Värme

Frågor och svar om värmesystem

FRÅGA (2008-06-02):
Vad har en termisk ventil för uppgift i ett värmesystem med ackumulatortank ihopkopplad med en äldre CTC-panna med pellets eldning?

SVAR:
Normalt har den termiska ventilen till uppgift åstadkomma en så stor temperaturskillnad som möjligt mellan pannans vattentemperatur och temperaturen i botten på ackumulatortanken för att säkerställa skiktningen i tanken. Det gör ventilen på så sätt att den i uppstartsfasen stänger mot tanken så att pannan så fort som möjligt når sin maxtemperatur och därefter öppnar för laddning. Då får du hett vatten på toppen av tanken och kallt i botten. Omvänt gäller när pannan stannar för då stänger ventilen igen mot pannan och stoppar cirkulationen.
/Björn Lovén

FRÅGA (2008-04-21):
Jag har en elpanna med värmepump Aqueas Typ 280 och vattenburen värme. Har en total elförbrukning på 12 900 kwh/år. Pannan har gått i 22 år nu och jag planerar ett byte. Finns det något vettigt alternativ till mitt uppvärmningssystem med tanke på min låga elförukning? Om inte vilka leverantörer har motsvarande panna som jag har idag? Vilken är bäst? Vad ligger kostnaden på inklusive montering?

SVAR:
Det finns flera alternativ till din värmeanläggning, t ex Nibe och IVT. Du kan gå in på deras hemsidor och bilda dig en uppfattning vad som är bäst. Själv skulle jag valt ett alternativ som går att docka till en solvärmeanläggning. För att få fram kostnaden för en ersättningsanläggning bör du ta in offerter från minst två entreprenörer.
/Björn Lovén

FRÅGA (2008-04-07):
Vad är det för skillnad på ettrörssystem & tvårörssystem när det gäller vattenburet värmesysstem med element? Jag har hört att det finns ett mellanting också, hur fungerar det?

SVAR:
Skillnaden mellan ett- och tvårörssystem är precis som det låter. I ett 2-rörssystem är radiatorerna parallellkopplade vilket innebär att du drar fram ett rör för tilloppet och ett för returvattnet. Det innebär att varje radiator har ungefär samma medeltemperatur och dimensioneras för transmissionsbehovet för det rum som den ska betjäna. I ett 1-rörssystem är radiatorerna seriekopplade och man drar ett rör fram till radiatorn där en radiatorventil fördelar en viss % till radiatorn och en del fortsätter.
Efter radiatorn blandas vattnet med det vatten som passerade genom radiatorn och som då blivit lite avkylt. Det innebär vidare att nästa radiator får något kallare vatten och måste kompenseras för det genom att öka radiatorytan. Nästa radiator i slingan blir ännu något större eftersom förloppet upprepar sig. Man brukar ha en 5-6 radiatorer på en slinga och kostnaden minskar något eftersom man sparar rördragning. Det finns flera varianter på detta men de här två är de vanligaste.
/Björn Lovén

FRÅGA (2008-04-02):
Jag ska köpa en gjutjärnskamin som ska vara tilläggsvärme i min sommarstuga på 30 kvm. Hur får jag reda på vilka kaminer som är bra respektive dåliga? Finns det några tester?

SVAR:
Om du går in på Energimyndigheten så har de gjort tester på braskaminer. Det finns ju mycket att välja mellan när det gäller kaminer. Om priset inte ska vara avgörande hade jag själv valt en täljstenskamin för de är både vackra och håller värmen länge.
Gjutjärnskaminer är något billigare och stålkaminer är billigast. Tänk även på placeringen inne när det gäller skorstenen. Om du har ett sadeltak blir skorstenen högre utomhus ju längre från nock du kommer. Skorstenen ska nämligen mynna 1,0 m över taknock.
/Björn Lovén

FRÅGA (2007-12-17):
Vi har idag direktel men ska sätta in vattenburet värmesystem. Går det att kombinera jordvärme och solfångare?

SVAR:
Det går alldeles utmärkt att kombinera ett värmepumpsystem med ett system med solfångare. Till exempel så har Nibe färdiga system för detta. Glöm inte att det går att få bidrag för att installera ett solvärmesystem. Det kan du läsa om här.
/Björn Lovén

FRÅGA (2007-11-19):
Vi har nyligen flyttat in i ett hus som har bergvärme. Förra ägaren sa att när det blev 20 minus eller riktigt kallt så slog bergvärmen av och att elen tog över. Han sa också att de fick en riktigt stor elräkning första året. Hur ska man undvika att göra samma misstag innan kylan kommer? De hade året efter lyckats ställa in så att detta inte, men hur gör man? Vad ska man tänka på?

SVAR:
Detta är en fråga du måste ta med tillverkaren av bergvärmepumpen. Det finns oftast en elpanna som går in när värmepumpen inte räcker till och då ska den kopplas ur när utetemperaturen är så låg som du beskriver i din fråga.
Det är egentligen returtemperaturen som blir för hög så att värmepumpens effekt inte kan tillgodogöras. Det är då viktigt att inställningen blir rätt så att inte värmepumpen kopplas ur för tidigt eller ännu värre för sent. Men detta får du som sagt diskutera med leverantören/tillverkaren.
/Björn Lovén

FRÅGA (2007-10-04):
Jag har kommit över en Nibe varmvattenberedare typ SP150. Undrar om jag kan koppla manteltanken 18 liter till en solfångare via cirkulationspump och på så sätt få värme i varmvattentank-delen?

SVAR:
Principiellt går det bra men du måste tänka på vissa saker. Du måste kontrollera vad beredaren är godkänd med för tryck och du måste ha ett expansionskärl som kan ta upp volymförändringarna som uppstår vid varierande temperatur. På expansionskärlet ska också sitta en säkerhetsventil vars öppningstryck med god marginal understiger det beräknade drifttrycket.
/Björn Lovén

FRÅGA (2007-10-02):
Jag har bytt tak och takstolar på mitt hus och skorstenen behöver nu höjas. Finns det några regler eller någon standard på hur högt över tak den ska vara?

SVAR:
De nya reglerna BBR 2006 6:743 säger att skorstenen ska mynna ut minst 1 meter över taktäckningen (i direkt anslutning till skorstenen) samt över takets högsta punkt. (om inte särskilda skäl föreligger).
/Charlotte Andersson

FRÅGA (2007-09-10):
Hur ska vi klara grundvärme (frostskydd) och snabb uppvärmning av värme och vatten i en liten sportstuga där vi kommer att vara periodvis under vintertid? Vi vill undvika el så långt som möjligt och har tillgång till ved. Kan solvärme vara ett alternativ?

SVAR:
Det enda jag kan komma på är en värmepump i någon form. Då kan du låta den gå för att hålla grundvärmen i huset när du inte är där och så tänder du en brasa i kaminen när ni kommer så blir det varmt fort. Solvärme tror jag inte är ett alternativ om man inte kombinerar den med något annat eftersom solen inte alltid är uppe eller är skymd.
/Björn Lovén

FRÅGA (2007-08-30):
Vi ska bygga enplanshus på 110 kvm beläget nära kusten i södra Sverige.
Huset levereras normalt med vattenburen golvvärme och frånluftsvärmepump. Vi vill dock satsa på ett FTX-system istället, men frågan är då vilket värmesystem som är bäst att satsa på för uppvärmning av tappvarmvatten och golvvärmen? Det finns inte fjärrvärme, gas eller liknande. Huset är ganska välisolerat, fönstren bättre än standard och vi kommer att installera en braskamin.

SVAR:
Jag skulle i ditt fall nog rekommendera en luft/vattenvärmepump. Tag kontakt med de 2 största värmepumpsfabrikaten på din ort och be dem göra ett optimalt förslag och ett ca-pris.
/Björn Lovén

FRÅGA (2007-05-30):
Jag har sett ett hus jag vill köpa men är skeptisk till uppvärmningen av huset. Det är luftburen elvärme med elektrostatfilter. Det sitter några runda saker i taket där värmen kommer ut. Är det bra värme och är det dyrt att värma upp med det?

SVAR:
Som vanligt blir jag tvungen att uttala mig generellt i frågan eftersom det krävs mer uppgifter för att vara mer precis. Jag förutsätter att huset inte är nytt eftersom man satsar på energieffektiva hus idag och då är luftburet värmesystem lite svårare att ansluta till värmepumpar eller solvärme än ett vattenburet. Systemet som sådant är det väl inget fel på i sig, men det kräver underhåll för att fungera. Man kan också få ett ljudproblem när anläggningen blir äldre. Ett luftburet uppvärmningssystem cirkulerar en relativt stor luftmängd över en fläkt och ett eller flera filter som måste rengöras eller bytas med jämna intervaller för att systemet skall fungera. Du nämner electrostatfilter men jag tror att det finns ett filter till som tar de grövsta partiklarna. Kontrollera det för säkerhets skull. Du nämner inte vilket fabrikat det gäller så jag kan inte svara på det. Hör med någon som har ett liknande system och bilda dig en uppfattning hur de upplever systemet.
/Björn Lovén

FRÅGA (2007-03-27):
Min fru och jag planerar att bygga ett 1-planshus på ca 150 kvm intill Storsjön. Vi har för avsikt att sätta in en värmepump, för det säger alla att man ska ha, men är lite osäker om vi ska välja bergvärme eller sjövärme som energikälla. Vi har bägge alternativen och grannarna säger att det är mycket vatten i berget. Vad är vettigast? Vi är lite inne på sjövärme. Sen funderar vi på att komplettera med någon slags vattenmantlad kamin, är det klokt? Hur kan solpaneler hjälpa till?

SVAR:
Frågan om att välja mellan sjövärme respektive bergvärme bestäms mycket av kostnaden för borrningen respektive rörsystemet som ska läggas i sjön, erforderligt borrdjup kontra avståndet till sjön etc. När det gäller själva driftekonomin så har ett sjövärmesystem en aning mer varierande omgivningstemperatur än ett bergvärmesystem som har i stort sett konstant temperatur, ca 10°C. Jag tycker att du ska ta in minst två offerter på respektive system och göra en total kostnadsjämförelse mellan dem. När det gäller solvärmepaneler så vet jag att bl a IVT har paneler som kan integreras med värmepumpsystemet. En vattenmantlad kamin bör du vara försiktig med eftersom du har betydligt högre temperatur i en braskamin än i ett värmepumpsystem. Jag skulle nog i så fall rekommendera att du kompletterar med en ackumuleringstank som kan laddas upp den tid man har eld i kaminen och sedan laddar ur vid behov. Du får också tänka på att systemet kan koka och att du därför förser det med erforderliga säkerhetssystem. Sedan bör du tänka på ett styr- och reglersystem som är anpassat efter vilket uppvärmningssystem du väljer; radiatorer eller golvvärme. Jag är en stor vän av golvvärme där hela golvet utgör en enda stor radiator och har en max framledningstemperatur på ca 35°C för att få en yttemperatur på ca 27-28 °C.
/Björn Lovén

FRÅGA (2007-03-15):
Jag har två problem. En ouppvärmd källare, som blir väldigt kall vintertid och ett garage, också ouppvärmt, som blir väldigt fuktigt. Kan man sätta in en luftvärmepump - utedelen i garaget för att avfukta och innedelen i källaren för att värma upp? Det är bara vintertid det är problem. Är det tekniskt möjligt? Är det ekonomiskt försvarbart?

SVAR:
Det är fullt möjligt. Jag förutsätter att du menar en luft/luft värmepump där du monterar innedelen som värmare i källaren och då låter du den termostaten vara styrande. Du får räkna med att det blir motsvarande kallare i garaget men torrare. Det kommer att kondensera på förångningsbatteriet i garaget och så småningom kan det också frysa på. Jag föreslår att du testar dig fram vilket driftsförhållande som blir bäst samt tänker genom vad en lägre temperatur i garaget innebär för resten av huset.
/Björn Lovén

FRÅGA (2007-03-12):
Jag planerar för ett husbygge och tycker det är viktigt att titta på energiförbrukning. Den kan ju påverkas av mycket och jag tittar på centrala styrsystem för el, värme och ventilation. Eljo har t ex ett system som under dygnet kan justera temperaturer i de olika rummen efter om de brukas och när. Sänker t ex temp under arbetsdag och natt. Vilka vinster finns att göra här? Vi planerar en 1,5-plansvilla med en bottenyta på ca 150 kvm + övervåning. Med ett sådant styrsystem - finns det en speciell värmekälla att föredra? Speciella golv eller radiatorer?

SVAR:
På din fråga om olika typer av styrsystem har det på marknaden börjat marknadsföras lite olika typer bl a ELJO:s system bygger på EIB konceptet, vilket i och för sig är ganska vettigt men dyrt. EIB konceptet är att föredra när det gäller styrning och övervakning av larm, belysning, ventilation, eventuellt någon typ av fuktlarm för tvättmaskiner, diskmaskiner mm.
När det gäller uppvärmningssystem för nybyggnation skulle jag själv föredra vattenburen uppvärmning med radiatorer som är dimensionerade för lågtemperaturmedia ( +45/+30/+20) med uppvärmningskälla värmepump i kombination med solpaneler.
Det har i dagarna lanserats en ny värmepumpslösning där solpaneler är integrerat i denna värmelösning, vilken vid första anblicken verkar mycket vettig. Denna lösning samkör solpanelerna tillsammans med värmepumpen vilket ger en mycket bra driftsekonomi. Man räknar med att solpanelerna ensam klarar 4-7 månaders uppvärmning + uppvärmningen av tappvarmvatten. För stunden kommer jag inte på namnet på den som marknadsför denna produkt.
/Björn Lovén

FRÅGA (2007-03-01):
Jag har en Nibe Fighter 1210 med inbyggd varmvattenberedare på 160 liter. Redan när den installerades påtalade jag den lilla volymen med tanken att vattnet inte värms upp till mer än 50 grader och en familj på 4 personer förbrukar mer än så när duschen är på eller badkaret ska fyllas. Varför sätter tillverkarna in dessa små varmvattenberedare när man ändå i de flesta fall måste komplettera med en extern beredare?

SVAR:
Det finns flera förklaringar till varför det är så. En är att många värmepumpar har ett köldmedium som håller en kondenseringstemperatur på mellan 50 - 55 ° C vilket gör att varmvattenvolymen blir otillräcklig. Det går att använda köldmedier med högre kondenseringstemperatur, men då stiger systemtrycket och man får en högre ljudnivå. Det kan vara av den anledningen som värmepumptillverkarna har valt denna lösning. Vill man ha större varmvattenvolym så ökar storleken på värmepumpshöljet också och eftersom man ofta arbetar med modulmått 600 x 600 mm får det förmodligen inte plats en större varmvattentank. Om man som i ditt fall behöver större volym får man helt enkelt sätta in en extra tank.
/Björn Lovén

FRÅGA (2006-12-22):
Vi har en vedspis som vi eldar i ibland. Vi satte dit en plåthuv på skorstenen, men ibland är det dåligt drag, det ryker in istället. När vi inte hade huven var det jättebra drag. Vi satte dit huven för att skydda mot regn. Vi eldar inte så ofta, kan det bero på huven?

