Ekonomi

"Sverige har mycket att lära av tysk bostadspolitik"

Problemen med den svenska bostadskrisen är många och Sverige har mycket att lära av Tyskland enligt en ny avhandling från Kungliga Tekniska högskolan. Allt från stadsplanering och infrastruktur till skatter och finansiering bör ses över för att komma till rätta med problemen. Det menar Anna Granath Hansson i sin avhandling där hon har jämfört Sveriges och Tysklands hantering av bostadsbyggandet.

Bostadskrisen har varit på tapeten för politikerna och andra aktörer under en lång tid i Sverige och många reformförslag har lagts fram och en del har genomförts men det har ändå inte varit tillräckligt. Det krävs en rad åtgärder inom flera områden för att råda bot på problemet på bostadsmarknaden, enligt Anna Granath Hansson som nyligen har lagt fram sin avhandling ”Institutional Prerequisites for Housing Development: A comparative study of Germany and Sweden”.

I sitt forskningsarbete har hon jämfört förutsättningarna för bostadsbyggandet i Hamburg, Berlin, Stockholm och Göteborg, städer där det råder stor bostadsbrist. Fokus har varit på att undersöka städernas strategier för att öka bostadsbyggandet samt möjliga reformer av stadsplanering och markanvändning.

I avhandlingen jämförs hur städerna arbetar med organisation, stadsplanering, kommunal mark och subventioner för att bygga bort bristen.

De tyska städerna når i högre utsträckning sina mål i jämförelsen med de svenska städerna.

Anna Granath Hansson
Anna Granath Hansson

- Hamburg och Berlin har en aktiv bostadspolitik som leds av borgmästarna och senatorerna för stadsutveckling. Målen för bostadsbyggandet sätts på årsbasis tillsammans med byggbranschen. Städerna åtar sig att bidra till att byggmålen kan nås genom en rad åtgärder i den egna organisationen. Uppföljning av målen görs kontinuerligt, särskilt noggrant under valåren eftersom bostadspolitiken är en viktig valfråga, säger Anna Granath Hansson.

De svenska städerna har visserligen mycket ambitiösa nybyggnadsmål och moderna anpassade organisationer, men målen sträcker sig över mandatperioderna vilket gör dem politiskt osäkra, och de har inte förankrats av de i branschen som kan bedöma om de är genomförbara. 

- Därtill arbetar man i mindre utsträckning aktivt med de bostadspolitiska verktygen. De svenska städerna bedöms därför ha sämre förutsättningar för att nå sina mål för bostadsbyggandet, säger Anna Granath Hansson.

En annan viktig slutsats i avhandlingen är att tyska politiker har mer att vinna på att införa aktiv bostadspolitik, bland annat på grund av den tyska bostadsmarknadens struktur med en högre andel hyresgäster och andra hyressättningsprinciper.

I sin avhandling sammanfattar Anna Granath Hansson även de reformer som har gjorts inom stadsplaneringsprocessen under de senaste åren och har även en del förslag skulle kunna införas i Sverige. T.ex. en förenklad detaljplan för bostadsändamål samt att privata initiativrätt med bibehållet kommunalt planmonopol införs i Sverige.