Installera vattenburet värmesystem

Uppdaterad 13 mars 2012 12:41

Att byta ut direktverkande el mot vattenburen uppvärmning är varken billigt eller enkelt. Men trots omfattande ingrepp är det en väl värd investering. Det anser familjen Bogren som låtit installera fjärrvärme i sitt gamla hus i Limhamn.

Installera vattenburet värmesystem
De nya vattenburna elradiatorerna står och väntar på att bli installerade. Foto: Lars Bärtås

Värmen är avstängd i ena delen av huset, knytnävsstora hål är uppsågade i mellanväggar och innertak och hela källaren liknar en lagerlokal hos en rörfirma. Det är så det ser ut när Byggahus besöker Susanne Bogren en vintrig dag i februari

– Det är inte den lämpligaste säsongen att byta ut värmesystemet. Vi har fått elda maximalt i vår täljstenskamin och hela familjen har fått tränga ihop sig i en säng för att vi inte ska frysa om nätterna, berättar Susanne.

hål i väggen

Efter fjolårets vargavinter och ”chocksiffror” på elräkningarna bestämde sig familjen Bogren för att göra sig av med den direktverkande elvärmen och installera ett vattenburet system och fjärrvärme. De tecknade ett avtal med fjärrvärmeleverantören och började under hösten söka efter en VVS-firma som kunde erbjuda en offert. Men det var ingen lätt uppgift.

– En del firmor hade fullt upp, andra lovade att skicka offert utan att det hände något. Till slut fick vi ett tips om en firma som faktiskt var tillmötesgående. Men det var först nu i februari som jobbet kunde genomföras.

Familjen bor i gamla delen av Limhamn, i ett parhus byggt 1898.  Huset har genomgått flera ombyggnader och består i dag av två våningar med en boyta på 180 kvadratmeter, samt källare. Värmesystemet är i stort sett det enda som fått vara orört sedan 1970-talet, direktverkande el och varmvatten uppvärmt med elpatron.

– Den direktverkande eluppvärmningen var felaktigt dimensionerad med ojämn temperatur i olika rum, liksom varmvattenberedaren som inte klarar vårt varmvattenbehov. Det har lett till en dålig värmekomfort som, förutom elpriserna, motiverat oss att byta ut systemet. Ett annat skäl är att husets värde ökar betydligt med ett modernt, vattenburet värmesystem, säger Susanne.

Susanne vid ny radiator

När vi besöker huset har konverteringsarbetet pågått i en vecka. VVS-firman beräknar att det kommer att ta ytterligare en vecka med två man på plats. En anledning till att arbetet tar tid är husets ålder och konstruktion. Väggarna är ojämna och det finns inga exakt räta vinklar: borrar man i ett hörn av källartaket kan hålet hamna en bra bit ut på golvet ovanför.

VVS-montörerna som är på plats testar att provborra med ett 8 millimetersborr från båda håll. Med lite precisionsarbete snyggas genomföringen till.
Ett annat problem är att man inte riktigt vet vad som döljs inne i väggarna. Huset har tidigare rymt flera lägenheter vilket gjort elsystemet till en ”förrädisk härva”. Vid ett tillfälle var det nära att montörerna borrade in i huvudmatningen till elen.

Att planera stamdragningen är den komplicerade biten när vattenburen värme ska dras in i ett äldre hus. Hur ska rören dras så att det fungerar både praktiskt och någorlunda estetiskt? Ska rören vara synliga eller döljas så mycket som möjligt bakom socklar, i garderober och skåp? I Bogrens hus sitter fjärrvärmecentralen och rörstammarna i källarplanet. Centrala rör går upp till övervåningarna längs respektive sida av huset där det via stick förgrenas till radiatorerna i rummen. Själva stammen utgörs av sammanlagt 48 meter MPF-rör i elförzinkat stål. Det är numera ett vanligt och billigare alternativ än traditionella kopparör.

Johan inspekterar

VVS-firman har hjälpt till med beräkning av effektbehovet i respektive rum och dimensionering av radiatorerna, 18 stycken. Familjen har valt element i äldre stil med breda sektioner. Dessa sektionslement kräver bockning av rören ända fram till radiatorventilen, vilket innebär merarbete jämfört med andra typer av element som har färdiga stick för enkel inpassning.

– Det blir lite dyrare, men det hade känts fel att installera moderna element i ett sådant här gammalt hus, påpekar Susanne.

En händig gör-det-självare kan borra och dra rör, men elarbeten, lödning, inkoppling av fjärrvärmeväxlaren och provtryckning av systemet kräver en fackman.

– Vi valde att låta VVS-firman göra hela jobbet, då blir de också ansvariga ifall det inträffar något fel och man skyddar även garantin på själva produkterna, säger Susanne.

Efter vårt besök får vi veta att konverteringsjobbet utfördes på två veckor, ungefär som avtalat. Slutnotan hamnade på 140 000 kronor efter ROT-avdrag, inklusive allt material och även delposten fjärrvärme som hamnade på 50 000 kr.

– Det blev förvånansvärt nog något billigare än den beräknade kostnaden på offerten, berättar Susanne och tillägger att ”det redan blivit en märkbar förbättring av värmekomforten”.
Fjärrvärmeleverantören har uppskattat att driftkostnaderna för huset nu kommer att halveras. De framtida energiräkningarna får visa om beräkningen stämmer.

Lars Bärtås