SVAR:
Det är svårt att veta hur du applicerat huven på skorstenen och vilken typ av huv du monterat. Min uppfattning är att det vid normalt montage inte nämnvärt försämrar draget i skorstenen. Möjligtvis alldeles i början när brasan tänds men när skorstenen väl har blivit varm och draget har kommit igång pga temperaturskillnaden mellan ute och själva kaminen brukar det inte vara något problem. Jag tycker du ska kontakta din leverantör och fråga honom hur du bäst ska göra. Det finns nämligen huvar som roterar med vinden som kanske hade löst ditt problem.
/Björn Lovén

FRÅGA (2006-12-05):
Jag och min fru ska bygga ett lösvirkeshus på 218 kvm i 2 plan där vi hade tänkt oss att ha vattenburen golvvärme i hela huset som uppvärmning. Detta ska värmas upp av bergvärme. En offert från en stor leverantör av bergvärme beräknade toppeffekten till 10 kW och då skulle vi behöva borra 135 m. När jag konsulterade en VVS-ingenjör så beräknade han toppeffekten till 7 kW och att vi skulle behöva borra 200 meter. Dessa beräkningar går inte riktigt ihop för en lekman som jag själv. Vad är det egentligen som gäller när man räknar på toppeffekt och djup på borrhål?

SVAR:
Skillnaden mellan värmepumpleverantörens och VVS-ingenjörens resultat beror troligen på olika utgångspunkter i effektbehovsberäkningarna. Det finns nämligen flera faktorer som spelar in på valet av storlek på bergvärmepumpens och borrhålets djup. Man utgår naturligtvis från husets effektbehov för att bestämma värmepumpens storlek. Därefter borrhålets djup, vilket i sin tur påverkas av markens beskaffenhet, t ex på vilket djup som berggrunden ligger. Den uppgiften kan en brunnsborrare bäst svara på. Jag vill också rekommendera att ni monterar in ett frånluftsaggregat med värmeväxlare som kopplas till bergvärmeslingan. På så sätt utnyttjas värmeinnehållet i frånluften på ett bra sätt och man behöver inte borra så djupt. Ventilation ska det finnas ändå.
/Björn Lovén

FRÅGA (2006-11-07):
Vi ska inreda ett utrymme som idag har vattenburet element. Vi ska bygga ut så att vi får fler rum. Ska man bygga vidare på det vattenburna systemet eller ska man sätta oljefyllda elradiatorer? Vilket är det mest ekonomiska alternativet?

SVAR:
Din fråga påverkas av fler faktorer än vad som framkommer av din fråga. Generellt kan jag väl säga att du ska fortsätta bygga på ditt vattenburna system eftersom du får bättre flexibilitet att välja värmekälla. Du har förmodligen en el- eller oljepanna idag som du kanske kan docka till ett värmepumpsystem så småningom. Då är det en nackdel att välja direktverkande el idag. Jag förutsätter att ditt nuvarande system har kapacitet att även klara tillbyggnaden.
/Björn Lovén

FRÅGA (2006-10-19):
Jag har köpt ett tvåplans hus, 135 kvm som har direktverkande el med gamla hederliga elradiatorer och med Komfort El med en styrning på varje plan som ska se till att det värms rätt. Fungerar det att byta ut enstaka element här och där till oljeradiatorer vart efter vi renoverar rummen så att man har blandade element? Fungerar uppvärmningen då som den ska med Komfort El?

SVAR:
Om det är Fricos Komfort El du menar så har jag för mig att den kan reglera upp till 4 zoner. Jag kan tänka mig att en oljefylld radiator reagerar något trögare än en "hederlig" gammal el-radiator. Du har två zoner idag och skulle du få problem med att något rum inte riktigt hänger med så får du kanske tänka dig att komplettera styrningen med ytterligare zoner. Mitt svar är alltså att du kan mycket väl blanda radiatorerna under tiden du renoverar men räkna med att du kanske får bygga ut din Komfort El om det blir problem.
/Björn Lovén

FRÅGA (2006-10-02):
Vi ska köpa min mans föräldrahem nu i höst. Idag är det direktverkande el varför vi naturligtvis tänker byta värmesystem. Vi är mest inne på att byta till kombinerad pellets/ved samt solvärme. Det vi funderar mycket kring är om vi ska gräva upp alla golv och gjuta platta för att lägga vattenburen golvvärme, eller om man bara ska bryta upp golven och isolera mer och sedan ändå lägga golvvärmeslingor. Eller vilket är det bästa sättet att få ut värmen i huset med ovan angivna värmesystem? Idag är det en stengrund runt huset, sedan står bjälklaget i sand. Det är alltså ingen torpargrund eller liknande under utan bara sand. Huset är byggt slutet på 1800-talet.

SVAR:
Jag är för golvvärme och tycker att ni gör rätt. Tänk på att ha ett separat reglersystem för golvslingorna så att risken för att köra ut för varmt vatten är eliminerad. Man ska inte köra ut högre temperatur än max 35°C. Dagens solvärmesystem kan komma upp i betydligt högre temperatur än vad man kan tro. Frågan om platta eller bara isolering anser jag vara en byggfråga. Själv skulle jag nog föredra att gjuta en platta. Bra med isolering under rören behövs i båda fallen.
/Björn Lovén

FRÅGA (2006-10-02):
Det pratas ofta om att inte överdimensionera sin värmepump. I vårt fall installeras en värmepump för 195 kvm boyta men då vi inte inreder övervåningen direkt känns det som om värmepumpen blir överdimensionerad för de 110 kvm som undervåningen består av, med en dålig verkningsgrad som följd. Är det så? Värmepumpen är en Nibe 360 frånluft.

SVAR:
En värmepump dimensioneras normalt inte för det maximala effektbehovet. Om jag förstått det hela rätt har du en Nibe 360 frånluftvärmepump. Den har en kompressoreffekt på 650W vilket inte är speciellt stort. Jag tror inte att du behöver vara orolig för att den inte utnyttjas fullt ut. Be tillverkaren göra en kalkyl för båda fallen.
/Björn Lovén

FRÅGA (2006-09-25):
Jag skulle vilja ha en värmefläkt installerad vid duschen, så att jag får varmluft när jag duschar. Jag har tittat runt på utbudet och på vissa fläktar (främst byggfläktar) står det att de kan stå i våtutrymmen. Betyder det att det är säkert att använda dem på det sätt jag skulle vilja göra? Finns det någon speciell fläkt eller annan värmekälla ni rekommenderar?

SVAR:
Jag skulle nog rekommendera en el-radiator med hög kapslingsklass som är godkänd för montage i våtutrymme, istället för en värmefläkt. Det finns bra oljefyllda radiatorer idag. Det kan vara svårt att få tag på en värmefläkt som är godkänd för ändamålet. Du bör också tänka på att ordna vanlig frånluft i duschen.
/Björn Lovén

FRÅGA (2006-09-19):
Vi ska bygga nytt enplanshus 135 kvm med vattenburen golvvärme. Från Myresjöhus följer en frånluftsvärmepump (Nibe Fighter 310P) med men i området finns även fjärrvärme framdraget. Vilket värmesystem är rekommenderat? Vilket ger billigast drift?Vi ska bygga nytt enplanshus 135 kvm med vattenburen golvvärme. Från Myresjöhus följer en frånluftsvärmepump (Nibe Fighter 310P) med men i området finns även fjärrvärme framdraget. Vilket värmesystem är rekommenderat? Vilket ger billigast drift?

SVAR:
Om inte energipriset samt de fasta kostnaderna för fjärrvärme är speciellt låga där du bor bör driften av en värmepump vara billigare. Det kan du själv ta reda på genom att ringa till energibolaget och sedan jämföra med priset för el. Sedan bör du ta reda på av husleverantören hur mycket de är beredda att dra av för värmepumpen om du väljer ett annat uppvärmningsalternativ. Den summan kan du sedan jämföra med anslutningsavgiften för fjärrvärme.
/Björn Lovén

FRÅGA (2006-09-19):
Vi har precis köpt ett enplanshus på 130 kvm med luftburen el och en hyfsat öppen planlösning. Vi har varit lite tveksamma till denna typ av uppvärmning men gillade huset desto mer. Huset är från 1986 och varken kyl/frys eller VV-beredare är bytt. Hur kan vi erhålla den lägsta driftkostnaden/elförbrukningen? Vi har redan tänkt byta både kyl och frys samt varmvattenberedaren. Vad kan vi mer göra för att minska energiåtgången?

SVAR:
Det som jag spontant kommer på är en värmepump luft/vatten där det varma vattnet från värmepumpen får passera ett batteri för varmvatten i ventilationsaggregatet i stället för el-batteriet som sitter där. Innan detta görs måste värmebehovet för huset bestämmas och luftflödet mätas upp för att kontrollera att det räcker till för att transportera tillräckligt med energi för att värma huset. Om detta är ok, så är nog detta det billigaste alternativet eftersom det kräver minimalt med ombyggnadsarbete. Jämför t ex. värmepump/golvvärmealternativet som kräver betydligt mer arbete och därmed kostnad. Det finns fördelar med ett luftburet värmesystem också, även om det inte byggs idag. Luftkvalitén blir bl a bättre eftersom luften passerar ett filter. Annars finns det ju alltid det alternativet som många villaägare idag installerar, nämligen en liten luft/luft värmepump. Priset på en sådan ligger runt 20 000 kr installerad och klar. Arbetet tar ca en dag i anspråk.
/Björn Lovén

FRÅGA (2006-09-01):
Vi bygger ett hus på närmare 250 kvm och kommer att installera både frånluftsvärmesystem, vattenburen värme i betongbjälklag samt bergvärmepump IVT. Vi skulle vilja utnyttja borrhålet för kyla på sommaren. Är det möjligt?

SVAR:
Det går alldeles utmärkt. Från tilloppsledningen från borran till värmepumpen fäller man in en mellanväxlare. Från denna växlare kan man dra kallvattenledningar till strategiska ställen i huset där man t ex monterar luftkylare sk Fan Coils. Vattentemperaturen från borran varierar mellan 7-10°C så luftkylarna bör dimensioneras för 14 °C. Jag gissar att bergvärmepumpen ska gå på sommaren för varmvattenproduktion och då kommer vattnet till pumpen att förvärmas i växlaren vilket är positivt för energiförbrukningen. Tänk på att cirkulationspumpen till borran måste gå kontinuerligt.
/Björn Lovén

FRÅGA (2006-08-28):
Jag har nyss köpt en liten sommarstuga på 40 kvm. Det är egen brunn med kallvatten indraget i köket. I köket finns en pump (hydrofor) och det finns värmeslinga installerad. Pumpen går till jordfelsbrytare. Den förra ägaren hade helt avstängt på vintern men jag tror att pumpen i köket frös sönder. Hur går jag till väga i vinter på bästa sätt? Om jag stänger av helt hur gör jag då med pumpen/vattnet. Är inte det bästa att ha sparvärme på i huset och låta jordfelsbrytare/vattenpump stå på med värmekabeln? Jag har aldrig haft ett litet hus förut så jag vet verkligen inte ut eller in.

SVAR:
Jodå, du har rätt. Huset mår bäst av att ha en viss grundvärme på vintern och då är frysrisken mindre. Annars rekommenderar jag att du tappar ur vattnet ur ledning och pump så att det inte finns något vatten kvar som kan frysa. Pumpen ska givetvis vara avstängd.
/Björn Lovén

FRÅGA (2006-08-28):
Jag har vattenburen värme med mekaniska termostater på radiatorerna. Min fråga är om jag kan få någon energibesparing genom att byta termostaterna mot elektriska som är styrda av en gemensam rumsgivare på väggen? Värmekällan är en relativt ny gaspanna.

SVAR:
Jag vet inte om det finns en jämförande utredning om vilket system som är bäst men min erfarenhet säger att det blir en mer exaktare reglering med en termostat som styr flera ventiler. Därmed skulle en viss energibesparing erhållas. Jag förutsätter då att ventilerna är belägna i samma rum eller i rum som har samma värmebehov per kvm samtidigt.
/Björn Lovén

FRÅGA (2006-06-19):
Jag har köpt ett 1 1/2 plans hus på 179 kvm. Huset är byggt 1978 och har takvärme. Förra ägaren hade även satt in en braskamin och en värmepump i var ände av nedervåningen. Är det otroligt dyrt att använda takvärme? Eller kan man enbart använda sig av värmepumpen och stödelda i brasan vid behov?

SVAR:
Jag gissar att det rör sig om Esswe el takvärme och det är inte dyrare än något annat system för direkt el uppvärmning. Mitt råd är att använda värmepumparna så länge de räcker till för den el energin blir trots allt billigare per kWh räknat under förutsättning att värmepumpen fungerar som den ska.
/Björn Lovén

FRÅGA (2006-05-09):
Jag har ett hus från -74 med direktverkande el. Elementen är original, alltså från -74. Min fråga är om det skulle göra någon avgörande skillnad för min elförbrukning att byta ut alla element mot nya?

SVAR:
Direktverkande elradiatorer har i alla fall fördelen att så gott som all den tillförda energin kommer huset tillgodo i form av värme. Som jag ser det skulle du möjligtvis göra en energibesparing på att det blir noggrannare reglering av rumstemperaturen om du byter till modernare elradiatorer. Du kan också låta en termostat styra flera radiatorer, dvs en termostat per rum. Undersök även möjligheten till bidrag för installation av värmepump.
/Björn Lovén

FRÅGA (2006-05-05):
Vi ska till att bygga ett nyckelfärdigt hus i Timrå. Huset är på 1,5 plan och på totalt 159,8 kvm. Vad gäller värmen så ingår som i många andra fall en frånluftsvärmepump IVT490 och vattenburen golvvärme. På övervåningen är det radiatorer som också är vattenburna. Jag har hört att det inte lönar sig att borra för bergvärme när man bygger ett nytt hus då dessa är så täta, däremot lönar det sig om man har ett äldre hus. Stämmer detta?

