Spa-känsla i badrummet
Hemmaspa ritat av RB Arkitektur
På senare år har de japanska baden blivit något av en statussymbol här i väst. Varma bad i kombination med vila, välgörande behandlingar, träning och hälsosam föda utgör grundpelarna för spatraditionen.
I takt med att vårt intresse för spa har ökat, så har spaet flyttat in i våra hem.
Bubbelbad och bastu i detta spa.
Arkitekten Rahel Belatchew Lerdell har också märkt ett ökat intresse för hemmaspa. Många av hennes kunder väljer att inreda sina källare till mer eller mindre avancerade spaavdelningar. Ett hemmaspa kan innebära allt från regelrätta relaxavdelningar med bastu, bubbelbad och ångbastu, till betydligt enklare varianter.
– Man kan till exempel placera en skön liggstol intill badkaret, säger hon.
Ett riktigt häftigt hemmaspa innehåller inte bara avancerade produkter, utan det är helheten som räknas.
Avslappnande atomosfär som tilltalar alla sinnena.
– Det viktigaste är att skapa en inbjudande och avslappnande atmosfär. Det ska tilltala alla sinnena och kan skifta i karaktär genom exempelvis ljussättning, menar Rahel Belatchew Lerdell.
Var i bostaden rummet för spa är placerat påverkar ljussättningen. Kan man utnyttja dagsljuset så är det en fördel, men då är det bra att fundera över om man behöver insynsskydda rummet. Med hjälp av mjuk stämningsbelysning så ökar man också den rofyllda känslan.
– Undvik trender och använd naturliga material och naturnära kulörer som håller över tiden. Bygg inte för tätt, luftighet är en viktig del av atmosfären, säger Rahel Belatchew Lerdell.
Undvik trender och använd naturliga material.
När man ska välja inredning till sitt hemmaspa är det viktigt att först tänka på vilka behov man har och hur många man är som ska använda dem. Det är ofta ytan som begränsar vilka val man kan göra. Har man en mindre yta, men gärna vill ha en bastu är ångkabiner ett bra alternativ, eftersom man får dusch och ångbastu i ett.
Förutom ångkabiner som blivit populära de senaste åren så finns det flera olika bastur idag som är anpassade efter mindre utrymmen, både torrbastur med stenar och bastur med infrarödvärme.
Var rummet är i bostaden påverkar ljussättningen.
Det är viktigt att man väljer bra produkter som man trivs med och kommer att använda. Produkterna ska ha bra ergonomi, tanken är ju att man ska kunna sitta i ångkabinen eller bubbelbadet en längre stund och då ska det förstås vara skönt. Provsitt badkaret eller ångkabinen ordentligt innan du slår till. Ett större baddjup, på runt 45 centimeter, är i regel bekvämare än ett grundare på 35-40. Fördelen med ett grundare baddjup är dock att det minskar vattenåtgången, vilket gör det till ett ekonomi- och klimatvänligt val.
När det gäller massagebadkar så är det viktigt att elsäkerheten är bra. Kontrollera därför att badkaren och ångkabinerna uppfyller de regler som Elsäkerhetsverket har satt upp. Många äldre bubbelbadkar gör inte det. Leta efter CE-märkningar och elsäkerhetsmärkningar, till exempel så kallade S-märkningar. Något annat som är bra att kolla när man ska köpa jacuzzi eller massagebadkar är ljudnivån. Nyare bubbelbad har ofta betydligt lägre ljudnivå än de äldre.
Priserna på spaprodukter varierar väldigt mycket beroende på storlek, funktioner och fabrikat. Många massagebadkar kostar idag någonstans runt 20 000 kronor. Ångkabiner ligger ofta lite högre, mellan 25 000–30 000 kronor, men det finns både billigare och betydligt dyrare.
Själva ordet spa kommer från den belgiska kurorten Spa som hade sin storhetstid under 1700-talet, men spatraditionen är från början framförallt en japansk badritual. Först tvättar man sig, sedan följer ett långt bad fördjupat i tankar.
Enligt boken ”Badet” av Terence Conran finns det cirka 20 000 varma källor runt om i Japan och det är dessa kurorter som håller traditionen med gemensamma bad vid liv. Men traditionen med heliga eller hälsofrämjande bad är djupt rotad i många kulturer. I Sverige hade vi till exempel hög tilltro till mineralrikt vatten under 1600- och 1700-talet och då var också brunnsorter populärt.
Samtliga bilder i denna artikel kommer från RB Arkitektur.
Kommentarer
3