Förbered dig för krig och krissituation

Har du sett över din hemberedskap? Civilförsvarsminister Carl-Oscar Bohlin och ÖB Micael Bydén uppmanade alla svenskar att förbereda sig mentalt på att det kan bli krig i Sverige vid Folk och Försvars Rikskonferens 2024.

Men redan 2018 utgavs broschyren ”Om kriget kommer” som tidigare trycktes i olika upplagor från 1940-talet fram till 1980-talet.

Sedan några år växer även en rörelse av så kallade preppers, som aktivt förbereder sig för en krissituation. Förutom att preparera hemmet med beredskapsutrustning finns det personer som planerar att anlägga egna skyddsrum i anslutning till sina hus. Man får dock räkna med att det är ett mycket kostsamt projekt, om man ska uppfylla de konstruktionskrav som ställs enligt skyddsrumslagen.

Till att börja med bör du fundera på vilka behov och förutsättningar som finns för att hantera ett krisläge. Den statliga myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB rekommenderar generellt att man bör planera så att hushållet klarar sig med egen mat och vatten under minst sju dygn. Viktigast i en krissituation är att tillgodose behovet av värme, vatten, mat och kommunikation. 

Belysning: Stearinljus, inklusive tändstickor. Ficklampa/pannlampa inklusive batterier. Samt någon typ av ljuskälla som inte drivs med el, till exempel fotogenlampa, inklusive bränsle. Det finns även vevdrivna LED-lampor eller solcelldrivna alternativ (som dock förutsätter tillgång till solljus).

Uppvärmning: Värmekällor som inte är beroende av elnätet, till exempel vedkamin, gasolkamin och reservkraftverk. Tänk på att eldningsbaserade värmekällor kräver god ventilation.

Vatten: Dunkar och hinkar med lock att förvara vatten i. Vattenrening i form av tabletter eller filter.

Kommunikation: Radio som drivs av batterier, vev (dynamo), solceller eller tillgång till bilradio.

Mat/matlagning: Konserver och frystorkad mat, samt annat livsmedel som klarar förvaring i rumstemperatur utan kylskåp och frys. Campingkök och bränsle, exempelvis T-röd för spritkök. Tänk på ökad brandrisk i samband med öppen låga.

Övrigt: Sovsäck, filtar och varma kläder. Hygienartiklar som fungerar utan vatten. Extra batteripack (powerbank) eller vevladdare (dynamo) till mobiltelefon. Husapotek med det viktigaste för dig och din familj. Lista med telefonnummer till exempelvis anhöriga, grannar, kommunen, räddningstjänsten, elleverantören och sjukvård.

Tips! Krisberedskapsutrustning med färdiga kit som inkluderar mat, ljus, nödström och kommunikation, hittar du enklast via olika specialbutiker på nätet, till exempel på beredskapskungen.se. Se även tips på Civilförsvarsförbundets hemsida. 

Det finns cirka 65 000 skyddsrum med plats för 7 miljoner personer. Varje individ ska ha tillgång till en yta på minst 0,75 kvm. Skyddsrummen ska vara konstruerade för att personer ska kunna vistas där i minst tre dygn. 

MSB anser att 50 000 nya skyddsrumsplatser skulle behöva byggas under de närmaste tio åren. För närvarande byggs dock inga skyddsrum för allmänheten och inga politiska beslut är tagna om nybyggnation.
Under en period på 1980-talet kunde fastighetsägare söka statligt bidrag för merkostnaden att iordningställa skyddsrum i anslutning till bostaden. Under denna period byggdes också ett antal skyddsrum, bland annat i villor. Men när bidraget avvecklades slutade man i princip att bygga skyddsrum.

De flesta skyddsrum finns i tätorterna, vanligtvis i flerbostadshus och industrilokaler, men även i småhus. Alla av staten godkända skyddsrum är offentliga och ska vara tydligt skyltade. På MSB finns ett register och även en kartportal där du kan hitta ditt närmaste skyddsrum. 
I villor finns skyddsrummen vanligtvis inbyggda i källare eller garage. En vanlig storlek på ett villaskyddsrum är 26 kvadratmeter med plats för 30 personer. Skyddsrummet ska vara utmärkt med en skylt på fasaden och måste vara tillgängligt i en krigssituation. MSB har ingen uppgift över hur många av skyddsrummen i Sverige som är lokaliserade till just småhus. 