SVAR:
Eftersom nyare hus drar mindre energi bl a pga att de är tätare än äldre hus blir pay off tiden för merinvesteringen längre och alltså mindre lönsam. Men detta bör man räkna på i varje enskilt fall. Man bör även ta hänsyn till de accelererande energipriserna i denna beräkning. Du kan ju räkna på hur högt kWh priset måste vara för att bergvärmealternativet ska bli lönsamt. Ett kWh pris runt 1,50 är inte alltför avlägset.
/Björn Lovén

FRÅGA (2006-05-05):
Förra sommaren installerade vi en bergvärmepump liksom ett flertal av våra vänner. Under vintern som var ganska kall, har vår pump gått mer på tillskott än vad våra vänners har. Vår ligger runt 10 % (ca 370 h av 3700 h). Våra vänners ligger mer runt 20 - 50 h, i vissa fall ännu lägre. Jag förstår att det beror mycket på anläggningen men tycker du att det är onormalt mycket? Vi har installerat en IVT C7.

SVAR:
Jag måste ha mer uppgifter för att kunna svara på din fråga. Energiförbrukningen kan bara vara lika under exakt samma förhållande dvs. familjens sammansättning och vanor (dusch mm), likvärdigt hus (yta, utsatthet för vind mm). Det är många faktorer som spelar in. Du bör för säkerhets skull även anlita ett ackrediterat kylföretag som tar pulsen på din värmepump så att köldmediefyllningen är korrekt samt att det är tillräckligt flöde i borran.
/Björn Lovén

FRÅGA (2006-04-25):
Vi ska bygga nytt hus, 1 3/4 plan, ca 250 kvm. Vi ska ha välisolerat, med tjocka väggar (min 350 mm isolering) och fönster med lågt U-värde. Vi var från början inställda på att ha mekanisk från- och tilluft med värmeväxlare, bergvärme och solfångare, vattenburen golvvärme i hela huset. Detta kompletteras av en kakelugn på bottenplan och en mindre kamin på övre plan, som mys- och reservvärme. Nu är vi mer inne på att byta bergvärmen mot pellets, eftersom elpriserna är så osäkra och många varnar för tre gånger så höga elpriser (anpassning till Europa). Dessutom ligger vår tomt på landet, utanför samlad bebyggelse och vi vet ju nu hur bra elbolagen är på att åtgärda eventuella strömavbrott. En generator som kan driva pelletspanna och cirkulationspump kan man ju ha i reserv, men för att driva en hel värmepump behövs ju lite mer kräm. När vi diskuterade husbygget häromveckan var det några som menade på att vi kommer ju knappt att behöva värma huset alls om vi har så välisolerat, det räcker med oss själva och hushållsapparaterna. Men varmvatten måste man ju ha. Så nu vet jag inte vad som kan passa oss? Vi tar hellre en högre anläggningskostnad för att få ner driftskostnaderna.

SVAR:
Det är roligt när man har ekonomiska resurser att verkligen bygga energisnålt. Det verkar som om ni har tänkt på det mesta. Det jag i så fall skulle rekommendera är en rejäl ackumuleringstank som kan laddas med liten effekt. Strömavbrott brukar ju normalt inte bli långvariga, kanske något dygn och då kan tappa värme från ackumuleringstanken. Går ni på pelletsalternativet så har det fördelen att idag vara skattebefriat eftersom pellets räknas som biobränsle. Men det är ingen som vet vad som händer imorgon. Sedan tillkommer en skorsten också som påverkar utseendet på huset. Mitt råd är att ta kontakt med en leverantör av pelletspannor och begär in en offert som ni kan jämföra med bergvärmealternativet. Lycka till med husbygget.
/Björn Lovén

FRÅGA (2006-03-24):
Vi är på väg att köpa en tomt som vi ska bebygga. Ett av kraven vid tomtköpet är att vi ansluter det till naturgas som uppvärmning. Hur fungerar naturgas? Är det en gaspanna som man kan komplettera med frånluftsvärme eller hur gör man för att optimera energiförbrukningen? Har inte hittat så mycket information om gaspanna och möjligheterna till återvinning mm.

SVAR:
Energibolagen styr ju ibland, på gott och ont, våra val av uppvärmningsalternativ. Det är pga att de har gjort investeringar i distributionsnät m m som de vill ha återbetalade. Gasen är i och för sig inget dumt alternativ, men den har blivit dyrare de senaste åren. Idag är det pelletspannor som gäller, imorgon kanske något annat. Kanske blir det kärnkraft (= el) igen. Jag gissar att er gaspanna ska ha samma funktion som en oljepanna, dvs värma upp ett vattenburet radiatorsystem. Det går alldeles utmärkt. Det går att docka en värmepump till detta system precis som för alternativet olje- eller elpanna. Mitt råd är att kontakta din lokala återförsäljare för värmepumpar och ta in offert på ett energisnålt alternativ som kan anslutas till ditt värmesystem. Fråga även din husleverantör, de brukar också kunna erbjuda energisnåla alternativ. Ditt mål ska vara att gaspannan bara ska gå in och stötta när det är riktigt kallt ute.
/Björn Lovén

FRÅGA (2006-03-24):
Vi är intresserade av att köpa ett hus i 1½ plan byggt 1979 och på ca 170 kvm. Huset är för närvarande uppvärmt med direktverkande el. Jag känner tveksamhet inför denna uppvärmningsmetod, både vad gäller komfort i huset och kostnad. Vad har ni för synpunkter på detta? Vad skulle det ungefär kunna kosta att byta ut mot vanliga radiatorer - och skulle det vara värt det?

SVAR:
Du har helt rätt. Direktverkande el är inte bra av den anledningen att du inte kan ansluta någon annan energikälla till det, som du kan till ett vattenburet system. Idag får du dessutom bidrag om du byter till ett energisnålare alternativ. Mitt råd är att ta kontakt med en VVS-konsult och höra vad han ska ha för att upprätta handlingar som du kan begära in offerter på. Alternativt kan en något större rörentreprenör lämna ett totalpris till dig. Vad ett sådant arbete skulle kosta är svårt att säga på rak arm.
/Björn Lovén

FRÅGA (2006-02-15):
Jag ska köpa villa i Strömstad som har vattenburen el. Jag ska installera en luftvärmepump direkt när jag har flyttat in. Kan man sätta pumpen med värmeväxlare till det befintliga systemet så att man slipper "varmt i ett rum" och vad behövs då utöver de paket som otaliga firmor har?

SVAR:
Din fråga är inte helt kristallklar. Om du med uttrycket "varmt i ett rum" menar en luft/luft värmepump så vill jag bestämt avråda från att försöka ansluta den till värmesystemet via en värmeväxlare. Jag antar istället att du menar en luft/vatten värmepump som du vill "docka" till det befintliga radiatorsystemet. Det går normalt alldeles utmärkt och om du köper den av ett välkänt fabrikat som t.ex. IVT, Nibe eller likn. så har de typexempel på hur detta ska ske. De har färdiga kopplingsscheman med nödvändig automatikutrustning specificerad. Det brukar också finnas rörläggningsfirmor som är återförsäljare för ett värmepumpsfabrikat som du kan begära in ett fast pris på en komplett funktionsduglig anläggning från. Det är en fördel eftersom du då kan begära en funktionsgaranti.
/Björn Lovén

FRÅGA (2006-01-30):
Vi har ett 160 kvm 1 ½ plans trähus med öppen planlösning. Hela övervåningen är öppen. Där finns en ny braskamin, Camina 200. Det är mekanisk frånluft i huset, uppvärmt med direkt el. Termostat-oljefyllda element som är ganska nya. Kaminen finns enbart för trivsel. Den blir mycket varmt också vid eldning en kort tid. Det blir kallt på nedre plan vid eldning. Är det möjligt att med kanaler/rör och fläkt sprida ut kaminvärmen till nedre plan? Om inte det går, är det möjligt reducera kaminens värme?

SVAR:
Det går alldeles utmärkt att installera ett kanalsystem med fläkt för att utjämna värmen mellan de olika våningsplanen. Tänk på att tilluftsöppningen i bottenplanet bör ligga så långt från trappan som möjligt samt att du förser fläkten med ljudfäller och tyristor för att reglera varvtalet. Jag tror emellertid att du inte har "kallt" på bottenplanet utan att det blir för varmt på ovanvåningen när du eldar i kaminen. Skillnaden blir därför stor när man går från den ena våningen till den andra. Reducera värmen i kaminen blir kanske svårt men hör med din leverantör för säkerhets skull.
/Björn Lovén

FRÅGA (2006-01-23):
Jag ska bygga ett suterränghus på ca 70 m2 per plan i Tyresö, Stockholm. Förut var jag bestämd på att installera bergvärme. Nu märker jag att luft-vatten värmepumparna kommer starkt. Är de verkligen ett riktigt alternativ? Med bergvärme får man ju en verkningsgrad som är bra även om utetemperaturen är riktigt låg. Vid vilken utetemperatur kan man räkna med att luft-vatten värmepumpen inte klarar sig utan tillskott?

SVAR:
Eftersom jag inte vet någonting om ditt hus värmeeffektbehov kan jag inte ge ett direkt svar, men generellt gäller det du själv antyder i din fråga, nämligen att en bergvärmepump rätt dimensionerad är ett bra alternativ. Det är en dyrare investering än luft-vatten alternativet, men i allmänhet lägre driftkostnad eftersom temperaturen i marken inte varierar så mycket under året. Beträffande temperaturnivån då tillskottsvärmen går in rekommenderar jag dig att ställa frågan till leverantören. Var uppmärksam på när du jämför kostnaden för olika alternativ av luft-vatten värmepumpar att de angivna effekterna gäller vid lika temperaturförhållande.
/Björn Lovén

FRÅGA (2006-01-17):
Jag har en IVT Greenline E11 värmepump (sjövärme), en varmvatten beredare och en ackumulatortank i min souterrängvilla från 1960 på ca 180 kvm per plan. Vad är min värmepumpsanläggning bäst lämpad för att köra? Är denna värmepump bäst för golvvärme med lite lägre uttemperatur på vattnet än en panna som får ut lite högre temperatur och är därmed bättre med radiatorer?

SVAR:
Den som bäst kan svara på din fråga är naturligtvis tillverkaren, IVT. Generellt gäller att du tappar effekt ju högre temperatur du pressar upp värmepumpen i. I ditt fall skulle jag tro att du förlorar ca 10 % av kapaciteten om du anpassar uttemperaturen till radiatorsystemet som jag förutsätter är ett 80/60 ° system. Mitt råd är att använda pumpen till golvvärmesystemet men ta en diskussion med IVT först, för beteckningen på din pump fanns inte med i min dokumentation.
/Björn Lovén

FRÅGA (2005-12-19):
Jag har ett hus med vattenradiatorer från 2000 och en Nibe frånlufts-värmepump. Jag hör ett porlande ljud i ett av elementen. Jag har försökt lufta systemet och får ibland ut lite luft i det "porlande" elementet och i 2-3 andra element. Dock försvinner aldrig det porlande ljudet från det specifika element samt att det "viner" i vissa lägen i samtliga termostater. Har ni några tips hur man går tillväga för att få bort luften? Har även följt anvisningarna av värmepumpens tillverkare för att lufta värmepumpen och tillse att trycket ligger på 1-1,5 bar i systemet.

SVAR:
Jag behöver veta mer om ditt värmesystem för att kunna svara på frågan. Det kan vara så att din cirkulationspump är för stor. Om den har för stor tryckuppsättning kan det uppstå ljud i termostatventilerna. Om man enbart har termostatventiler som kan stå i olika lägen beroende på olika behov i olika delar av huset, bör man välja en pump som kan hålla konstant tryck i systemet, dvs variera varvtalet efter behovet. En annan sak du ska tänka på när du luftar ur systemet är att låta pumpen vara avstängd.
/Björn Lovén

FRÅGA (2005-12-06):
Vi bor i ett hus på 80 kvm med 62 kvm källare, som är uppvärmt med en gjutjärns kamin från 1960. Vi ska nu bygga ut 80 kvm garage med övervåning som sitter ihop med huset. I huset är det vattenburen värme, men vad ska man ha i den nya delen? Vi funderar på en ny pelletspanna och att sedan lägga golvvärme i nya delen.

SVAR:
Om jag har förstått frågan rätt ska du byta ut den gamla gjutjärnspannan till en pelletspanna. Det verkar förnuftigt, men tänk på att du måste ha ett pelletsförråd och att energipriserna är politiskt styrda. Idag är det billigt med pellets men vad priset är imorgon är det ingen som vet. Beträffande golvvärme så är det bra, men där ska du tänka på att kunna styra golvvärmeslingorna separat i förhållande till det gamla systemet som troligtvis är dimensionerat som ett 80/60 °C system. I ett golvvärmesystem ska du aldrig köra högre framledningstemperatur än ca 35 °C.
/Björn Lovén

FRÅGA (2005-12-06):
Vi ska bygga ett enplanshus på 140 kvm och husleverantören säljer huset med vatttenburen golvvärme tillsammans med en frånluftsvärmepump. På tomten vi köpt är det tvingande koppling mot fjärrvärme och vi undrar vilket ventilationssystem som är det bästa tillsammans med fjärrvärme? Vad är rimligt att dra av för frånluftsvärmepumpen i huspriset?

SVAR:
Denna fråga är inte lätt att svara på. Om det verkligen förhåller sig så att det är tvingande anslutning till fjärrvärme är ett ventilationssystem typ FTX att föredra framför bara ett av typ system F. FTX står för F= frånluft, T= tilluft samt X= värmeåtervinning. Du bör ta reda på vad ett liknande system som det som ingår i husleveransen kostar, hos t ex Byggtjänst. Ha detta som utgångspris i din förhandling med hustillverkaren. I din diskussion med husleverantören bör du också beakta regleringen av golvslingorna. Framledningstemperaturen på värmevattnet i golvslingorna bör inte överstiga 35 °C.
/Björn Lovén

FRÅGA (2005-06-07):
Jag eldar med pellets och har vattenburen värme. Jag har bara ett element i källaren så på vintern är det väldigt kallt där. Jag har hört att man kan ta bort isoleringen på rören som går vidare till elementen uppe i huset och på så sätt utnyttja värmen ifrån dem för att få lite varmare. Är detta en bra eller dålig idé? Blir värmeförlusten för stor? Ska jag lägga pengar på nya element istället?

SVAR:
Jag rekommenderar att du installerar ytterligare radiatorer i källarvåningen. Den värmeyta som du har på dina värmerör är relativt liten och du behöver sannolikt den värmen till dina övriga radiatorer (element).
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA (2005-05-02):
Vi ska bygga ett hus där husleverantören säljer en frånluftvärmepump IVT 490. Huset är ca 70+70 kvm och har en inredd vind. Det finns vattenradiatorer där vi inte har golvvärme. Vår tanke var att komplettera med en vattenmantlad kakelugn. Enligt IVT ska det fungera tekniskt. Är det vettigt? Det kanske går lika bra med en energikassett eller vanlig kakelugn då pumpen återanvänder rumstemperaturen. Vi vill undvika dyra elräkningar i det långa loppet.

