Trädgård

Odla på koloni- eller odlingslott

Kolonilott i Lund med en röd liten stuga.

Kolonilott i Lund med en röd liten stuga. Foto: Sandra Johansson

Har du lägenhet i stan men en stor lust att odla? Räcker balkongen eller trädgården inte till för alla dina växtprojekt? Då kanske en kolonilott eller en odlingslott kan vara något för dig. Stadsodlaren och chefredaktören på Koloniträdgårdsförbundets tidning Ulrika Flodin Furås ger tips om vad man kan tänka på som nybliven ägare till en koloni- eller odlingslott.

En kolonilott är en jordlott på omkring 200-500 kvadratmeter. Den ligger inom ett koloniträdgårdsområde, som är avsett för odling. Marken arrenderas av kommunen och koloniträdgårdsföreningen har ansvar för att sköta den gemensamma anläggningen, till exempel vägar, vatten och avlopp. En koloniträdgård får ha en kolonistuga och enklare växthus, medan en odlingslott ofta är lite mindre och inte har någon byggrätt.

Ulrika skördar vitlök
Ulrika skördar vitlök på kolonilotten. Foto: Toni Becedas

Vad ska man tänka på om man funderar på att skaffa koloni- eller odlingslott, eller kanske redan har tagit steget att skaffa en? Jag frågade Ulrika Flodin Furås, som arbetar som chefredaktör på Koloniträdgårdsförbundets tidning Koloniträdgården, och som också arbetar praktiskt med odlingar och att starta upp stadsodlingar av olika slag. Hon har designat flera museiträdgårdar, odlingar vid bostadsfastigheter, köpcentrum och hotell. Sedan 2015 har hon också varit medodlare på en kolonilott, och står i intressekö till en egen kolonilott sedan 2016.

Linnétagetes
Linnétagetes. Foto: Ulrika Flodin Furås

Vad odlar du på kolonilotten?

– Jag och Maria, som har lotten, odlar ätbart och pollinerarvänliga blommor. Bondbönor, squash, tomat, gurka, pumpa, sparris, blomsterbönor, spenat, svartrot, havrerot, allt möjligt. Det finns äppelträd och plommonträd.

Bondbönor på kolonilott
Kolonilotten i juni. Bondbönor i förgrunden och i bakgrunden en honungsros. Foto: Ulrika Flodin Furås

Om man har fått tillgång till en bit mark att odla på, hur planerar man upp ytan på sin lott på bästa sätt tycker du? 

– Välj ut en sittplats med morgonsol och en med kvällssol (om det går) och planera odlingsbäddarna så att du enkelt når att rensa och skörda. Om du odlar i upphöjda lådor bör de vara minst 40 centimeter höga. Satsa på gediget virke, som isolerar både mot kyla och värme. Komposten kan du ha i ett hörn. Eller i en pallkrage, när kompostpallkragen är full, kan du flytta pallkragarna till en ny plats och göra en odlingsbädd där komposten var. Köksträdgården ska ligga på den soligaste platsen. Odla ätbara perenner, som rabarber, sparris, vinbär, hallon, jordärtskockor.

Odling i varmbänk
Tät odling i varmbänken. När rädisorna skördats börjar morötterna växa till sig. Foto: Ulrika Flodin Furås

Har du några tips till en nybliven koloniägare, eller till någon som blivit med odlingslott?

– Att bygga en bra jord, blanda i stallgödsel i jorden, ha i lite biokol (som binder vatten och näring), täckodla med gräsklipp som ger näring och gör att jorden inte dunstar lika lätt. Vattna mycket och ofta - på kvällen eller morgonen. Känn efter i jorden, är det torrt någon centimeter under ytan, måste du vattna mer. Blanda grönsaker och sommarblommor- gärna sådana som pollinerare gillar - som ringblomma, honungsfacelia och tagetes. Växelodla, det vill säga byt odlingsplats på grönsakerna varje år. Detta gör man för att få ut optimalt med näring, men framförallt för att undvika skadegörare. Skadegörare övervintrar i jorden, men om man flyttar växterna varje år hittar de inte sin värdväxt och dör ut. Så till exempel potatisbladmögel och klumprotsjuka. Har man väl fått in det i sin odling är det ett elände att bli av med det. 

