Värme

Energideklaration av en 40-talsvilla

Energideklaration av en 40-talsvilla

Med tilläggisolering av vindbjälklaget och bättre trimning av värmesystemet kan villaägaren Christian Eriksson spara flera tusenlappar om året. Det konstaterar Olof Larsson som energideklarerat Christians nyköpta 40-talsvilla i Malmö.

Enligt lag ska i stort sett alla fastigheter som byggs eller säljs ha en energideklaration. Syftet är i första hand att främja energibesparande åtgärder i våra bostäder, vilket gynnar både hushållskassan och miljön.

Sedan den nya lagen trädde i kraft har Olof Larsson på Energikonsulterna haft bråda dagar. Han energideklarerar två-tre hus i veckan, mestadels villor som redan sålts.

– För säljarens del är det bättre att beställa energideklarationen i god tid i förväg, då kan man i många fall genomföra åtgärder som höjer husets försäljningsvärde, framhåller Olof Larsson.

Hur går en energideklaration till i praktiken? Vi bestämmer oss för att följa med på en besiktning av en nysåld villa i stadsdelen Fosie i Malmö. Såväl husets köpare Christian Eriksson som säljaren Pawel Brzozowski är på plats för att följa besiktningen.

Säljaren Pawel Brzozowski och köparen Christian Eriksson.

Enplansvillan, byggd 1947, är på 86 kvm men har även en inredd källare, vilket inte framgår i dokumentationen. Olof Larsson kan därmed snabbt räta ut frågetecknet kring den höga energiförbrukning som elleverantören uppmätt. Huset värms med gaspanna och har under den senaste 12-månadersperioden förbrukat drygt 20 000 kWh värme, varav 2500 kWh använts för varmvattenberedning. Elförbrukningen ligger på drygt 11 000 kWh.
Om man räknar med en boyta på 172 kvm blir husets energiprestanda - det vill säga energianvändningen per kvadratmeter och år - 140 kWh/kvm.

Olof Larsson rekommenderar att termostaterna byts ut.

– Siffran ligger enligt Boverkets statistik inom normalintervallet för motsvarande hus i Sydsverige, konstaterar Olof Larsson.

Husets energiprestanda kan emellertid förbättras med både smärre och större åtgärder. Olof Larsson kontrollerar elementen och föreslår att radiatorventilerna rengörs och att de gamla termostaterna byts ut.

– Termostater håller i allmänhet i 10-15 år, sen blir de tröga och slutar fungera. Jag rekommenderar att du sätter in nya termostater, helst digitala. De är effektiva och betalar sig snabbt.

Huset har nya, välisolerade tvåglasfönster som Olof Larsson inte har något att anmärka på. För villaägare med äldre fönster ger han rådet att i första hand täta.

– Det mest kostnadseffektiva är att byta gamla tätlister. Om man har kopplade fönster är det viktigt med en dammtätlist. Att sätta in helt nya energifönster är däremot nästan aldrig lönsamt, skillnaden mellan ett tvåglasfönster och ett treglasfönster är inte tillräckligt stor.

I köket noterar Olof Larsson att frånluftskanalen saknas och såväl i sovrummen som i vardagsrummet är tilluftsventilerna borttagna och övermålade.

– Hus med självdragsventilation har i allmänhet för dålig ventilation och med igensatta ventiler försämras inomhusklimatet ännu mer. Jag föreslår, för hälsans skull, att du tar upp tilluftsventiler i samtliga rum.

Olof Larsson kryper upp på vinden och tänder sin ficklampa. Vindbjälklaget är isolerat med kutterspån ovanpå en relativt nylagd ångspärr av plast. Mätstickan visar att kutterspånet är cirka 15 cm djupt. Det motsvarar ungefär 7 cm mineralullsisolering, vilket är alldeles för lite, fastslår Olof Larsson.

Olof tycker att kutterspånet borde bytas ut.

– Jag föreslår att du ersätter kutterspånen med modern isolering. Med 40 cm lösull sparar du närmare 4000 kWh per år, räknar Olof Larsson ut.

I källaren finner vi värmeanläggningen: en naturgaspanna av nyare modell. Pawel Brzozowski bytte ut oljepannan för något år sedan och tycker att den nya pannan fungerat bra.

– I det här läget är det inte kostnadseffektivt att byta värmesystem. Men personligen skulle jag nog valt ett miljövänligare system med förnybar energi, exempelvis en pelletspanna, säger Olof Larsson.

Som nybliven husägare har Christian Eriksson ännu inte hunnit fördjupa sig i värmesystemet. Men Olof Larsson rekommenderar honom att lära känna sin anläggning. Här finns pengar att spara med en noggrannare intrimning av framledningstemperaturen, det vill säga värmen på vattnet som skickas från pannan till radiatorerna.

– Man anpassar värmen i relation till utomhustemperaturen efter en kurva så att man får så optimal inhomhustemperatur som möjligt. Alla hus har olika förutsättningar, så man får prova att justera kurvan vid olika väderförhållanden tills man hittar en bra balans. Det kräver lite tid och intresse, men det är en åtgärd som både lönar sig och ger bättre komfort i huset.
 
Energikostnaderna påverkas inte bara av byggnadens klimatskal och värmesystem. Det handlar också i hög grad om våra energivanor, påpekar Olof Larsson. Av bekvämlighet låter många husägare ha sina hushållsapparater påslagna i onödan.

– Stora platt-tv och stationära datorer är rejäla elslukare. En större tv som ständigt är igång kan dra uppemot 1500 kWh om året och med flera datorer i hushållet som alltid är påslagna kan förbrukningen hamna uppemot 3000 kWh per år. Med bättre eldisciplin finns här ytterligare tusenlappar att spara.
Christian Eriksson medger att ”familjens många tv-apparater brukar stå på dagarna i ända”. Det ska det bli ändring på nu, säger han.

Kommer Christian att följa de rekommendationer som Olof Larsson sammanställt i energideklarationen, undrar vi?

– Ja, termostaterna ska jag byta och även ventilationen känns viktig att förbättra. Däremot avvaktar jag med tilläggsisolering. Just nu har vi mycket annat att ordna med i vårt nya hus, säger han.

Så löd förslagen i energideklarationen:
*Styr- och reglerteknik: Rengöring av radiatorventiler och utbyte av termostater till digitala dito. Trimning av framledningstemperaturen för optimal drift vid olika väderförhållande. Minskad energianvändning: 1745 kWh/år.
*Byggnadsteknik: Tilläggsisolering av vindsbjälklag 40 cm. Minskad energianvändning: 3832 kWh/år.
*Rekommendation för bättre inomhusklimat: frånluftskanal i kök och tilluftsventiler i vardagsrum och sovrum.

Läs mer
Fakta energideklaration

Den nya lagen om energideklarationer för byggnader infördes 2006 och bygger på ett EU-direktiv, som syftar till att bland annat sänka energiförbrukningen i hus och minska utsläppen av växthusgaser. Från och med 2009 omfattar lagen även småhus som byggs eller säljs.

En energideklaration är ett dokument som beskriver byggnadens energiprestanda och vilka åtgärder som kan göras för att minska energianvändningen. Energideklarationen är giltig i tio år och kostnaden är avdragsgill vid försäljning av villan.

För att ta fram deklarationen görs i regel en besiktning på plats av en oberoende auktoriserad energiexpert. Listor över ackrediterade företag finns hos Boverket och Swedac.