SVAR:
För att kunna besvara din fråga, krävs egentligen att du klargör om din frånluftsvärmepump lämnar värme till dina vattenradiatorer eller om den endast producerar tappvarmvatten. Att koppla ihop en vattenmantlad kakelugn med en värmepump bör göras med en viss försiktighet. Det beror på att en vattenmantlad kakelugn kan producera upp till 100 grader på sitt värmevatten om vattenflödet över denna inte är korrekt. Med så höga temperaturer i systemet kan värmepumpen ta skada. Expansionssystemet för en fastbränsleeldad anläggning bör vara försedd med ett öppet expansionskärl för att kunna avblåsa eventuella övertemperaturer. Det är viktigt att en specialist dimensionerar din anläggning, så att den inte skadar värmepumpen.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA (2005-04-14):
Jag och min fru bygger ett nytt hus som vi ritat själva. Huset ska uppföras på en tomt där det förut stod en sekelskiftesvilla. Från denna har vi tagit en vedspis och en kakelugn. Kakelugnen är av äldre modell och murad med lertegel. När vi nu ska sätta upp den igen undrar vi om man kan tillföra förbränningsluft utifrån. Vi har fått höra att vi ska vara försiktiga med det för att det aldrig blir riktigt bra. Min fråga lyder alltså som ovan om man kan genom ett rör i plattan tillföra luft till en gammal återuppsatt kakelugn?

SVAR:
Det är OK med rör till kakelugnens eldstad, men se till att inte bärigheten äventyras. Kakelugnarna kan vara konstruerade på olika sätt. Botten i kakelugnen utgör ju oftast fundamentet som bär upp hela kakelugnen. Tar jag hål i fundamentet uppstår lätt sprickor i detta och därmed kommer stor risk att uppstå att kakelugnens bärighet äventyras.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA (2005-03-10):
Vi ska bygga ett suterränghus på ca 190 kvm. I husleveransen ingår som standard en frånluftsvärmepump IVT 490. Hussäljaren vill gärna sälja in en IVT 495 Twin som även hämtar värme från marken/berget. Vi är dock osäkra på vad vi ska välja. Energirådgivaren på kommunen vill egentligen att vi satsar på en pelletspanna, men eftersom huset kommer att vara välisolerat och det dessutom kostar att bygga till förråd för pellets så rekommenderar han oss att behålla IVT 490 pumpen och komplettera denna med en pelletskamin. Är det ett vettigt val? Vi kommer att ha vattenburen golvvärme och radiatorer.

SVAR:
Min rekommendation är ni installerar den föreslagna värmepumpen och ansluter den till en bergvärmeborra. Detta ger den absolut lägsta driftkostnaden.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA (2005-02-23):
Min fråga gäller bergvärmepumpars långsiktiga påverkan på bergtemperaturen runt borrhålet. Finns några långtidstester (>15 år) gjorda? Vilka resultat har man kommit fram till?

SVAR:
Borrhålet ska utföras så att det inte uppstår någon nämnvärd temperatursänkning. Uppstår sådan är borran för kort. Jag känner inte till några långtidstester på över 15 år.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA (2005-01-26):
Vi har ett gammalt hus med ett vattenburet tvårörs-system installerat någon gång på sjuttio- eller åttiotalet. Förut körde vi med vattenburen elvärme men har nu nyligen bytt till bergvärmepump. På den inredda vinden (tre våningar upp från källarvåningen) så är elementen (och därmed rummen) kännbart kallare än på de övriga våningsplanen. Varför har det blivit så? Har försökt att lufta men det verkar inte hjälpa. Är den nya cirkulationspumpen för klen eller måste jag höja trycket i expansionskärlet?

SVAR:
Din cirkulationspump kan vara för klen och bör kontrollberäknas av den som har gjort din installation. De flesta pumpar har idag flera hastigheter. Kontrollera att den inte står på min. Din bergvärmeanläggning ger inte samma höga temperatur som du har haft tidigare, varför ditt system kräver ett högre flöde nu än jämfört med tidigare. Det kan även betyda att du får utöka dina radiatorer så att dessa svarar upp mot den lägre framledningstemperaturen. Ditt radiatorsystem kan vara dimensionerat för 80-60 grader C. Din bergvärmepump mäktar sannolikt endast med max 55 grader. Det kommer att innebära att din anläggning måste dimensioneras om. Din leverantör av anläggningen ska ha kontrollerat detta.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA (2004-12-17):
Jag bor i ett fristående 1,5-planshus från 1972 som är byggt på betongplatta med en värmeslinga runt huset. Varför har man det? Måste den vara på hela tiden? Den drar ju en del el.

SVAR:
Värmeslingan är till för att bryta den köldbrygga som du har i betongplattans ytterkant vid väggen. Det saknas sannolikt isolering i golvplattans ytterkant. Slingan kan vara avstängd sommarhalvåret.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA (2004-10-29):
Jag har just byggt en friggebod. Den är isolerad med 45 mm mineralull (Rockwool). Jag har inte tänkt använda boden på den kallaste delen av vintern. Är det nödvändigt att ha värme på? Någon har sagt att det ska vara över +2 grader, någon annan +15 grader och en tredje har sagt att det är bättre att ha elementet helt avstängt. Jag vill inte få problem med lukt eller mögel och inte heller betala pengar i onödan.

SVAR:
Du behöver inte ha någon värme på om du inte förvarar något frostkänsligt i boden. För att motverka mögel och dålig lukt är det fördelaktigt att vädra regelbundet.
/Bengt Bengtsson

FRÅGA (2004-10-14):
Jag har ett 1,5-planshus 150 kvm från med vattenburen el och frånluftsåtervinning med en värmepumpsdriven varmvattenberedare från -83. Har fått förfrågan att ansluta till fjärrvärme. Kan och bör frånluftsåtervinningen kopplas till fjärrvärmen? Hur gör man annars med ventilationen?

SVAR:
När du går över till fjärrvärme så får du en ny varmvattenvärmeväxlare som inte kan ihopkopplas med det frånluftsvärmesystet som du har. Ditt frånluftsvärmesystem måste byggas om på så sätt att värmeåtevinningsdelen tas bort. Frånluftsfläkten sitter kvar och luftflödet kontrolleras efter att ombyggnad har skett.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA (2004-06-20):
Ni svarar i fråga (2004-02-13) ”Att blanda två olika upptagarsidor, luft kontra berg-jordvärme är olämpligt och kommer inte att fungera”. Skulle ni kunna beskriva lite mer utförligt varför det inte fungerar?

SVAR:
Köldmedlet i de olika typerna av värmepumpar arbetar med olika temperaturfall, delta-t. En luftvärmepump styrs av utetemperaturen och uteluftens entalpi (vatteninnehåll). När luftvärmepumpen ska producera en högre effekt är utetemperaturen låg och därmed är också värmeinnehållet i uteluften lägre. Effektavgivningen sjunker till en undre nivå då det är lämpligt att stoppa värmepumpen. En bergvärmeanläggning tar sin värme i marklagret/berget, vilket håller en temperatur som oftast svarar mot ortens årsmedeltemperatur (t ex +8 grader). Denna temperatur är konstant om inte effektuttaget är för stort. Kondenstemperaturen och förångningstemperaturerna kan därför hållas ungefär lika under året. Jämför med uteluftsvärmepumpen som har en varierande köldmedeltemperatur. Det är detta som gör att det inte är lämpligt att blanda två olika upptagarsidor. Det förekommer t ex jordvärmesystem som blir överansträngda med det effektuttag som uttas vintertid. Ett sådant system kan man förse med en luftkollektor som utvinner värme i uteluften sommartid och pumpa ner värme i marklagret, där det magasineras, och sedan tags ut vintertid.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA (2004-06-07):
Jag bor idag i ett nytt Älvsbyhus där jag håller på att inreda min övervåning på ca 70 kvm. På nedervåningen, 120 kvm, har jag ett vattenburet värmesystem som drivs av en Nibe pump. Frågan är om jag på övervåningen ska koppla in ett vattenburet värmesystem på det befintliga uttaget för övervåningen eller om det räcker med elradiatorer? Har räknat på materialkostnaden för vattenburen värme och den landar på ca 35 000 kr inkl installation. Hur beräknar jag vad som är mest ekonomiskt? Vi har idag en total elförbrukning på ca 15 000 kWh per år.

SVAR:
Har man ett vattenburet system bör man ansluta detta även för övervåningen. Med ett gemensamt system kan du i framtiden ändra energislag och når då hela din anläggning. Med elradiatorer för övervåningen får du inte denna möjlighet. Kortsiktigt installationsmässigt är alltid direktverkande elradiatorer billigast.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA (2004-05-10):
Installerade bergvärme i februari, Nibe1115 med ackumulatortank för tappvattnet. Det har fungerat utmärkt tills nu, då det blivit varmare ute. Då blir det för kallt i källaren. Utegivaren "säger" väl att det inte behövs så mycket produktion. Kan en rumsgivare i ett av sovrummen i källaren avhjälpa detta? En annan olägenhet är att det nu knäpper kraftigt i elementen, det gjorde det inte när vi hade elpannan. Cirkulationspumpen driver ju bara värmen när växelventilen för värmebärande vatten står mot värmesystemet. När tappvattnet värms går cirkulationspumpen mot ackumulatortanken. Termostaterna på elementen i källaren står på max. Elementtemperaturen växlar mellan hett och kallt. Är det riktigt? Vad kan göras? Ska jag komplettera med en separat cirkulationspump för värmen som går hela tiden?

SVAR:
Det låter som om ditt systems uppbyggnad bör gås igenom av en kompetent VVS-ingenjör. Med din beskrivning är det svårt att utan ett fullständigt kopplingsschema kunna ange var felen ligger.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA (2004-04-16):
Jag vill göra något åt mina energikostnader som bara ökar med raketfart. Har idag vattenburen elvärme och gör av med 28 000 kWh. Funderar på bergvärme. Men när jag rådfrågar kommunens energirådgivare så tycker han att det är att börja i fel ände och rekommenderar mig istället att börja med att isolera vinden, byta fönster och att eventuellt sätta in någon form av energiåtervinning. Vad har du för synpunkt på det här?

SVAR:
Utan att känna till åldern på ditt hus och var någonstans i Sverige det är beläget, kan jag inte direkt lämna några åtgärdsförslag. För en normalvilla från 60- och 70-talet som bebos av en 4-personersfamilj och är belägen i Mellansverige, är en årlig energikonsumtion på 21 000-28 000 kWh ganska normalt. Din tappvarmvattenkonsumtion ligger på upp 20 % av den årliga energiförbrukningen. Tappvarmvattenkonsumtionen styrs av det konsumtionsmönster familjen har, t ex om ni har rinnande tappvarmvatten vid handdisk etc. Vidare så har du även övrig el som ingår i din elräkning. Att i övrigt reducera energibehovet är självklart det som alltid är intressant att göra.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA (2004-03-25):
Vi ska bygga permanenthus, ca 140 kvm och undrar hur stor sanningshalt det ligger i att jordvärme skapar "permafrost" och därmed utarmar jordmånen. Vi har 6000kvm tomt.

SVAR:
Med rätt storlek på tomten och rätt dimensionerad värmepumpsanläggning torde risken vara minimal i ert fall.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA (2004-02-19):
Om jag installerar vattenburen värme och frånluftvärmepump
t ex Nibe 360P eller IVT490 i mitt nybyggda tvåplanshus, hur kan jag undvika kallras eftersom luften ska komma in hela tiden? Finns det någon möjlighet att installera också någon slags bilig luft-luftvärmepump som kan förvärma ingående luft? Om man gör en sådan lösning ska man ha ingående luftkanaler till varje rum eller bara någonstans centralt i huset (det blir ett tvåplans hus)?

SVAR:
För att få bästa möjliga utbyte bör det finnas värmeväxling mellan tilluften och frånluften. Tilluften tillföres rummen och tages ut i kök, badrum, tvättstuga och eventuellt gästtoalett.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA (2004-02-13):
Vid vilken temperatur har en värmepump högst verkningsgrad? Finns det en högsta tillåten/rekommenderad temperatur? Kan luft- och jord-/bergvärme kombineras i ett och samma system?

SVAR:
Bästa möjliga verkningsgrad erhålls vid låga framledningstemperaturer i ditt varmvatten. Paradoxalt nog så kräver uppvärmningsanläggningen högre framledningstemperatur vid kall väderlek. Det gör att verkningsgraden blir sämre när högre effekt krävs. Det är därför utomordentligt viktigt att anläggningen blir rätt dimensionerad. Upptagarsidan och avgivarsidan måste balansera på rätt sätt. Att blanda två olika upptagarsidor, luft kontra berg-jordvärme är olämpligt och kommer inte att fungera.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA (2003-12-15):
Jag har ett hus med vattenburet enrörssystem. I vardagsrummet har jag en öppen spis, modell Keddy Superfire. På båda sidor om spisen finns öppningar från vilka uppvärmd uteluft kommer när man eldar. Jag skulle vilja leda luften från den ena öppningen till ett angränsande kök. Jag tänkte mig att dra en plåtkanal till golvet, genom väggen till köket och låta varmluften sprida sig i köket i golvnivå. Avståndet mellan spis och kök är ca 3 meter. Är det att rekommendera och vad bör jag i så fall tänka på?

SVAR:
Du bör tala med leverantören av kaminen hur du bäst bör ansluta en eventuell kanal till angränsande utrymmen. Sannolikt krävs det en fläkt för att transportera luften via kanalen. Vidare måste du tänka på att återföra luften tillbaka till rummet där kaminen står. Kaminen värmer luften via recirkulerande luft. Tar du luft från kaminrummet utan att återföra luften finns det risk för du att få ett undertryck i rummet där kaminen är uppställd, med risk för att det ryker in i rummet.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA (2003-12-04):
Vi har ett frånluftsvärmesystem från Husqvarna. Det användes vid ett fåtal byggen runt 1990. Frånluften tas från en avsides hall som leder till sovrummen. I den hallen sitter det en givare för termostat (tror jag). I vårt vardagsrum (huset är L-format, i ett plan med sovrum i ena sidan och vardagsrum och kök i andra halvan) står en braskamin. Värmen från braskaminen når nästan inte till frånluftsintaget. Det är svårt att värma huset överhuvudtaget eftersom det bara värms med frånluftsvärmeväxlaren med elpatron. Inga radiatorer eller golvvärme finns. Kan jag flytta frånluftsintaget till en plats ovanför braskaminen, i taket? Det skulle då få ner kostnaden för att köra elpatronen samt öka cirkulationen av värmen i huset.

