Glöm tomaterna – det här behöver du odla för att klara en kris

Ett välfyllt skafferi och några konserver i källaren räcker inte långt i händelse av kris. Vad händer om butikshyllorna gapar tomma i veckor, eller du får svårt att ta dig till affären för att bränslet är slut överallt eller behöver gå till militären?

Med rätt planering kan din egen trädgård bli en livlina. Vi har pratat med trädgårdsmästare Emil Vikman som driver Trollkarlens Trädgård och även håller utbildningar i självhushållning vid kris.

– Ska du odla för att kunna försörja din familjs grundläggande behov bör du börja i god tid - innan krisen är här.

– Ska du odla för att kunna försörja din familjs grundläggande behov bör du börja i god tid - innan krisen är här. Inte bara för att det tar tid innan det du odlar faktiskt blir ätbart, utan även för att du ska hinna lära dig förutsättningarna där du bor och hitta vilka metoder som passar dig, säger han.

Vad ska man odla?

Det många odlar i sina växthus idag är ofta grönsaker och andra växter som inte är så energitäta - sådant som tomat, gurka, sallat, kryddor och liknande. De innehåller viktiga ämnen för kroppen på lång sikt och gör maten roligare att äta, men innehåller inte de livsviktiga kalorierna vi behöver på kort sikt. Så i en initial kris då man behöver fylla på med energi är de inte optimala.

Har du dåligt med plats bör du hellre satsa på energitäta och lagringsdugliga grödor. Sådant som är bra att odla då är exempelvis potatis, bondbönor, palsternacka, majs och pumpa.

Läs mer: Vi testar att odla potatis under studsmatta

– Tänk att det ska vara mycket kalorier, enkelt att odla så att du inte slösar energi, platsbesparande om möjligt och tåligt mot skadedjur och sjukdomar. Potatis är bra ur alla de aspekterna, även olika typer av baljväxter, säger Emil och fortsätter:

– Det är också viktigt att du fokuserar på sådant som du faktiskt tycker om att äta. Det finns fall som visar att folk dött av näringsbrist trots att de haft mat på hyllorna. De har helt enkelt svultit för att de inte ville äta det de hade. Så gillar du inte palsternacka är det ingen idé att du odlar 50 kvadratmeter med sådana även om de innehåller mycket kolhydrater . Välj hellre sådant du gillar.

Läs mer: Odlingshörnan

Så bygger du din krisodling steg för steg

Självhushållning för en familj kräver mellan tummen och pekfingret drygt 500 kvadratmeter odlingsyta. 

Då kan du förstås inte odla exakt allt du behöver, men du täcker energibehovet för att klara den initiala krisen - och kommer igång med projektet självhushållning. Sedan beror det förstås på hur mycket du har preppat i övrigt, hur stor variation du vill ha i det du äter osv. 

Du klarar dig långt om du kan upplåta:

• 50 kvadratmeter åt potatis,
• 150 kvadratmeter åt majs,
• 50 kvadratmeter vardera åt palsternackor och pumpor samt
• 200 kvadratmeter åt baljväxter.

Att anlägga på friland är ofta smidigt. Du kan använda gräsmattan. Luckra upp jorden ordentligt med jordfräs eller grep, den ska vara luftig. Gräset vänder du ner så att det blir till näring under jorden. Därefter är det bara att börja så. Du behöver bara fräsa landet en gång, så det räcker att hyra en jordfräs om du ska fixa hela ytan på en och samma gång. Därefter sköter mikrolivet luftningen av jorden under åren som kommer - så länge du inte går på den.

Bra jord är för övrigt a och o. Genom att tillföra organiskt material och hålla jorden täckt skapar du bra förutsättningar för mikrolivet.

– Påsjorden man köper är ofta till stor del torv, den är borta efter ett år. Det kan du se i pallkragar året därpå, att det sjunkit ner. Jag brukar säga att gräsmattan är en utmärkt plats att börja odla på, där finns redan allt du behöver, säger Emil Vikman.

När du sått det du vill odla täcker du bäddarna med gräsklipp, halm eller likvärdigt.

Håll odlingen vid liv utan el eller bensin

Odlingen kommer regelbundet att behöva omsorg - allt från bevattning och näringstillförsel till rensning av ogräs.

