Förändrad bostadsrätt kan ge skattesmäll

Uppdaterad 20 februari 2017 12:57 · Publicerad 20 februari 2017 12:51

En ny rättslig vägledning kan innebära trubbel för bostadsrättsägare som förändrat ytan eller köpt till parkeringsplats.

Förändrad bostadsrätt kan ge skattesmäll
Skatteverket tillämpar en ny rättslig vägledning. Bild: Byggahus.se

Ändrar du ytan i din bostadsrätt, köper till en parkering eller gör en annan förändring av den ursprungliga upplåtelsen som innebär en kraftig värdeökning riskerar du att drabbas av en stor skattesmäll. Skatteverket har infört en ny rättslig vägledning som innebär att bostadsrätten vid sådana förändringar räknas som ett helt nytt skatteobjekt. I princip blir konsekvensen densamma som om bostadsrättsägaren skulle ha sålt och köpt sin lägenhet på nytt.

Skulle du exempelvis bo i en lägenhet som du köpt för 2 miljoner kronor för ett par år sedan, som nu är värd 4 miljoner kronor, och du köper till en parkeringsplats för 250 000 kronor som gör att värdet på lägenheten stiger med ett par hundratusen kronor så har du ett nytt skatteobjekt. Då innebär den nya vägledningen att du måste betala reavinstskatt på hela värdeökningen från 2 miljoner kronor upp till marknadsvärdet med parkeringen inkluderad.

Vad som är en väsentlig förändring är dock inte helt självklart. Ett mindre förrådsutrymme som flyttas mellan två bostadsrätter är till exempel inte inkluderat. Däremot ger Skatteverket följande exempel på vad som kan utlösa den nya vägledningen:

- Om lägenheten utökas eller minskas med en inte obetydlig yta, bör bostadsrätten anses ha avyttrats, eller om bostadsrätten utvidgas med rätten att disponera en viss parkeringsplats och att det väsentligt ökar bostadsrättens marknadsvärde.

I en artikel i SVD varnar bostadsrättsjuristen Ingrid Uggla för att reglerna kan komma att tillämpas med fem års retroaktivitet.

Elina Blom Westergren
red@byggahus.se

Mest gillat

F
2017-02-21

Senaste

2017-02-23
C
2017-02-23
H
Jag tror att med nu gällande bostadsrättslag, så kan man välja att utöka föreningens totala andelstal när man utökar genom ex. nya vindslägenheter. Förr, med förra lagen, så gällde att om man ex. tillförde 10% total yta som skulle få andelstal, så fick man justera ned andelstalen motsvarande för övriga (och i så fall tydligen få ett nytt skatteobjekt med den nya tolkningen). Man införde en förenkling av utökning i lagen. Det var framförallt för att på det viset få rimligare beslutsgång. En ändring av andelstal får bara göras om alla som berörs av beslutet godkänner det, alternativt 2/3 av alla skall godkänna det, och om beslutet dessutom godkänns av tingsrätten (osäker på om det är tingsrätt eller hyresnämnden). Det räckte alltså att en medlem valde att inte gå på den stämma där beslutet skulle tas, så var beslutet i praktiken blockerat. De allra flesta vindsutbyggnader som har skett i Stockholm är gjorda utan hänsyn till de här beslutsreglerna, och skulle inte stå sig om någon medlem hade brytt sig om att överklaga stämmobeslutet. Men så ändrades lagen för att få till rimligare beslutsgång. Genom att inte behöva justera ned övriga medlemmars andelstal, så berörs de inte av förändringen. Och då gäller vanliga majoritetsbeslut på stämman, eller ev. 2/3 majoritet av de närvarande (utökning av fast egendom). Men det är lättare än att få 2/3 majoritet av samtliga medlemmar. Det är få föreningar där 2/3 ens deltar i en stämma.
2017-02-23
F
2017-02-23
D
2017-02-23