SVAR:
För att kunna svara på din fråga krävs det att man dels kan se i detalj hur huset är planerat och uppbyggt och dels hur stort det är. Att byggnaden skulle klara hela uppvärmningsbehovet endast med frånluftsvärmepump och braskamin låter mycket tveksamt.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA (2003-11-05):
Vi är i gång att bygga hus och har valt ett 1,5 planshus med vattenburen golvvärme på bottenplanet (101 kvm). När vi tog upp valet av uppvärmning på ovanplanet (70 kvm) så var elradiatorer standard och radiatorer med vattenburen elvärme kunde fås med ett tillägg på 9000:-. Då vi frågade säljaren om råd så sa han att det är en smaksak, de flesta valde elradiatorer, då de endast stod för "tillskottsvärmen" i huset. Frågan till Er är om det är ekonomiskt försvarbart att välja vattenburen elvärme även på ovanplanet eller om merkostnaden för uppvärmning med elradiatorer är marginell?

SVAR:
Jag rekommenderar att ni väljer vattenburen värme även för övervåningen. Det ger framtida möjligheter att koppla in andra värmekällor till ert vattenburna system. Tro inte att golvvärmen i bottenvåningen i nämnvärd grad kan värma övervåningen.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA (2003-10-22):
Jag funderar på att skaffa bergvärme för ett hus som idag drar ca 32 000 kW/år. Grannar har behövt borra ca 125 meter. Vad skulle anses vara ett "bra" pris för detta, inkl installation förstås?

SVAR:
Det är helt de lokala förhållandena som styr priset. Belägenhet, berg jordlager, grundvattennivåer etc. "Ett bra pris" kan endast bedömas när parametrar enligt ovan är kända.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA (2003-10-20):
Jag läste din artikel om vikten av tilluft utifrån till en braskamin. Rent praktiskt, var ska tilluften "kopplas på"? Jag antar att det inte ska in ett rör rakt in i kaminen, utan att någon ventil ska mynna ut i kaminens närhet. Om det är så, var är "idealpositionen" att placera denna ventil? Lågt, precis bakom kaminen?

SVAR:
Uteluftskanalen ska förse själva elden med syre. Det bör därför mynna inne i själva eldstaden. På vissa fabrikat finns anslutning direkt på spisen eller kassetten.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA (2003-10-20):
Vi har radiatorer med vattenburen värme. Två av dessa (badrum och rummet intill) fungerar inte. Jag har luftat bägge och får ut vatten, dock kommer ingen värme. Kan det vara luftfickor, eller vad? Kan jag göra något själv?

SVAR:
Har du termostatventiler på radiatorerna? I så fall har sannolikt stiftet i ventilen fastnat. Alternativt har det samlats smuts i ventilen. Plocka av termostatdelen och försök att dra stiftet fram och åter och känn om radiatorn blir varm. Rörelsen på stiftet är endast några millimeter mellan stängt och helt öppen ventil.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA (2003-10-02):
Vi har vattenburen värme men av sk enkelrörssystem. Returvattnet håller för hög temperatur enligt dem jag talat med. Skulle man inte kunna kyla ner returvattnet på något vis? Vi kan ansluta ytjordvärme.

SVAR:
Ett enrörssystem kräver högre framledningstemperatur än vad som krävs i ett tvårörssystem. Eftersom en värmepumpsanläggning i normalt utförande lämnar maximalt ca 53 grader i framledningstemperatur, kan det vara svårt att få lönsamhet i din anläggning. Förr dimensionerades radiatorsystemen för 80 graders framledningstemperatur vid dimensionerande lägsta utetemperatur. Det gjorde att vid en utetemperatur på 0 grader krävdes det ca 50 grader i framledningstemperatur för att kunna erhålla 20 grader inomhus. Vid ytterligare lägre utemperatur ökades framledningen till 80 grader vid dimensionerad utetemperatur. En värmepumpsanläggning ansluten till en sådan värmeanläggning skulle innebära att värmepumpen endast skulle kunna klara värmebehovet ner till 0 graders utetemperatur. Vid lägre utetemperaturer skulle det krävas tillsatsvärme. För att din värmeanläggning ska fungera med lönsamhet krävs sannolikt att den byggs om till tvårörsanläggning samt att dina radiatorer utökas.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA (2003-09-26):
Jag behöver koppla bort ett element temporärt, eftersom jag ska renovera om badrummet. Jag har idag vattenburen värme och det innebär ju att jag måste tappa ut vatten ur systemet. Vad måste jag tänka på innan jag börjar tappa ur vatten ifrån accumulatortanken i oljepannan?

SVAR:
Försök att tappa ner så lite vatten som möjligt. Nytt vatten innehåller mer syre och är därmed mera aggressivt, samtidigt som det krävs att systemet får urluftas i sin helhet. Finns det inte föravstängningar på den radiatorn som du ska demontera, föreslår jag att du tar kontakt med din rörfirma på platsen, så kan de hjälpa dig att demontera och förse röranslutningar med lock. Saknas det ventiler kan rörfirman med en sk frystång frysa rören medan man demonterar radiatorn.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA (2003-09-17):
Håller på o planerar ett lösvirkeshus och kommer förmodligen att behöva borra brunn för vattenförsörjning. För att värma upp huset är tanken att skaffa en frånluftspump och till den "docka" ett bergvärmesystem. Eftersom man ändå måste borra för bergvärmen, kan man inte utnyttja hålet för tappvatten också? Har hört att det ska fungera, men frågar hellre någon som vet.

SVAR:
Rent teoretiskt möter det inte något hinder. Praktiskt kan det vara svårt att inte få luft i värmepumpsdelen (uppvärmningsdelen) vid stora tappningar för tappvattnet.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA (2003-09-17):
Jag har en öppen spis som jag funderar på att sätta in en insatskamin i. Detta innebär vad jag förstår inga problem. När jag tänkte på detta kom jag på iden om att bara stänga igen fronten på den öppna spisen med öppningsbara dörrar med härdat glas "typ braskamin". Eftersom luften till eldstaden ändå tas utifrån borde väl detta bli en billigare lösning. Har jag fel?

SVAR:
En insatskamin har oftast den fördelen att den värmer rumsluften via en dubbelmantel runt eldstaden. Vissa fabrikat kan dessutom utrustas med fläkt, vilket ytterligare ökar effekten.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Jag undrar om ni lite kort kan ge mig ett svar på ifall det kan bli problem med att värma upp två hus med torpargrund från 1872 respektive 1910 med golvvärme. Kanske inte i alla rum men åtminstone i kök, hall och vardagsrum. Jag har läst om vanliga problem med modern torpargrund på följande länk: http://www.isodran.com/swe/grund.htm. Vi har tänkt att använda kakelugnar och vedspis men i det ena huset kanske inte användandet av vedspisar kommer att användas så frekvent. Frågan är ifall ni tror att det kan bli problem med ventilation och därmed fuktskador om man lägger på värmeslingor på befintliga golvtiljor och sedan lägger över nytt trägolv.

SVAR:
När det gäller torpargrundsproblematiken så är det så som säges i din anvisade länk, att temperaturen spelar en avgörande roll. I gamla byggnader saknades oftast golvisolering och därmed gick värmen ner i grunden. Bränslet var billigt och man accepterade kalla golv. När man isolerade golven och oftast sänkte dessutom innetemperaturen började problemen med kalla, fuktiga och mögelangripna grunder att uppstå. När det gäller att installera golvslingor på befintliga golv skulle detta sannolikt vara positivt ur värmesynpunkt för torpargrunden. Ur energikostnadssynpunkt är det sannolikt inte lika intressant.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Jag har köpt ett hus på ca 150 m2 i två plan. Huset är ursprungligen byggt 1887 och är senare brädklätt och isolerat. Fönsterna är bytta till 3-glas. Huset värms idag upp med direkt-el samt tre kakelugnar och en vedeldad köksspis. Jag funderar på att installera vattenburen värme. Vad tror du att själva rördragning och radiatorer kostar samt vilken värmekälla rekommenderas? Huset ligger i Dalarna och det finns stora biutrymmen i form av lador på gården. Jag har också god tillgång på ved.

SVAR:
Det är omöjligt att svara på kostnader för värmeanläggningen utan att först ha sett byggnaden, belägenheten mm. Hör med rörentreprenören på orten så kan du säkert få en offert på lämpligt utförande.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Har nyligen flyttat in i ett gammalt hus med en oljeeldad kombipanna (panna: Exonom/1970, brännare: BEO 10V/2000). Pannan har en kopparörsslinga för varmvattenvärmning med en uppgiven kapacitet om 45 l/min. Panntemperaturen ligger på ca 85-90 grader C. Varmvattnet räcker inte till en normal skön dusch. Vad beror det på? Kan det vara att kapaciteten 45 l/min är inte tillräcklig för duschning, att pannan är gammal, eller något annat? Blandningsventil och termostatstyrd duschkrankran är nya, men har väl knappast med saken att göra eftersom vattnet till att börja med har bra temperatur.

SVAR:
Den kapacitet som du nämner är tillräcklig för att kunna duscha. Pannan är nog så gammal att den är full med invändig beläggning och även i övrigt i dålig kondition. Du anger endast fabrikat på pannan, men inte typen. Pannan är av plåt och har en livslängd på ca 20 - 25 år.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Jag ska bygga ett nytt hus och är lite rådvill när det gäller uppvärmningen. Om man köper ett nytt energisnålt hus, är det då ekonomiskt försvarbart att köpa en bergvärmeanläggning för ca 120 000 kr? Det måste ju ta en hel del år innan den har betalat av sig, eller? Vilket är det mest ekonomiska/bästa uppvärmningssättet i ett nytt hus med golvvärme?

SVAR:
Som du själv antyder så måste man för att rätt kunna bedöma den lägsta uppvärmningskostnaden ta hänsyn till avskrivningen för själva anläggningen. För en bergvärmeanläggning blir den ofta ganska hög. De flesta leverantörer har beräkningsprogram som redovisar bäst lönsamhet och erforderliga avskrivningstider. En golvvärmeanläggning arbetar med relativt sett låga temperaturer, vilket är gynnsamt för värmepumpsdrift.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Vi står i begrepp att köpa ett hus som värms med bergvärme plus elpatron. Huset är relativt stort, ca 230 + 230 m2, och byggt 1949. Bergvärmeanläggningen är av typ AGA och installerad 1984. Vi inser att den börjar nå slutet av sin livslängd, och att en så gammal installation kanske inte går att underhålla utan måste bytas ut mot en modernare. Frågan är om man vågar vänta tills något händer - den kan ju hålla 5-10 år till - eller om det är bättre att byta så snart som möjligt? Sedan undrar vi om det kan löna sig att byta till så stort aggregat som möjligt till det befintliga borrhålet (90 m) eller om det i första hand är hålets djup som bestämmer anläggningens totala kapacitet?

SVAR:
Kapaciteten styrs av borrans yta, dess belägenhet geografiskt, den befintliga anläggningens rördimension och cirkulationsflöde (effekt). En anläggning som är ca 20 år torde vara mogen att ersättas. Jag föreslår att ni kontaktar specialist på orten för en mera ingående besiktning och utvärdering.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Jag och min sambo tänker köpa ett mindre fritidshus, ca 50 m2. Enligt mäklaren säljs huset helt utan värmesystem, det finns ingen el och kaminer etc är borttagna. Vi är noviser på området och skulle vilja ha råd i val av värmesystem. Kostnaden för installation bör vara låg. Är pellets en bra idé?

SVAR:
Finns det ingen el i byggnaden har ni bara en manuellt eldad kamin som alternativ. Pelletspanna erfordrar el då pannan har automatik som styr pannan. Kostnader kan endast bedömas efter de lokala förhållandena.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Jag har läst dina olika inlägg om frånluftsvärmepumpar kontra berg/jordvärme. Jag har själv ett nybyggt hus sedan 1 år tillbaka med en IVT 490 frånluftsvärmepump. I svaren ni lämnar så säger ni att man inte kan jämföra en bergvärmeanläggning mot en frånluftsvärmepump då bergvärmen är en fullvämeanläggning för hela huset, medan frånluften endast är en komplettering. Hur menar ni då? Min värmepump värmer hela vårt hus på 200 kvm inklusive tappvarmvatten. Visserligen tar den stöd av en inbyggd elpatron på 9 kw men det måste ju även en bergvärmepump göra när det är som kallast. Eller jämför ni bara själva kompressordelen och vad den tillför? Gör ni det så blir det ju knepigt. Man kan ju inte köpa typ en IVT 490 med bara kompressoranläggningen.

SVAR:
Din frånluftsvärmepump måste ha sina 9 kW eltillskott för att kunna värma ditt hus. Dvs att egentligen har du en eluppvärmd villa med tillskott på ca 3 kW i frånluften. Värmepumpen är alltså en värmeåtervinningsanläggning för att kunna ta tillvara den värme som du har tillfört byggnaden med el. En jordvärme-, bergvärme-, eller grundvattenvärmeanläggning kan bli heltäckande och erfordrar ingen ytterligare värme om den är rätt dimensionerad. Många jordvärmeanläggningar är underdimensionerade och måste därför ha kompletteringsvärme. I ena fallet (frånluftsvärme) tar jag tillvara den värme som via ventilationen förs bort från byggnaden. I jordvärmefallet tar jag värme från t ex marklagren och för denna värme in i byggnaden. En jordvärmeanläggning kan mycket väl ha en frånluftsvärmepump också. Den används då som återvinnare av frånluftsvärmen och dina 9 kW erfordras då inte. Jag hoppas att jag har klargjort skillnadena mellan de olika systemen.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Jag tänkte installera en täljstenskamin och undrar om jag kan ta tilluften från grunden. Där under är luften kall, men hur mycket luft går det åt? Huset är byggt med platta på mark & reglar, byggt 1970. Det går inte komma åt att dra rör under golvet till ytterväggen. Kaminen ska stå mitt i huset.

