Skenande avgifter gör det dyrare att bygga hus

Den som ska bygga nytt hus får räkna med att kostnaderna sticker iväg redan innan första spadtaget. En ny rapport från TMF (Trä- och Möbelföretagen) visar att byggherrekostnaderna har ökat betydligt snabbare än prisutvecklingen på tjänster i övrigt.

Det handlar alltså inte om att virke, betong eller hantverkare blivit dyrare, utan om de avgifter som kommunen tar ut för bygglov, el- och VA-anslutningar, nybyggnadskartor, stämpelskatter och andra nödvändiga tillstånd.

Kommunerna styr avgifterna

Var du väljer att bygga påverkar priset kraftigt. Eftersom varje kommun själv bestämmer sina avgifter och krav på dokumentation, kan samma hus kosta hundratusentals kronor mer att bygga i en kommun än i en annan.

– Kostnaderna har ökat lavinartat under de senaste åren. Det är svårt att dra någon annan slutsats än att man tar ut avgifter för att täcka andra kommunala utgifter, säger Gustaf Edgren, bostadspolitisk expert på TMF.

Läs också: Vad kostar bygglov för en villa?

Elanslutning ökade mest

Bland de kostnader som ökat mest har vi elnätsanslutningen. Sedan 2021 har den i genomsnitt blivit 66,7 procent dyrare, enligt TMF:s rapport. Jämför med tjänsteprisindex (TPI), som under samma period bara steg med 11,1 procent.

Även andra byggherrekostnader har stigit mer än TPI:

• Inskrivningskostnader: +31,0 %

• Bygglovsavgifter: +20,9 %

• VA-anläggningsavgifter: +20,7 %

• Nybyggnadskarta: +20,4 %

• Fastighetsbildningskostnader: +14,7 %

Endast planavgifterna ökade långsammare än TPI, med 7,2 procent.

– Det är anmärkningsvärt hur mycket priset kan skilja sig mellan två angränsande kommuner, och hur stora summor det handlar om för den som vill bygga sitt eget hus, säger Edgren.

TMF pekar på att byggherrekostnaderna nu blivit en allt större del av totalkostnaden för ett nybygge, något som i praktiken gör det svårare för privatpersoner att förverkliga sina byggdrömmar.

Läs hela rapporten här: Byggherrekostnadernas utveckling 2021-2024 (pdf)