Arkitektur

Formen på taket

Helvalmat mansardtak ger god plats på vinden.

Helvalmat mansardtak ger god plats på vinden. Foto: Marlén Eskilsson

Husets karaktär präglas starkt av hur man utformat taket. Vilka former kan taket på ett småhus ha och hur har det sett ut historiskt sett? Hur resonerar arkitekten när han formar husets tak?

Den form arkitekten väljer att ge taket ger i sin tur byggnaden en viss karaktär, tillsammans med dess material och färg.

Hur taket ansluter till fasaden har också betydelse för hur vi upplever formen; hur takfoten ser ut, om den är tjock eller tunn, sticker ut mycket eller lite.

De vanligaste takfallstyperna är sadeltak, pulpettak och mansardtak. Vill man få ned höjden på gavelfasaden och forma huset lite mjukare, kan man välja att valma taket.

Formen på taket bild 4
Halvvalmat tak.

Valmning innebär att taket snedskärs vid gavelns nock och kan göras bara lite grand, halvvalmning, eller ända ned till takfoten, helvalmning. Ytterligare takutformningar som förekommer i Sverige är säteritak och industritak. De takutformningarna går vi inte närmare in på här.

Per Hemgren berättar i boken ”Bygga tak” väldigt förtjänstfullt om tak och takens utveckling historiskt sett. Det egentliga villabyggandet kom igång strax före sekelskiftet med utbyggnaden av storstadens förstäder. Det var de rika som hade råd att bygga villor och ofta lät de skickliga arkitekter rita praktfulla hus med fantastiska tak som hade takfall i flera våningar, torn, takkupor m m. Samtidigt hade egnahemsrörelsen kommit igång, som gjorde att vanliga familjer fick hjälp att bygga egna hus. De här husen var enkla, praktiska, välstuderade och ritade av duktiga arkitekter. Taken hade en enkel form av sadeltak, utan torn och extra gavlar. Ibland smögs en oansenlig kupa in i takfallet för att leda in ljus på vindsvåningen.

Formen på taket bild 6
Praktfullt komplicerat tak från sekelskiftet.

Allteftersom medelklassen växte byggdes villor som var något mittemellan grosshandlarvillan och egnahemmet. Man sneglade på de exklusiva villornas utformning och tog efter i de fall man hade råd och intresse.

Med funktionalismens intåg på 1930-talet kom det låglutande taket, dvs ett tak som bara har en lutning på 5-10 grader. Men trenden med låglutande tak skulle inte hålla i sig någon längre tid, då takkonstruktionen visade sig ha många nackdelar. Snart återgick man till en väl tilltagen taklutning.Formen på taket bild 10
Ett låglutande tak, vanligt under funktionalismen.

För att få mer plats på den oinredda vinden ändrade man takformen från sadeltak till brutet tak, s k mansardtak. I de finare byggnaderna började man med det här redan på 1700-talet, medan det började komma på de enklare husen i början av 1900-talet.

Ovanför bostadsutrymmet under taket skapades ett utrymme, vinden. Där var det bra att ha förråd, dit man kunde komma genom en lucka i innertaket. När det blev bättre tider kom också kraven på större boyta. Hela vindar började inredas till bostadsrum och trappan gjordes mer bekväm att gå i. De här husen blev kallade envåningshus med inredd vind.

Idag är pulpettak och sadeltak mycket efterfrågade, enligt arkitekt Mats Håkansson i Malmö. Dels ligger det mode i det men kanske är det också för att konstruktionen är billig.

– Får jag välja bygger jag helst flacka tak med lutning upp till 22 grader, då det handlar om enplanshus. Jag tycker att det flacka taket är vackrare och ger ett modernare intryck. Det ser lite sydeuropeiskt ut, tycker Mats.

På 1,5 plans hus måste dock taket ha en lutning på minst 45 grader för att övervåningen ska gå att utnyttja.

Formen på taket bild 8
Mötande pulpettak på ett nyfunkishus.

Generellt sett föredrar Mats när taket ger ett lätt intryck. Han gillar inte hus som trycks ner av taken och tycker att takfoten på husets långsida ska vara öppen.

– Takutsprånget på långsidorna blir ofta alldeles för tjockt när takfoten byggs in, säger Mats. Det finns en fördel med att bygga in takfoten då du t ex kan fälla in downlights, men jag tycker att du tappar mycket estetik på det här sättet.

I övrigt kommer Mats fram till takets utformning efter en diskussion med först kommunen och sedan med kunden.

– I Malmö/Lund-regionen där jag är verksam styr stadsbyggnadskontoret takets utformning i väldigt stor utsträckning. I detaljplanen står det oftast specificerat både takfotens maximalt tillåtna höjd samt vilken lutning taket får ha.

Därför börjar Mats alltid med en diskussion med stadsbyggnadskontoret innan han börjar skissa på husets och takets form. Sedan gör han en helhetsbedömning av vilket tak huset ska få, efter diskussion med kunden.