SVAR:
Med platta på mark så finns det inget utrymme under plattan, varför jag tror att du har en torpargrund som saknar möjlighet att komma in i. Att ta luften i grunden låter sig göras, men när det blir riktigt kallt ute, så drar jag in den kalla luften under golvet. Detta gör att värmebehovet ökar och risk kan till och med bli att man får tjäle under huset. Min rekommendation blir, att försök att placera kaminen vid yttervägg och ta in uteluft direkt till eldstaden. Detta är den bästa lösningen. Försöker man att dra långa kanaler inomhus med uteluft fram till kaminen, riskerar man att få kondensproblem på kanalen.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Vi har ett Gullringshus från 1988 med luftburen värme. En CTC Master 104 återvinner inneluften och gör varmvatten. Överskottvärmen går till en CTC LVA-1 (Luftvärmeaggregat) som värmer tilluften. Den innehåller även ett 3kW värmeelement. Denna utrustning börjar bli gammal och vi har bl.a. fått byta kompressor. Vad gör man när allt behöver bytas? Ska man behålla luftvärme? Ett nytt vattenburet system måste man ju ändå komplettera med frånluft i detta fallet.

SVAR:
Är du nöjd med det luftburna systemet och tycker att det har fungerat finns det ingen anledning att byta system. Möjligheten till värmeåtervinning och värmeoptimering är väl så bra som i andra system. För att renovera systemet bör man jämföra årsenergiförbrukningen med andra jämförbara hus.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Jag har köpt ett hus med vattenburen värme. I ett av rummen var inte element installerade, men rör finns draget fram till elementets plats. Min fråga till dig är om det finns någon standard för vilket av rören som är retur respektive tillopp? Vänster eller höger rör som kommer upp ur golvet?

SVAR:
Det finns ingen standard. Man kan dock säga att om radiatorn är högerkopplad, dvs att ventil och röranslutning finns på radiatorns högra sida, så bör tilloppet vara det högra röret och om den är vänsterkopplad bör tilloppet vara till vänster.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Vi har direktverkande el/element. Kan man installera ett
klockstyrt stystem som sänker uppvärmningskostnaden, är det lönsamt? Finns det andra lösningar? Vad skiljer det i års förbrukning att byta leverantör? Vår förbrukning av är 22 000 kwh per år.

SVAR:
Om det inte innebär stora eldragningsändringar samt ändring
av elcentral, kan det vara lönsamt. I sommarstugor som under långa perioder går på sparlågevärme är det lönsamt. Att byta elleverantör har inte visat sig vara lönsamt i det långa loppet. Ofta tillkommer avgifter vilket gör att lönsamheten går förlorad. Det är lätt att räkna ut vad det innebär för dig att byta leverantör med hjälp av Konsumentverkets köpguide, på www.konsumentverket.se.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
I vårt hus som inte har öppen planlösning finns en gjutjärnskamin som ger massor med god värme. Den tar sin tilluft direkt från rummet och tilluftsventil finns i yttervägg. Jag försöker få värmen att sprida sig till resten av huset och har provat med olika fläktarrangemang, men värmen smiter hellre uppför trappen än in i köket, trots att jag suger luft i köket och trycker in i kaminrummet. Vilka riktlinjer finns för att få ett sådant system att fungera? Bör jag ordna med tilluft till kaminen via ett rör från utomhus, genom krypgrunden?

SVAR:
En kamin eller spis som tar sin förbränningsluft direkt från rummet där den är uppställd, avger många gånger mindre värme än vad den själv konsumerar till sin egen förbränning. Detta gäller när det är som kallast ute. Det är därför viktigt att man försöker ta in förbränningsluften direkt i eldstaden så att luften inte kyler ner rummet vid sin passage till eldstaden. Många som har en öppen spis upptäcker att när de eldar i spisen så ökar värmeavgivningen från radiatorerna under fönstren. Detta beror på att det kommer in kall ersättningsluft som kyler radiatortermostaterna och ökar effektavgivningen från radiatorerna. Det paradoxala kan då uppstå att när man eldar i den öppna spisen så ökar energiavgivningen i den ordinarie värmeanläggningen. Det man sannolikt hade förväntat sig var att den ordinarie anläggningens effekt skulle ha reducerats. Att förflytta luft mellan rum genom att med fläkt försöka flytta luftmassan är inte så enkelt. Den kraft som du har upptäckt är dels termiken och dels att förbränningsluften "dras" in i kaminen. För att man ska kunna arbeta med luftrörelser erfordras att det är undertryck i det rum som jag vill flytta den varma luften till. Det innebär att i det rummet bör finnas en sugande fläkt. Det undertryck som erfordras i det här fallet kommer att konkurrera med termiken som gör att luften stiger uppåt i din trappa med att i stället fara in i det önskade rummet. Att arbeta mot naturkrften är oftast utsiktslöst. Försök hellre att använda dig av effekten, att den varma luften stiger upp i övervånningen och värmer denna istället för att försöka få den att stanna kvar på nedervåningen. För att i detalj komma med ett lämpligt förslag måste man se en ritning på huset.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Vi ska bygga ett 1,1/2 plans hus på en tomt på ca 700 kvm, med platta på mark med golvvärme på båda plan. Vi har valt att ha en IVT Twin med mark- eller bergvärme. Här skiljer sig åsikterna. Tomten är i Stockholm (Järfälla). Flera som vi har frågat säger att i Stockholm borrar man för bergvärme och aldrig har slangar för markvärme. Orsaken skulle vara att marken blir som en tvättbrädda efter några år. Det har vi hört på flera håll. Är det sant? Kan man lägga slangarna för markvärme vid två meters djup istället? Är det mycket billigare att lägga slang i marken än att borra? Vad rekommenderar ni?

SVAR:
För att rätt kunna bedöma val av berg-, markvärme eller djupborra bör alltid en geoteknisk undersökning göras. Kommunen brukar kunna svara på hur markbeskaffenheten ser ut. Lita inte alltid på den enskilde leverantörens försäkringar, utan kontrollera med kommunen. Vissa kommuner godkänner överhuvudtaget inte jord-bergvärme exempelvis inom vattenskyddsområde. För tunt jordlager ovanpå berg ger oftast inte tillräckligt värmemagasin och därmed fryses jordlagret med tvättbrädeeffekt som följd. Detta har inneburit att man har överanträngt marken vilken kan ta långvarig skada på växtlighet mm. Tyvärr visar detta sig oftast först efter 2-3 års drift. Undersökning krävs alltid innan man väljer sytem.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Jag har ett 1-plans hus på 200 kvm, byggt 1971. Huset har takvärme med värmeslingor täckta av spänt tak. Jag har i kök och badrum låtit lägga in golvvärme. Vi har nyligen köpt huset och funderar nu på om vi ska ersätta resten av rummen med golvvärme. Varför hör man aldrig talas om takvärme? Är det väldigt oekonomiskt?

SVAR:
Takvärme ger en bakvänd värmefunktion då de arbetar mot termiken (varm luft stiger uppåt). Systemen bygger på strålning, vilket kräver ganska höga temperaturer. Ur energisynpunkt är alltid höga temperaturer oekonomiska. På 60-talet fanns det en mängd olika takvärmesystem (Frengertak, värmestrips mm). De flesta systemen försvann från marknaden i samband med energikrisen på 70-talet. Komfortmässigt är systemen också tveksamma, då de ger hög temperatur om huvudet och låg om fötterna. Sitter man exempelvis vid ett bord, blir det kallt om fötterna eftersom värmen inte når ner under bordet. Det blir dock varmt om huvudet och axlarna, som exponeras av värmestrålningen. Jag avråder att välja takvärmesytem pga ovanstående problem.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Vi bor i ett mycket kallt hus med direktverkande elradiatorer. Lönar det sig att byta ut elradiatorerna som är 10 år gamla mot nya högeffektiva konvektorelement? Finns det risk att konvektorelementen skapar hälsoproblem tack vare att dammpartiklar cirkulerar runt i huset?

SVAR:
För att hålla så bra inomhuskomfort som möjligt bör alltid så låg yttemperatur på radiatorer/konvektorer som möjligt eftersträvas. Med höga yttemperaturer sker dammbränning som är ohälsosam, inte minst för allergiker. Tyvärr ger låga yttemperaturer större radiatorytor, som gör att dessa både blir dyrare och mera skrymmande. Det ger dock den bästa komforten. Exempelvis kan man då använda oljefyllda elraditorer som håller måttliga yttemperaturer och därmed inte ger upphov till dammbränning. Högeffektkonvektorer försedda med perforerad skyddsplåt ger alltid för höga temperaturer och bör undvikas.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Hur kan man kan ha pelletsmagasinet när man idag har oljeeldat och ett litet pannrum? Jag har hört folk som tagit ett gammalt oljefat och fyller på med 25 kg säckar. Det blir ju lite mera jobb när magasinet är litet.

SVAR:
Pelletsmagasinet är alltid det stora problemet vid pelletsanläggningar. Det finns inga generella rekommendationer för hur man ska agera. Magasinets utformning är helt beroende av de lokala förutsättningarna.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Funderar på att ersätta vår oljepanna med en värmepump. Vi har en befintlig borrad brunn (15m). Kan denna användas eller är det ekonomiskt försvarbart att djupborra och därmed investera ytterligare 30-40 000 kr?

SVAR:
Vattenmängden i en befintlig dricksvattenbrunn räcker ofta inte till för att klara uppvärmningsbehovet. Den ska kunna lämna erforderlig temperatur, 7 - 4 grader C. I och med att man arbetar med mycket små temperaturdifferenser så krävs förhållandevis mycket vatten för att få erforderlig effekt. Vidare får man inte blanda återbördningsvattnet (retur från värmepumpen), eftersom effekten då sjunker dramatiskt när temperaturdifferensen blir för låg. Om din befintliga brunn kan användas och om det lönar sig att investera i en djupborrad brunn, kräver mer information och kalkyleringsarbete för att kunna dra några slutsatser om.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Vi ska ta bort en vägg i vårt kök. På väggen hänger det ett element för vattenburen värme. Till och från elementet går rören direkt ner i betongen i bottenplattan. Hur ska jag göra? Kan jag bila upp en grop i betongen och skarva ihop rören under golvet? Kan jag gjuta igen gropen efteråt eller måste jag lägga ett lock över? Vilka kopplingar är godkända för detta ändamål?

SVAR:
Det finns inga godkända kopplingar för ingjutning. Alla sk mekaniska kopplingar ska vara åtkomliga. Grop med lock förordas i det här fallet.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Vi har nu ett hus på ca 50 kvm och ska bygga ut detta med ca 65 kvm. I den gamla delen har vi direktverkande el men även en öppen spis där vi planerar att sätta in en insats för att bättre kunna tillvarata värmen. Min fråga är nu, vad är det bästa värmesystemet för oss i den nya delen? Vi har funderat på en pelletskamin men även en värmeväxlare som går på utomhusluft. Men det kan ju även hända att det finns andra bättre alternativ. Kan du hjälpa oss? Vi bor inte i någon stad utan snarare på landsbygden. Vad detta nu kan innebära med transportkostnader m m?

SVAR:
En uteluftsvärmepump kan aldrig bli heltäckande då den tappar effekt vid sjunkande yttertemperatur. Däremot så kan den svara för många kilowattimmar per år när det är plusgrader utomhus. Den är också mycket effektiv vid blåst och plusgrader. Det erfordras därför alltid en värmekälla som kan klara den dimensionerande yttertemperaturen. Denna kan vara en el-, pellets- eller vedpanna. Ska man ha största möjliga valfrihet i framtiden bör man installera ett vattenburet system till vilket olika värmekällor (pannor) kan anslutas. Kostnadsskillnaden för installation på landsbygd jämfört med tätort är marginell jämfört med totalkostnaden.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Vi ska bygga ett 2-planshus på ca 180 kvm. Vattenburen golvvärme på bottenvåningen och radiatorer på övervåningen. Vi tänkte från början ha bergvärme men husleverantören rekommenderar ett frånluftsvärmesystem och säger att det inte blir så stor skillnad eftersom nya hus inte läcker lika mycket som gamla hus och att det därmed inte lönar sig med bergvärme. Han nämnde ca 40 år för att det skall "löna" sig med bergvärme. Kan det stämma? För att få bergvärme skall vi lägga till ca 50 000:-. Att tillägga är att vi är en familj som tycker om att ha det mycket varmt i huset och badar mycket och varmt. Vad är din rekommendation frånluftsvärme eller bergvärme?

SVAR:
Att jämföra ett bergvärmesystem med ett frånluftsvärmesystem går inte, då det är helt olika system. Frånluftsvärmesystemet är ett värmeåtervinningssystem, som tar värme ur frånluften som i sin tur har uppvärmts i huset med någon annan värmekälla, t ex el, olja , pellets, bergvärme eller liknande. Bergvärmesystemet är ett uppvärmningssystem vilket ska kunna värma hela huset även vid lägsta utetemperatur. Man måste skilja på återvinningssystem och uppvärmningssystem.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Vi ska bygga ett nytt hus som skall stå på torpargrund och ej ha golvvärme utan vanliga radiatorer. Helst skulle vi vilja ha många fönster som går ända ner till golvet men går detta att ha utan golvvärme? Var placerar man i så fall radiatorerna?

SVAR:
Man kan använda konvektorer som monteras nerfällda i golvet framför respektive fönster. I golvet täckes konvektorn med golvgaller. Termostatventil för konvektorn skall ha lös känselkropp vilken monteras på vägg.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Vi har nyligen köpt en bondgård där bostadshuset om ca 190 kvm är byggt i början av 1920-talet. Huset har två plan, stomme av stående timmer och torpargrund. Av någon anledning blev huset aldrig riktigt färdigt, på övervåningen har endast ett rum färdigställts, varför ca 70 kvm fortfarande efter 80 år är en oinredd byggplats. Uppvärmningen i huset sker idag med direktverkande el, vedspisar, kaminer och en nyinsatt Cronspisen kakelugn. Då vi vill ha ett vattenburet värmesystem för vedeldning men helst inte vill installera en ordinär utrymmeskrävande panna, har vi nu funnit tanken på en kökspanna tilltalande. Är detta ett lämpligt alternativ? Finns några direkta nackdelar med dessa pannor? Äldre kökspannor var, vad jag förstått, avsedda för självcirkulation men gäller detta även moderna dylika? Hur många radiatorer kan betjänas av en sådan panna? Huset i fråga är naturligtvis med dagens mått dragigt och oisolerat bör man kanske tillägga.