– Det handlar om 1-3 timmar om dagen, beroende på hur smart du har planerat din odling, om vi pratar ett par hundra kvadratmeter odling, säger Emil.

Läs mer: Hur är det att leva off grid?

Du kommer även att behöva redskap för att ta hand om den. Det är inte säkert du kan få tag på bränsle till gräsklipparen (för gräsklippet till odlingarna), så att ha en handjagare på lager utifall att är inte dumt. Därtill kan spadar, skottkärror och andra redskap sälja slut fort när krisen kommer, så kan du ha en dubbel uppsättning sådana är det också bra - om du inte är händig och fixar att laga dem på egen hand om något går sönder. Emil tipsar om traditionella handredskap som fungerar utan el och bensin. Tänk på hur de gjorde förr.

När det kommer till växtnäring kan du enkelt göra egen. Ett alternativ är att göra nässelvatten, ett annat att späda ut ditt urin med tio lika stora delar vatten. Bägge innehåller, precis som gräsklippet, precis de ämnen som växterna behöver.

– Det en person kissar ut motsvarar den näring som krävs för att odla grödor till en person. Naturen är lustig på så vis, säger Emil.

Bevattning och el är sådant som kan fungera skakigt i händelse av kris. Dessutom är det ofta bevattningsförbud på somrarna numera. Vill du säkra att du har tillgång till vatten är en damm placerad på en låg punkt på tomten ett bra alternativ. Det vattnet kan du sedan använda för att vattna din odling. Även vattentunnor placerade vid stuprör är en bra investering.

Det är också viktigt att hålla odlingen täckt över året.

– Täck med gräsklipp är utmärkt. Då håller sig jorden fuktig när du vattnar eller det regnar, istället för att vattnet avdunstar. Dessutom bryts gräsklippet ner av mikrolivet och blir till näring, säger Emil Vikman.

Lagra det du odlat

Nästa steg är att förstå hur du ska ta vara på allt du odlar. Även om du bor i tätbebyggt område och kanske inte har plats att odla mer än 250 kvadratmeter som stöd vid kris, blir det en hel del grödor att ta hand om.

En del kan läggas in och förvaras i skafferi, andra kräver kylskåp. Men vad händer då om strömmen går? Det bästa och säkraste enligt Emil är att ha en jordkällare. Men då kommer nästa knepighet. Vad händer om du inte har plats för en sådan?

Läs mer: Förbered dig för krig och krissituation

–  Då kan du gräva ner en IBC-tank, vattentunna, brunnsring eller liknande. Först skär du bort botten på den så att fukt från jorden kan tränga upp, det blir då en bra miljö för potatis och liknande. Sedan gräver du och placerar tanken under mark och täcker med en frigolitskiva eller hö. Tänk på att placera den högt på tomten där det inte samlas vatten, och lägg ett finmaskigt nät i botten för att hindra gnagare att ta sig in.

I de varmare zonerna i landet räcker det ofta att ha den nedgrävd så att dess övre kant slutar ungefär i marknivå, men bor du högt upp i landet kan du behöva gräva ner den djupare.

Det finns olika tekniker för att lagra det du odlat:

• Förvara i jordkällare
• Syra
• Torka
• Sylta
• Safta

Exempelvis kan du förvara potatis och rotfrukter direkt i din jordkällare, övriga grönsaker kan behöva syras, medan pumpa klarar sig minst ett år i rumstemperatur. Vidare kan du torka svamp och kryddor. Du kan sylta och safta bär och frukt osv. Vi kommer inte gå in på olika lagringsmetoder i den här artikeln då den skulle bli för omfattande, men det är viktigt att ta höjd för att du ska hinna ta hand om allt du odlar och lagra det på ett passande vis.

– Tanken är ju ofta att man ska kunna äta det fram tills nästa skörd, det vill säga på sensommaren och hösten året därpå.

Om krisen kommer - samarbeta

Det är också intressant att göra ett nedslag i hur samhället ser ut idag. Det man ser idag är ett mer individualistiskt tänk, som ställer tuffare krav på varje hushåll att klara sig helt fristående från resten av samhället. Det här är något av ett problem.

– När vi levde i bondesamhället samarbetade man i byarna. Någon var kanske bra på att fixa redskap, någon hade bra mark att odla på. En del kunde man också odla och sköta om tillsammans, såsom stora potatisodlingar och liknande. Idag ser samhället annorlunda ut. Men en viktig del i det här är faktiskt att kunna samarbeta med grannarna, säger Emil Vikman.