Den enskilde fastighetsägaren ansvarar för skyddsrummet i sin fastighet. MSB ansvarar för tillsyn och kontroll, vilket utförs av certifierade företag (skyddsrumssakkunniga). Varje år genomförs cirka 4000 kontroller runt om i landet. Om en skyddsrumskontroll visar på brister blir ägaren ålagd att åtgärda dessa. 

I fredstid får skyddsrum användas för andra ändamål, under förutsättning att det inte påverkar rummets stomme och skyddsförmåga. Ett viktigt krav är att skyddsrummet ska kunna iordningställas inom max två dygn. I skyddsrummet ska det finnas en iordningställandeplan.
Vid försäljning av en fastighet som innehåller ett skyddsrum övergår ansvaret till den nya ägaren. Vid försäljning rekommenderas att du anlitar en skyddsrumssakkunnig för en överlåtelsebesiktning.

Såväl Skyddsrumslagen som Plan- och Bygglagen, PBL, innehåller regler för hur skyddsrum ska utformas och hanteras. Ska du till exempel göra en ombyggnad eller tillbyggnad i en fastighet med skyddsrum måste i regel fastigheten besiktigas av en skyddsrumssakkunnig, som skriver ett skyddsrumsyttrande till Byggnadsnämnden.
Det är möjligt att göra ingrepp och ändringar i ett befintligt skyddsrum, men även i detta fall är det klokt att rådgöra med en sakkunnig, då felaktiga ingrepp som upptäcks vid kontroll kan innebära kostsamma åtgärder. När det gäller större ingrepp i skyddsrum, till exempel rördragningar, finns det specifika krav som måste följas. Mer information om detta finns hos MSB. 

Enligt företaget BLP Entreprenad, som arbetat med skyddsrum sedan 1980-talet, råder det idag rätt bristfällig kunskap om hur skyddsrum ska hanteras. Ett skäl är att många hus hunnit byta ägare sedan skyddsrummet byggdes. Till exempel förekommer det att villaägare byggt om sina skyddsrum till spaanläggningar med golvklinker och kaklade väggar. Klinkergolvet skulle i detta fall möjligtvis godkännas, men däremot inte kakel på väggarna!

Som fastighetsägare kan du ansöka hos MSB om att få ditt skyddsrum avvecklat. Men i regel krävs det särskilda skäl, till exempel att skyddsrummet är åldersmässigt uttjänt. I allmänhet bedöms skyddsrum byggda efter 1960-talet som dugliga. Skyddsrummen i Sverige är indelade i säkerhetszoner, från A-C, och i den lägsta säkerhetszonen, C, kan myndigheten eventuellt göra en mildare bedömning när du ansöker om avveckling.

Ett krav är att det ska finnas tillgång till vatten, värme, ventilation och toalett. Däremot finns inga lagkrav om att rummet till exempel ska innehålla förnödenheter. Utrustning till skyddsrum kan köpas hos skyddsrumsleverantörer. 

Att anlägga ett skyddsrum omfattar en mängd specifika krav, både i fråga om konstruktion och material. Skyddsrummet ska till exempel vara helt gastätt och klara en tryckvåg motsvarande en 250 kilos bomb inom fem meter från utsidan. En bra handledning till att börja med är handboken Skyddsrum SR 15, som bland annat beskriver utformning, stomkonstruktion, installationer och skyddskomponenter. Handboken finns tillgänglig i pdf-format.

Mest information finns hos MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Myndigheten har en specifik informationssida om skyddsrum.
Dessutom har myndigheten mer allmänna råd om krisberedskap på webbplatsen Din säkerhet.
Du kan även hitta information hos Civilförsvarsförbundet.

Källor: Artikeln bygger på information och intervjuer med MSB, samt företaget BLP Entreprenad, som utför skyddsrumskontroller och arbetar med ombyggnad, underhåll och förvaltning av skyddsrum.