SVAR:
Kökspannor finns säkert som kan klara effekten, även om den verkar ganska hög i detta fallet. Vid vedeldning glömmer man ofta bort den kringplats som erfordras för kontinuerligt vedeldande. 25 - 30 kbm ved skall transporteras och stoppas in i pannan under eldningssäsongen. Hur förvaras detta i ett kök? Aska skall rensas ur pannan regelbundet och pannan ska sotas. Tar man detta i beaktande tror jag att man helst vill ha pannan uppställd i ett pannrum som kan rymma den plats som erfordras och där inte samma krav på renhet erfordras som i ett kök. För eldning med fast bränsle ska ha en bra verkningsgrad bör alltid eldning ske mot en ackumulator. En ackumulator bör helst vara på 2-3 kbm. Denna ryms inte i köket.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Jag skall till att bygga ett 1,5 planshus på 183 m2 med platta på mark och golvvärme. I byggsatsen ingår Nibes Fighter 310P frånluftsvärme. Jag är mer inne på IVT´s 495 twin som har både frånluft och jordvärme, det är inga problem att köpa det ena eller det andra enligt husförsäljaren frågan är bara vad som är smartast för mig? Tomten skall ju ändå planeras, och 150 meter slinga bör gå bra då det är sand i marken. IVT´n är något dyrare men det bör löna sig i längden eller?

SVAR:
Jag kan inte uttala mig om vilket fabrikat som kan vara bäst. I det här fallet jämför du också värmepumpar som inte är jämförbara. Frånluftsvärmepumpen tar värme ur frånluften och bidrar med endast viss del av värmebehovet. En kombinerad jordvärme- och fråluftsvärmepump syftar till att vara heltäckande för hela värmebehovet. Du måste jämföra Nibes frånluftsvärmepump med IVT:s frånluftsvärmepump. Om jordvärme- eller frånluftsvärmepump kombinerad med något annat är bäst lämpat för ditt hus, behöver man göra närmare beräkningar för att dra några slutsatser om.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Jag ska sätta in fler elradiatorer i vårt enplanshus på 80kvm. Vad finns det för olika typer och vilka är ekonomiskt bäst?

SVAR:
Välj oljefyllda elradiatorer med elektronisk termostat. Det är viktigt att radiatorn är av god kvalitet. Det finns undermåliga som kan sprängas, vilket kan ställa till stor skada.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
I en tidigare fråga säger du att man får bättre verkningsgrad av att använda ackumulatortank vid oljeeldning. Panntermostaten sitter ju på pannan som bekant, vilket innebär att pannan håller sig på driftstemperaturen oberoende av tank eller inte. Blir det inte större förlust i stället på grund av värmeförluster från tanken?

SVAR:
En panna ger bäst verkningsgrad när den går max. Laddar jag mot en ackumulator så skall temperaturgivaren sitta på ackumulatorn. I framledning från pannan skall finnas en maximal termostat som förhindrar att framledningstemperaturen blir för hög. Ackumulatorn skall givetvis vara så isolerad så att den inte läcker ut onödig värme. Panna som går med många starter/stopp ger en oekonomisk eldning. Jämför med stadskörning resp landsvägskörning för en bil.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Vi funderar på att installera en flispanna i vårt hus. Hur ska vi bygga en förvaringsplats för flis för att torka den och samtidigt hålla mögel och insekter borta ?

SVAR:
Flis bör förvaras i ett magasin under tak, torrt och väl genomluftat.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Jag har hört att det finns olika K-värden i olika vedsorter. Vad är K-värde?

SVAR:
För olika vedsorter talar man om värmeinnehåll och fuktkvoter. Detta ger olika energiinnehåll. Lövträ har högre värmeinnehåll än barrträ. K-värde som du talar om användes för begreppet värmegenomgångstal i ytterväggar mm. Numera kallas det för U-värde. Det styr värmebehovet i byggnaden.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
I vårt hus (byggt 62) har vi vattenburen värme installerat och den senaste tiden har det börja 'knäppa' i rören så man blir mer eller mindre skogstokig på nätterna. Vad gör man?

SVAR:
Sannolikt beror knäppandet på att det förekommer luft i värmesystemet. Du bör anlita en rörentreprenör på orten för att få hjälp.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Behöver alla moderna braskaminer kalluftstillförsel? Hur är i så fall bästa sättet att lägga rördragningen? Skall gjuta platta och tänkte lösa detta redan nu med en kanal in som går upp under spisen.

SVAR:
Ja, alla eldstäder bör ha tilluft som erfordras till förbränningen. Risk finns annars att det går åt mer värme till förbränningsluften (rumsluften) än vad som kaminen själv avger i värme.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Jag skall bygga ett nytt 2-plans hus på 200 kvm med vattenburen golvvärme i båda planen. Väljer mellan frånluftsvärmepump eller bergvärmepump. Bergvärmen blir ca 120.000:- dyrare. Räcker en frånluftsvärmepump eller bör man välja bergvärmepump?

SVAR:
Frånluftsvärmepumpen förmår endast att hjälpa till med uppvärmningen. Den tar ju sin värme ur frånluften från byggnaden som har erhållit sin värme från ex radiatorer etc. Bergvärmepumpen fungerar som huvudvärmeanläggning att försörja hela byggnaden med värme.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Vi bor i ett lerstenshus i Skåne. Lersten håller ganska mycket vatten vilket innebär att t ex. köksinredningen som står direkt emot väggarna påverkas. Man kan i skåpen känna att det är mycket fuktigt och kallt. Vi planerar nu att renovera köket och har funderingar på att strunta i socklar på köksinredningen och sätta små låga radiatorer längst in under skåpen i direkt anslutning till väggen. Finns det så låga radiatorer som skulle kunna få plats under ett skåp (en sockel är väl 15-20cm hög)? Och är dessa vattenburna? Vi har satt in jordvärme och vill därför gärna ha dem vattenburna.

SVAR:
Ja, det finns sk konvektorer vilka kan passa för ändamålet. Glöm inte att det måste finnas en luftspalt mellan ytterväggen och baksidan av skåpet. Det finns även elkonvektorer som kan byggas in i sockeln under skåpsinredningen.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Jag ska bygga till mitt sommarhus och isolera det för året-runt-bruk. Jag har kommit ganska långt i planeringen men har problem med att välja värmesystem. Det är komplicerat! Jag vill ha en täljstensugn och vattenburen golvvärme. Jag har en gammal brunn som kanske skulle kunna utnyttjas med ytterligare ett borrat hål. Är en värmepump den självklara lösningen? Kan ni förklara hur den fungerar?

SVAR:
För att en värmepumpsanläggning skall förränta sin ganska höga installationskostnad bör utnyttjandetiden vara ganska lång. Ett sommarhus som endast användes del av året brukar inte ge tillräcklig avskrivning. Uppvärmning för en sommarstuga ligger oftast på 5-6000 kWh/år. Detta är för lite för att göra investeringen lönsam. Vidare så önskar man en snabb uppvärmning av en sommarstuga. Från en sparlågevärme till en 20 graders nivå under en helg och därefter åter till sparlågevärme. Det innebär att golvvärmealternativet som är ganska trögt kommer att dels vara svårt att snabbt höja temperaturen och efter en helg åter få ner temperaturen på sparlåga. Min rekommendation till dig blir att satsa på elradiatorer, vilka är mycket snabba och dessutom inte fryser om du helt skulle stänga av värmen vintertid. Komplettering med braskamin som snabbt kan hjälpa till att snabbt få upp rumstemperaturen. Skall du ha någon form av värmepump bör du välja en luft/luft-värmepump som komplement.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Vi har precis köpt ett hus byggt -69 1 plan, 128 kvm. Idag är det direktverkande elradiatorer men vi är mycket intresserade av att byta till något billigare. Vi skall dessutom byta mattor i nästan hela huset. Är lite inne på golvvärme men man behöver väl en värmekälla då också. Skulle vilja ha lite vägledning och vad föreslår du för system.

SVAR:
Ett hus som är byggt 1969 har ofta för dåligt K-värde (U-värde) i väggarna för att klara golvvärme. Uppvärmningen skall ju svara för den värmeförlust som går ut genom väggar, tak och fönster. Dagens moderna vägg- och takkonstruktioner i kombination med isolerglas i fönstren, ger ganska låga effektbehov. Det innebär att med golvvärme erfordras det en ganska låg temperatur på golvet för att kunna upprätthålla en dräglig inomhustemperatur. Blir däremot värmebehovet för högt klarar inte golvvärmeanläggningen inomhustemperaturen pga att effektbehovet är för högt. Golvtemperaturen bör aldrig ligga högre än 30 grader. Min rekommendation för ett hus från 60-talet är att installera ett vattenburet värmesystem med radiatorer. Pannan som skall producera värmen är beroende de lokala förutsättningarna. Valmöjligheten styrs av om det finns fjärrvärme, gas, skorsten för pelletspanna etc. Ert värmebehov kommer att vara lika det som ni nu har via de direktverkande elradiatorerna, om dessa är korrekt dimensionerade.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
När man bygger ett nytt hus finns det någon ekonomi i att investera i en värmepump? Enligt säljaren av huset blev det bara en dyr investering huset är ändå så bra isolerat. Vad säger ni?

SVAR:
En värmepump skall om den är rätt dimensionerad ge tillbaka c:a 3 kW av varje kW som den förbrukar i el. Det innebär att det ur energisynpunkt alltid är intressant att förbruka så lite som möjligt. Dock är ofta livslängden hos värmepumparna kortare än vad ofta försäljarna uppger. Husproducenter uppger ofta också att deras hus är energisnålare än vad som ofta visar sig i verkligheten.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Vilken sorts värmesystem tror ni är lämpligast att ha i ett hus på 250 kvm och som ska användas till cafe/butik året runt. Golven ska läggas om och isoleras så det finns ju möjlighet att lägga in golvvärme/vattenburet samtidigt eller är nåt annat alternativ bättre? Hur är det med luftburen värme? Vad tror ni blir det bästa för ekonomin?

SVAR:
Med användningsområde för ett café där det kan tänkas växla mellan antalet gäster, bör ett snabbt värmesystem väljas. Ventilation erfordras sannolikt och en kombination av temperaturstyrning med ventilationen bör eftersträvas. Golvvärme ger ett trögt system vilket kan innebära att temperaturen blir för hög när lokalen är fullsatt pga att golvvärmen inte hinner sänka temperaturen i motsvarande grad som antalet personer i lokalen ökar.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Vi har köpt ett hus från 1907, som de har installerat ett vattenburet värmesystem i någon gång på 50-talet. Vedpannan är utbytt i början på 80-talet, men min fråga vad är livslängden på dessa 1 tums rör som går i golven till radiatorerna och vad är livslängden på radiatorerna. Huset har kallställts de sista 2 vintrarna, så det är glykol i värmesystemet, om det nu påverkar livslängden på något sätt?

SVAR:
Livslängden på en panna är beroende av hur den har använts och vad det är för typ av panna. En smidd panna (svetsad plåtpanna) kan sägas ha en livslängd på 20-25 år. En gjuten panna kan ha en livslängd på 35-40 år eller tom längre. Rörsystemets livslängd är beroende av om systemet är öppet eller slutet, om det har tappats ner ofta, om det har fyllts på med syresatt vatten etc. Om t ex pannan ofta har kompletteringseldats med ved, händer det ofta att man får för hög vattentemperatur i systemet och på så sätt kokar bort vatten vilket man sedan tvingas fylla på med nytt syresatt vatten. Detta förkortar livslängden både på radiatorer och rörsystem. Har man använt glykol i systemet så kan detta ha innehållit rostskyddsmedel vilket är gynnsamt ur korrosionssynpunkt. Glykol å andra sidan påverkar tätningsmaterial och packningar negativt så att dessa kommer att behöva ersättas. Livslängden för ett värmesystem igenomsnitt är ca 30-40 år.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Skall installera fjärrvärme och vill då frigöra det gamla pannrummet och göra installationen i ett intilliggande garage. I detta garage vill jag ansluta fjärrvärmeväxlaren genom att ta bort en befintligt radiator och därmed byta plats från vilken värmen distribueras i huset. Är detta möjligt? Om så är fallet vad bör jag tänka på?

SVAR:
Det är inte lämpligt att använda en grenledning till en radiator som huvuddistributionsnät i ett värmesystem. Ny huvudledning från fjärrvärmeväxlaren skall dras och anslutas till central punkt till vilken den tidigare pannan var ansluten. Rördimension till en ensam radiator är för klen för att utgöra huvudledning liksom att injustering och dimensionering ej stämmer.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Hur kan jag själv räkna ut husets energibehov, när jag bygger nytt? Finns det någon lathund för detta?

SVAR:
Nej, lathundar brukar alltid bli fel. Man skall genomföra en sk transmissionsberäkning, vilken sker genom att beräkna de olika vägg-,tak- och golvmaterialskiktens värmegenomgångstal. Dessa ska sedan adderas med värmegenomgångstalen för fönster och dörrar. Hänsyn ska också tas till köldbryggor från exempelvis genomgående balkar etc. Vidare skall tillskott för ventilationsluft göras. Dessa beräkningar genomförs för respektive rum och därefter utplaceras erforderliga radiatorer eller golvvärmeregister så att en jämn värmefördelning erhålls.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Jag har en kombinationspanna som jag har köpt en ackumulatortank till. Tanken har två slingor för tappvarmvattnet, och jag skulle vilja koppla in tanken bara när jag eldar med ved, när jag eldar olja vill jag använda pannan utan tanken. Är detta möjligt?

SVAR:
Ja, det går bra. Dock är det så att även när pannan eldas med olja har pannan bättre verkningsgrad om den körs mot ackumulatorn, liksom när den eldas med ved. Min rekommendation är att alltid köra mot ackumulatorn såväl vid olja som med ved. På så sätt erhåller man alltid maximal verkningsgrad.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Jag skrev tidigare och frågade angående luftvärme och ett speciellt system som används av TEEG-hus. Du kände inte till det och ville ha lite mer preciserat för att kunna säga mer. Systemet ifråga går ut på att tilluften värms upp och förs in i en öppen varmgrund. Via denna varmgrund kommer luften upp i huset genom socklarna längs hela ytterväggarna. Tilluften kommer alltså över ett stort område och därmed bör lufthastigheten bli avsevärt lägre och inte alls lika besvärande för allergiker. Dessutom löper det ett filter längs med hela sockeln. Tyngre partiklar skall även filtreras genom att de faller ner till botten på varmgrunden. Låter det som ett bra system eller finns det risk att drabbas av samma besvär som med vanliga luftvärmesystem?

SVAR:
Jag tror att detta system på sikt kommer att uppföra sig på samma sätt som hittills använda system. Det finns frågetecken som måste utredas: Hur är det tänkt att byta filter i golvlisten? Hur ofta? Och hur blir det om inte varmgrunden är torr och väldränerad? Finns det då risk att mögelsporer och andra partiklar kan föras upp i byggnaden via inblåsningen i golvlisten? Du bör inhämta mer information från anläggningar som finns i drift innan du fattar beslut. Det krävs en drifttid på minst 3-5 år för att övertyga.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Jag undrar hur pass bra/farligt luftvärme är. Vissa typer av luftvärme lär ge problem med allergier p g a att partiklar far runt i luften mer än med annan typ av uppvärmning. Gäller det även den konstruktion som t ex TEEG-hus använder, där lufthastigheten är lägre och där luftintaget är utspritt över en stort område?