Ulrika Flodin Furås tipsar också om att det kan vara bra att föra anteckningar från år till år så kan man kolla vad man odlade året innan och skriva upp vad som fungerade bra, snygga idéer och så vidare.

Mangold
Mangold är tvåårig och tidigt på våren år två är den en härlig primör. Foto: Ulrika Flodin Furås

Vilka grödor tycker du man ska odla på sin kolonilott?

– Jag tycker man ska odla det man vet att man gillar att äta och laga mat på. Gillar man vitlök är det perfekt. Det kan man bli självförsörjande på och det är lyxigt att ha sin egen vitlök. Mangold är toppen, angrips sällan av skadegörare och den är tvåårig. År två kan du skörda mangold medan du väntar på allt annat som ska växa. Rädisor tidigt på våren. Potatis. Och testa något nytt varje år, man får nya favoriter och går det inte bra så kan man fundera på vad som gick fel, på så sätt lär man sig hela tiden nytt. Efter några år sitter odlandet liksom i händerna. Jag tror att det är det som menas när man säger att någon har gröna fingrar. Man hajar vad växterna vill och behöver.

Vårprimörer
Skörd av vårprimörer från kolonilotten. Foto: Ulrika Flodin Furås

Vad är bäst och sämst med att ha kolonilott?

– Bäst är att man har en plats att odla på, och hänga på, sämst, vad svårt - jo, att man inte får bygga ett så stort växthus som man skulle vilja. 

Finns det något man behöver tänka igenom innan man skaffar kolonilott?

– Att odling kräver mycket tid, en varm sommar måste man vattna varje dag, och man måste kolla efter skadegörare de flesta dagar i veckan, och rensa och pyssla. Men i gengäld är det underbart att kunna skörda, bjuda vänner till lotten och lära känna kollogrannarna. Och så har man en plats att vara ute på fast man är i stan, eller nära stan.

Kejsarkrona
Kejsarkrona är en favorit. Foto: Ulrika Flodin Furås

 

Fakta om kolonilotternas historia

Att odla på kolonilott har varit möjligt i Sverige sedan 1895. Då fick Sverige sitt första koloniträdgårdsområde i Malmö, Pildammskolonin. Sjuksköterskan Anna Lindhagen var en av dem som tog initiativet till att starta upp kolonirörelsen. Syftet var från början att erbjuda arbetarna som flyttat från landsbygden till städerna för att arbeta på fabrikerna en plats att odla mat på, ge barnen en plats att leka på och bidra med ett socialt sammanhang.

Koloniområde i stan
En koloniträdgård eller ett odlingslottsområde är ofta en grön oas i stan. Foto: Sandra Johansson

På 1920-talet hade de flesta städer i Sverige minst ett koloniområde och 1921 bildades en riksorganisation. Men redan under 1700-talet fanns det så kallade kålodlingar i städerna, så att stadsborna skulle kunna odla. Även senare, under första och andra världskriget när det var brist på mat i städerna, bidrog kolonilotterna till en betydande del av stadsbornas livsmedelsförsörjning. Då odlade man också potatis och kål i parkerna.

Efter andra världskriget minskade behovet av egen livsmedelsförsörjning och intresset för kolonilotter blev svalare. Några områden lades ner. Men i samband med gröna vågen på 70-talet ökade intresset igen, och därefter har det varit fortsatt populärt. I många städer är det idag lång kötid för att få hyra en av kommunens odlingslotter.

Boken Stadsodlingens historiaVill du veta mer om stadsodlingens historia så har Ulrika Flodin Furås skrivit en bok som heter "Stadsodlingens historia: kålgårdar, kolonier & asfaltsblommor".