Det handlar om allt från att kunna byta med varandra, till sådant som att undvika att grödor korspollinerar med varandra över tomtgränserna så att du får nya sorter nästa år som kanske inte alls är lika goda eller näringsrika.

Vidare: Ser man till lärdomar från krig och kris i andra länder ser man att samhället fortsätter att snurra trots tuffa förutsättningar. När den initiala krisen och chocken har lagt sig, så kommer affärer att fyllas på igen och folk fortsätter att gå till jobbet som tidigare. Man får hjälp utifrån, och hittar vägar för att fortsätta att fungera.

Utifrån den aspekten kan det vara bra att tänka självhushållning som en stöttepelare, inte som mål för att kunna utesluta samhället helt. Då kan vägbulan för att börja självhushållning kännas mindre stort och oöverkomligt.

En hel del kan du också preppa i förväg. Du kan se till att ha ett rejält lager mjöl, pasta, ris, jordnötssmör och annat som håller länge i skafferiet. Du behöver inte tänka att du ska odla exakt allt.

– Precis när krisen kommer uppstår det panik. De små lager som finns i butikerna idag är inte uppbyggda för att klara det. Men när krisen pågått en tid, och den första paniken lagt sig, börjar det vanligen fyllas på i hyllorna igen, säger Emil Vikman.

Även utsäde, alltså fröer, kan vara bra att köpa på sig av och förvara säkert. De kan exempelvis frysas, eller förvaras på en torr, mörk plats. För det är också sådant som kan vara svårt att få tag på i krisens tidiga faser.

FAKTA/5 snabba frågor och svar till Emil

Får man odla på hela ytan i trädgården i detaljplanerat område?

– Vanligen ja. Finns det inga speciella regler i området är det helt okej att odla. Ska man bygga växthus eller jordkällare kan det krävas bygganmälan. Kolla med din kommun vad som gäller.

Bör man komplettera med något?

– Har du möjlighet att ha höns, köttkaniner eller liknande är det en bra källa till protein. Ankor är också bra. Förr i tiden hade nästan varje hushåll dessutom två getter för mjölk och en gris för kött. Grödorna innehåller inte det fett vi behöver, det får du från kött eller nötter.

På tal om nötter, det måste ju vara en bra grej att odla i kristider?

– Ja, ekollon och hasselnötter kan du ofta hitta i skogen, men det kan du såklart ha som träd på tomten. Ekollon är bra för de är stora och energirika, och ett enda träd ger ofta stor skörd. Men du måste få bort garvsyrorna. Det gör du genom att laka ur dem. Förr lade man dem i en bäck i en vecka, för då var det hela tiden tillförsel av nytt vatten. Numera kokar man ofta upp vatten och byter ett par gånger tills det inte längre blir grumligt. I varmare zoner kan man förstås även odla sötmandel och valnötter. Jordnötter kan du odla inomhus.

Vad mer kan man odla inomhus?

– Det är så brett, men du kan ju odla sötpotatis, färska kryddor och liknande. Vissa odlar till och med bananer. Men du har ju inte lika stort utrymme med tillräckligt ljusinsläpp inne som ute.

Utöver sin egen odling är väl naturen runtomkring värd att ta i beaktande?

– Ja, du kan ju äta mycket därifrån. Där finns en hel del som vi sällan äter idag, men som är bra i händelse av kris. Allt från ogräs som maskrosor och brännässlor, till svamp, nötter, rötterna på kaveldun, vass, tistel, vildäpplen med mera.

Mer om Emil Vikman

Emil Vikman är utbildad trädgårdsmästare och utöver att arbeta praktiskt som trädgårdsmästare bedriver han även digitala utbildningar inom trädgård, odling, självhushållning och krisberedskap . Snart kommer även hans första handbok för odling i kris - förhoppningsvis innan årsskiftet. Han bor med sin familj på det Småländska höglandet, där de bedriver just självhushållning. På hans hemsida Trollkarlens Trädgård, kan du läsa mer om honom och du hittar även hans kurser med fokus på trädgård, odling, och självhushållning, som också inkluderar sådant som odling och förädling av råmaterial och läkemedel, konservering, odling av mat inomhus och mycket mer.