SVAR:
Luftburen värme ger alltid större luftrörelser än vad som är fallet vid radiatorer med konvektion - strålningsvärme. I kombination med direktverkande eluppvärmning sker dessutom alltid risk för jonisering av luften som kan vara besvärande för allergiker. Det system som refereras till i frågan känner jag inte till, varför det erfordras närmare information för att jag skall kunna bedöma detta. Det förekommer recirkulerande luftvärmesystem på marknaden, vilka är försedda med allergifilter. Dessa gör att luften renas på ett effektivt sätt och därmed erhålles bättre förutsättningar än vad som är fallet med andra konventionella system.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Mitt hus är från -48 med en oljepanna från -68. Problemet är att det tar lång tid innan kallvattnet i kranarna blir kallt. Vad kan det vara för fel?

SVAR:
Kallvattenledningen ligger sannolikt intill värmerör respektive tappvarmvattenrör, vilket gör att kallvattnet värms upp. Är rördimensionerna onödigt stora förstärkes problemet ytterligare genom att vattenmängden omsättes för lite. Tappvattenledningar bör hållas avskilda från övriga värmerör och inte förläggas i isolerade bjälklag etc. Detta är ett vanligt fenomen vid golvvärme.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Vi har direktverkande el i vårt hus och funderar på att byta ut detta till ett vattenburet. Vad kostar det att byta? Huset är på totalt 230 kvm i två plan. Det är inga problem att gå upp med ledningar från ena våningen till den andra. Fönsterna sitter på samma ställe både på plan 1 och 2. Totalt finns det 22 radiatorer i dagsläget.

SVAR:
Jag uppskattar kostnaden till ungefär 150 000-175 000 kr.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Planerar en värmepump i huset och det bästa stället är pannrummet bakom sovrummet. Har element idag och vet ej om det bullrar mycket från pannrummet. Dock finns en 30 cm tegelvägg emellan. Är det bäst att ljudisolera väggen och ställa pumpen på gummimatta?

SVAR:
Ljudnivåer på olika fabrikat varierar högst avsevärt. Därför är det tillverkaren av den specifika pumpen som bäst besvarar din fråga.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Jag är på gång att bygga ett nytt hus och jag undrar vilken sorts värme ni rekommenderar. Jag har lite skog på ca 2 ha.

SVAR:
Att man har skog innebär inte med automatik att man ska elda med trä. Hanteringen är mycket omständlig och veden skall förutom att den skall huggas också lagras - torkas så att fuktkvoten inte blir för hög. Lämplig lagringstid är 2 - 3 år! Hantering i övrigt med beskickning av panna, askhantering och sotning är inte heller kostnadsfri. Har man gott om tid och kan göra alla ovanstående arbeten själv kanske det kan vara lönsamt. Mitt förslag blir att välj ett vattenburet uppvärmningssystem med ackumulatortank. Välj sedan en panna som både kan eldas med ved, samt köras med el. Under olika delar av året kan man välja att elda med ved och köra med el när det erfordras lägre effekter. Överhuvudtaget skall man välja ett system som möjliggör framtida alternativa möjligheter. Det vattenburna systemet ger dessa möjligheter.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Jag och min sambo funderar på att köpa ett hus med luftburen värme. Vad är för- och nackdelarna med ett sådant system? Är det lämpligt med tanke på att vi bor i Norrland?

SVAR:
Med ett luftburet värmesystem får du snabb temperaturomställning och en hög lufthastighet som eventuellt ger drag. Man får ingen eller obetydlig eftervärme vid avbrott. Luftburet värmesystem ger en högre ljudnivå ett radiatorsystem. I Norrland skulle jag rekommendera vattenburet radiatorsystem som är trögare och långsammare vilket därför ger en jämnare och säkrare värme.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Jag läste tidigare frågor och svar. Där reagerade jag över en fråga: Hur mycket bättre leder vatten värme "energi" än luft? Stämmer det verkligen att vatten leder värme 10ggr bättre än luft, förklara!

SVAR:
Teoretiskt är skillnaden inte 10 ggr. Specifika värmen för vatten är 1. Motsvarande faktor för luft är 0,24. Specifika vikten för vatten är 1000 och för luft 1,2 kg/kbm. Avgivningen och upptagningen styrs av k-värdet mellan det avgivande mediet och det upptagande mediet. Det blir sämre i fallet luft/luft än motsvarande vatten/luft. Transport av vätska med pump, sker med en bättre verkningsgrad än vad som är fallet med luft med fläkt. Sammantaget brukar man tala om 8 - 10 ggr bättre överföring vatten kontra luft, men då har alla parametrar enligt ovan lagts ihop. Teoretiskt är vatten 4,16 bättre än luft. Lägg till sämre övergångsvärde (k-värde) + sämre verkningsgrad på ungefär 15-20% pumparbete kontra fläktarbete och specifika vikten. Skillnaden 8 - 10 ggr blir då den praktiskt jämförbara.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Fundering kring värmepumpar: Har förstått att temperaturer kring 60 grader eller över är nödvändigt för att förhindra tillväxt av legionellabakterier. Kan detta bli ett problem i system med värmepump, som, vad jag förstår, inte går över 55 grader?

SVAR:
Ja, det erfordras i allmänhet ytterligare eftervärmesteg med annan värmekälla för att förhindra legionellatillväxt.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Jag har ett gammalt torp som jag renoverar så sakteliga. Murstock i mitten och rum runt om. Alla väggar har fönster eller dörröppningar. Mitt problem är bl a placering av element i köket. Måste ha diskbänk och väggskåp/bänkar mot yttervägg. Går det att kombinera diskbänk vid fönster med element?

SVAR:
Man kan sätta elementet under fönstret och ha en spalt mot diskbänken, men det kan vara svårt att få höjderna fönsterbröstning - diskbänk att överensstämma. I övrigt återstår endast att placera elementet på innervägg.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
När jag har bytt ut min gamla oljepanna mot en pelletspanna + ackumulatortank skall jag skaffa ett reglersystem med shuntautomatik. Somliga säger att utegivare är bäst, andra innegivare, ibland både och. Vad gäller? (Jag har ett tegelhus). Om jag dessutom installerar termostatventiler på radiatorerna, kommer dessa att motverka shuntautomatiken vid utnyttjande av nattsänkningsfunktionen? Hur löser man det?

SVAR:
För att termostatventilerna skall kunna fungera bra erfordras shuntautomatik som med utegivare förställer framledningstemperaturen efter utetemperaturen. Blir framledningstemperaturen för hög (vilket den alltid blir utan shuntautomatik) vill de flesta termostatventilerna stänga. Härvid arbetar cirkulationspumpen mot dämda punkten med problem för termostatventilerna att reglera flödet. Med korrekt inställd framledningstemperatur innebär det att de flesta termostatventiler står öppna och endast de ventiler som har för hög rumstemperatur stänger. Termostatventilen har endast till uppgift att från en given temperaturnivå sänka temperaturen.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Jag har ett fritidshus med elvärme. Jag vill kunna reglera temperaturen (alltså inte enbart sätta på och stänga av) via telefon. Finns det någon leverantör av system för detta?

SVAR:
Ja, de flesta etablerade elradiatortillverkare, tillhandahåller förslag på om hur man installerar en centralt placerad termostat, som via huvudkontaktorn i gruppsäkringscentralen kan slå på och av värmen i huset. Det finns även förslag med dubbeltermostat som kan påverkas via telefon. Låg värme när ingen är i huset och höjning via tele till normal temperatur när man kommer fram till sommarhuset.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Jag funderar på att konvertera min gamla oljepanna (1966) till pelletseldning. Vad har du för rekommendationer kring pelletsbrännare? Det finns ju en del att välja bland. Vidare funderar jag på att installera någon form av automatiskt reglersystem. Idag är det bara manuell justering av shuntventilen. Vilken typ av system skall man välja? Vad finns det för firmor som levererar reglersystem till befintlig panna? Dessutom skulle en ackumulatortank kanske vara bra, för att förlänga livet på brännaren samt höja verkningsgraden på sommaren. Vad skall man ställa för krav på en sådan?

SVAR:
En panna från 1966 är för gammal för att överhuvudtaget konvertera. Ny panna för pelletseldning bör installeras och förses med automatisk reglering. Vidare måste den befintliga skorstenen ses över och kontrolleras med hänsyn till ett annat bränsle. För att ge det bästa utbytet avseende verkningsgrad och utsläpp bör alltid ackumulator installeras. De flesta rörentreprenörer kan lämna pris och utförande förslag.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Jag funderar på att sätta termostatventiler på radiatorerna i mitt hus för att kunna reglera värmen individuellt i rummen. Är detta ett jobb som en händig amatör klarar av?

SVAR:
Nej, sannolikt måste du byta ventilhuset på radiatorerna.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Var hittar jag eller vilka finns det som tillverkar elradiatorer fyllda med olja etc ?

SVAR:
Det finns ett flertal tillverkare. De flesta el- respektive stormarknader saluför radiatorer, både inhemska och importerade. Vänd dig till någon av dessa för att få besked om priser m m.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Vi är spekulanter på ett gammalt stort hus, ca 300 kvm med 8 rum och kök. Det finns system för vattenburen värme men det har varit urkopplat sedan ca 20 år tillbaka då huset enbart varit fritidsbostad. Jag antar att man då måste räkna med att installera ett nytt system som vi sedan tänker ansluta till jordvärmepump. Har Ni någon grov uppfattning om kostnad för att installera ett vattenburet värmesystem i ett sådant hus? Vad tror Ni om jordvärmealternativet?

SVAR:
Ett vattenburet system med konventionell panna ligger på ca 400 kr/kvm, vilket ger 120 000 kr för 300 kvm. Vid alternativet med jordvärme tillkommer och ersätter endast värmepannan. Anbud bör tas in så att kostnaden kan ta hänsyn till den specifika anläggningen. Alla kostnader per kvm måste ses som överslagsmässiga nivåer och variationen kan ligga mellan minst 25-30 %.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Planerar att konvertera mitt hus på 115 m2 + garage 40 m2 till vattenburet. Allt är byggt i samma plan. Undrar om det finns några negativa aspekter på att dra ett 1-rörs-system gentemot ett 2-rörs-system(förutom att temperaturen sjunker ju längre bort i systemet man kommer)? Planerar att göra allt jobbet själv och ett 1-rörs blir enklare och billigare.

SVAR:
Ettrörsvärmesystem är inte lika energioptimala som ett tvårörssystem. Dimensioneringen är mycket viktig i ett 1-rörssystem. I en standardvilla brukar det finnas ca 10-12 radiatorer. Med en temperaturdifferens på ca 3-5 grader per radiator innebär det att det erfordras ca 15 - 20 grader högre framledningstemperatur vid 1-rörssystem jämfört med 2-rörs dito. Detta innebär också då att det blir svårare att exempelvis värma med ett värmepumpssystem som max ger 53 grader i framledningen. 1-rörssytem kan utformas som tre till fyra parallella slingor med 3-4 radiatorer på varje slinga, då vinnes fördelen att framledningstempen kan hållas på en rimlig nivå samtidigt som 1-rörssystemets fördelar med rördragning erhålles.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Vad skall man satsa på för värmesystem när jag bygger ett nytt hus ca 140 kvadratmeter?

SVAR:
Jag rekommenderar ett vattenburet system och värmeåtervinning ur frånluften. Du kan t ex välja att värma upp huset med el i kombination med värmepump. De lokala möjligheterna får styra om du ska välja el, fjärrvärme, gas eller fastbränsle. Med ett vattenburet system har du lagt grunden för att använda olika värmekällor.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Vi planerar att bygga med källare. Källaren kommer främst att användas som garage. Vi vill ha golvvärme på plan 1 och vad vi förstått så bör man gjuta en platta även där (taket på källaren). Hur gör vi med källargolven. Detta behöver inte vara varm så att man kan bo där men det får inte heller bli minusgrader. Hur isolerar man upp för att inte kylan ska komma upp. Eller måste man helt enkelt hålla samma temperatur på båda planen för att det ska bli bra. Vad tjänar man på att inte lägga in golvvärme i plattan längst ner? Är det enklare att gjuta eftersom man inte behöver isolera lika mycket?

SVAR:
Golvet i garaget bör vara av platsgjuten armerad betong, med fall mot golvbrunn. Golvvärme kan vara lämpligt att ha i garaget. - det beror på vad du ska göra här och vilken temperatur du vill hålla. Det man ska tänka på är att ha en isolering som svarar mot den temperaturen. Golvvärme är bra för det hjälper till att hålla golvet torrt. På nästa våning ska du tänka på att isolera väl så att värmen inte går ner i garaget. Taket i garaget och bottenplattan ska isoleras för att hålla en lägre temperatur. Du måste ha hjälp av en byggnadstekniker för att lösa problemet totalt.
/Bengt Bengtsson

FRÅGA:
Vad för uppvärmning av fritidshus passar bäst? Funderar på vattenburen golvvärme pga utrymme, tot 85 m2, och får då fria väggar alt. el-radiatorer. Ekonomi i detta + ev praktiska aspekter värda att beakta när man väljer?

SVAR:
Golvvärme är i sig inte lämpligt i fritidshus eftersom det är ett trögt värmesystem. Det tar lång tid innan huset värms upp efter att värmen varit avstängd. En annan anledning till av avråda från golvvärme i fritidshus är kostnaden. Vattenburen golvvärme är olämplig i ett fritidshus p g a frysrisken när man stänger av vattnet för vintern. Insisterar du på golvvärme bör du välja elslingor.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Jag är spekulant på ett hus med naturgasuppvärmning. Säljarna uppger att det finns en fungerande brunn på tomten som man skulle kunna använda till att installera jordvärme. Är det möjligt? Är det ekonomiskt billigare än gas? Vad kostar det att anlägga jordvärme i befintlig brunn, om det är möjligt?

SVAR:
Det kan gå att installera i befintlig brunn, om den har erforderlig mängd vatten. En ny brunn kostar ca 20 000 - 30 000 kr att gräva. Installationskostnaden för en värmepumpsanläggning för att ta tillvara grundvattenvärme är hög, mellan 100 000 och 130 000 kr. Med nuvarande taxor är naturgas relativt billig och därför bör du inte överväga värmepumpsalternativet. Det finns också en risk att radiatorsystemet är dimensionerat för hög värme som värmepumpen inte klarar av att ge.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Hur många gånger bättre leder vatten värme än luft?

SVAR:
10 gånger.
/Lars-Göran Dahlén