Inredning, Tak

Snedtak - möjligheter och begränsningar

Här är snedtaket en tillgång. Visas i Fredagshuset 2021-03-12.

Här är snedtaket en tillgång. Visas i Fredagshuset 2021-03-12. Foto: Fastighetsbyrån

Vissa tycker att snedtaket bidrar till mysig asymmetri i rummet, medan andra helst vill bli av med det. Ytterligare någon ser möjligheter att bygga in bokhyllor, sängar och annat vid snedtaket. Här berättar arkitekten Justus Andersson om de byggtekniska aspekterna på snedtaket.

Den allra största delen av svenska småhus har snedtak på övervåningen. Själv har jag bott större delen av mitt liv i sådana hus. Ett slag på 30- och 40-talen skulle tak vara så platta som möjligt, så då blev det inga snedtak. Likaså har man byggt ganska många enplanshus under de senaste decennierna. 

Sadeltak är den utan jämförelse vanligaste formen på yttertak i Sverige. Dels passar det i vårt klimat med mycket snö, dels kan man bygga sadeltak med förhållandevis enkla konstruktioner. Teoretiskt kan ett pulpettak med brant lutning göra samma nytta, men det kräver kraftigare konstruktioner. Även sadeltak fungerar bäst med rejäl taklutning. Gamla ladugårdar från 1800-talet (och framåt) har oftast 45° lutning.

Snedtak med öppet upp i nock
Effekten kan bli storslagen om man isolerar upp till nock och sparar hanbjälkarna. Foto: Medlem am3282

Ett halvt plan när det finns snedtak

En våning med snedtak är ju egentligen en inredd vind. Att inreda vinden är självklart god ekonomi jämfört med att förse huset med ytterligare en normal våning. En våning med snedtak brukar därför kallas för ett halvt plan. Mittdelen har full takhöjd medan sidoutrymmena har snedtak, d.v.s. ett lutande tak med lägre takhöjd.  

Ytans användbarhet beror på husets geometri. Husets bredd och yttertakets lutning är de viktigaste variablerna. Ett hus med brutet tak har ofta en rymligare takprofil på grund av brytningen som kanske lutar 70°.

Snedtak med garderob
Med skjutdörrar kan man dölja förvaringsmöjligheter. Foto: Justus Andersson

Snedtaket som en tillgång

Ett snedtak kan upplevas som en begränsning av den användbara rumsytan. Jag tycker inte det är självklart. En säng som är placerad längs snedtaket kan upplevas tryggare än en som är placerad vid en hög vägg.  

Ett utrymme under ett snedtak kan med fördel användas till toaletter och mindre badrum. Ett takfönster i snedtaket i ett WC kan vara trevligare än ett vanligt fönster eller inget alls. Rumsdelen med snedtak kan med fördel användas till förvaringsutrymmen. En underskattad aspekt tycker jag är att snedtaket kan bidra till en vackrare spridning av dagsljuset i ett rum.

Lister i snedtak
Gering av taklister vid snedtak. Geringsvinkeln blir 180° minus taklutningen delat med två. T.ex. 180-38=142/2=71 för varje listdel, annars blir de mötande ytorna olika stora. Bild: Justus Andersson

Nackdelarna med snedtak

Det finns självklart nackdelar. Något som har irriterat mig många gånger är svårigheten att placera belysningsarmaturer, d.v.s. lampor. En annan är att snedtaket begränsar möjligheten att placera tavlor. Det bästa är om man kan påverka planlösningen så att rätt typ av rum hamnar under snedtaket.

Bygga bort snedtaket

Om man nu inte är nöjd med snedtaket kan man ta bort det, i varje fall på begränsade delar. Den bästa metoden är att bygga en eller flera takkupor. I den enklaste formen reser man yttertaket mellan två takstolar så att man får normal rumshöjd. Då får man plats för ett fönster som ger dagsljus och en utsiktsplats över trädgården. Behöver man en större yta, måste man först växla av en eller flera takstolar med en balk så att takkupan blir längre. En sådan förändring i ett redan byggt hus behöver beräknas av en konstruktör. Den största effekten av takkupor får man om samtidigt bygger två, en på vardera sidan av huset. Då har man möjlighet att få in ljus från fyra håll.

Läs mer: Kostnad bygga takkupa

Draperi döljer förvaring
Ett draperi framför förvaring i kattvinden. Foto: Justus Andersson

Kattvindar

Under snedtakets inre del finns ofta vad som populärt brukar kallas för kattvindar.  De flesta takstolar i hus med snedtak har stödben, som är en stolpe som förbinder takstolens högben med närmaste golvbjälke.  Stödbenets uppgift är dels att möjliggöra klenare dimensioner på högbenet, dels att föra ner taklaster till grunden. Genom att använda stödbenen som stöd för väggar så skapar man avlånga utrymmen, kattvindar. För det mesta är de tillgängliga genom luckor, men ibland helt slutna.  Ofta kan man ta bort själva kattvindsväggen och lämna kvar stödbenen. Vill man ta bort ett eller flera stödben måste man ersätta dem med en balk samt vanligen också göra andra förstärkningar. Detta är också något som en konstruktör måste räkna på.

Stödben
Avväxling av stödben med hjälp av en balk. Bild: Justus Andersson

Läs mer: Så fungerar en takstol

Ur byggnadsteknisk synpunkt erbjuder snedtak vissa problem när det gäller luftningen och isoleringen av yttertaket.  I plankhus, d.v.s. i stort sett alla trähus byggda före 1950, brukar snedtaket vara isolerat med sågspån, samma material som i vindsbjälklaget, utan luftspalt mot yttertaket. Ofta ligger isoleringen även i kattvindsväggen.  Vill man göra om konstruktionen så man får ett bättre isolerat snedtak, så bör man bygga en luftspalt som går från takfoten till kallvinden. Sådana arbeten kan lätt bli omfattande. Det är viktigt att man inte gör försvagningar. Ofta visar sig inte resultatet förrän långt senare, en snörik vinter. Även en liten taksättning kan vara svår att åtgärda.

Sammanfattningsvis tycker jag att man ska betrakta ett snedtak som en tillgång. Man får mycket utrymme för pengarna plus en mysfaktor.