidhängt fönster
Ett glidhängt fönster med beslag i karmen. Foto: Annelie Hultberg

Vikfönster är flera fönsterlufter som sitter ihop med gångjärn. Fönstren löper i spår upptill och nertill och viks ihop. Vanligast i helglasade fönsterpartier som man vill kunna öppna helt.

Vikfönster
Gammaldags kopplade fönster kan öppnas för att putsas mellan rutorna. Foto: Marlén Eskilsson

Skjutfönster är ovanliga i vårt land. De öppnas genom att skjutas i sidled eller höjdled.

Fönstrets energivärde

Byggnadsdelars värmeisolerande förmåga kan beräknas och det värde man får fram kallas U-värde. Det är i korthet ett mått på den värme som passerar genom en byggnadsdels yta satt i relation till ytans storlek och temperaturskillnaden mellan in- och utsida. Ju lägre U-värde desto bättre isoleringsförmåga. 

Ett fönsters U-värde gäller inte bara glaset utan omfattar även både båge och karm. De bästa fönstren har i dag ett U-värde på 0,9 jämfört med ett kopplat tvåglasfönster med vanligt glas som har U-värde 2,9. Som jämförelse har en yttervägg ett U-värde mellan 0,2 och 0,5.

Fönster med U-värde lägre än 1 får vid vissa väderförhållanden kondens på utsidan, särskilt på mornarna. Det är inget fel, men kan upplevas som besvärande att man inte ser utsikten vid morgonkaffet.

Olika typer av fönsterglas

Förr tillverkades fönsterglas för hand. Glasblåsare blåste en cylinder som klipptes upp och slätades ut till ett plant glas. Glaset blev inte helt perfekt utan fick en del blåsor och ojämnheter. Det gav ett levande uttryck till glasytan och idag förknippar vi dessa gamla glas med gamla hus. Det går att köpa glas som tillverkats på gammalt sätt även idag för den som vill komplettera rutor på ett gammalt hus. I början av 1900-talet kom ny teknik som möjliggjorde att dra fram plant glas direkt från glasugnarna. Det kallas maskinglas. 

Det moderna glaset, floatglaset, kom på 1950-talet och tillverkas i en komplicerad process där glaset flyter ut på en yta av flytande tenn. Glaset blir absolut plant utan några bubblor eller ljusförvrängningar.

Frostat glas
Ett badrumsfönster med frostat glas. Foto: Marlén Eskilsson

Idag finns det ett antal olika sätt att förbättra glasets olika egenskaper. Lågemissionsglas förses med ett tunt lager metalloxid som släpper igenom värmen utifrån, men minskar värmeutstrålningen inifrån med 80-90 procent. Ett bra sätt att förbättra ett äldre fönsters energivärde är att byta den inre rutan till ett lågemissonsglas. Ljudreducerande glas är antingen tjockare eller laminerade med en särskild folie. Solskyddsglas finns som hindrar besvärande solinstrålning. Moderna solskyddsglas är oftast helt färgneutrala. Det finns även brandskyddsglas, skyddsglas och säkerhetsglas. Säkerhetsglas kan vara laminerat eller härdat och används exempelvis till fönster som är lägre än normal fönsterhöjd.

Isolerrutor består av två eller flera glas som bakats samman i en kassett. Mellan glasen har man ren torr luft eller gas. De tidigaste av dessa kassetter som började tillverkas på 1970-talet är vid det här laget slut och måste bytas. Dagens kassetter ska hålla i 50 år menar tillverkarna.

Modulmått – storleken på fönster

Storleken på fönster, liksom dörrar, räknas idag i modulmått. Modulmåttet anges i dm och avser hålet där fönstret ska sättas in. Ett fönster med modulmått 10x12 är avsett att passas in i ett hål som är 100 cm brett och 120 cm högt. Därför är karmyttermåttet några cm mindre, 98x118 cm, för att ge utrymme för justering och drevning.

Fönster av olika material

Träfönster dominerar i Sverige till uppåt 90 procent för småhus. Vanligaste materialet i träfönster är furu, men även andra träslag förekommer. Trä som material har en lång historisk tradition och vi har därför lång erfarenhet av trä som fönstermaterial. Träfönster kräver regelbundet underhåll, men vi vet att träfönster som är omsorgsfullt tillverkade och väl underhållna kan hålla i århundraden.

Miljömässigt är trä med sin långa hållbarhet ett bra val. Trä är en förnybar råvara och när trä används långvarigt i byggnader binds koldioxid som under samma tid tas bort ur kretsloppet. Vid tillverkning av träfönster krävs förhållandevis liten mängd energi.

Trä/aluminiumfönster är ett sätt att skapa fönster med längre underhållsintervall. Dessa fönster har oftast en insida av trä och en utsida av aluminium. Karm och båge kan bestå till största delen av trä eller till största delen av aluminium. Den här typen av fönster har funnits i över 40 år och man ser inga större problem med dem. En nackdel kan vara att fönstren kan se lite tråkiga ut, inte lika ”levande” ut som fönster helt i trä. 

Miljön belastas förstås eftersom aluminium är en ändlig resurs och kräver stora mängder energi vid framställningen. 

Plastfönster, vanligen tillverkade av PVC, har en liten marknadsandel i Sverige, men är det vanligaste fönstermaterialet i tyska småhus.  PVC-fönstren har lång livslängd, men ännu vet vi inte hur lång. En fördel med plasten är att den kan formas till många olika profiler och det ger god möjlighet att minska energiförluster i fönstret. Det är tveksamt om ett PVC-fönster kan mäta sig i livslängd med ett träfönster, särskilt eftersom det är oerhört svårt att renovera plastfönster.

Miljömässigt är PVC-fönster definitivt ingen succé eftersom hälften av råvaran består av olja som är en ändlig naturresurs. Plasten bryts inte ner i naturen och när den förbränns frigörs saltsyra och klorerade kolväten. 

Läs mer

Byta fönster eller renovera de gamla?
Byta fönster – tänk på utseendet