Välj rätt färgmaterial

Det viktigaste rådet till dig som ska välja färgmaterial till fasaden är att diskutera valet med din färghandlare eller målarfirma. Det är av stor betydelse på vilket underlag du ska måla, om fasaden har varit målad tidigare och i så fall med vilken färg. Om du kan, ta gärna med dig ett prov från fasaden, så kan de lättare hjälpa dig att analysera vad som sitter där idag. Förbered dig inför mötet genom att orientera dig om de olika färgmaterialens tekniska egenskaper, hur en färg är uppbyggd och vilka olika färgmaterial som finns på marknaden.

Innehållet i färg

I boken ”Färgen på huset” av Karin Fridell Anter och Åke Svedmyr, hittar vi allt vi behöver veta om de olika färgmaterial som finns i handeln idag och vad de innehåller.

Ett färgmaterials viktigaste beståndsdelar är pigment och bindemedel. Pigmentet ger färgen dess kulör och bindemedlet håller samman pigmentkornen och gör att färgen kan fästa vid underlaget. De flesta färgmaterial innehåller också ett fyllnadsmedel som gör att färgen blir tjock och hård samt en rad andra tillsatser, bl a för att hindra mögelpåväxt.

Förr hämtades pigmenten oftast ur jorden; ockra, umbra och terra för gul, brun och röd. Idag tillverkar man främst syntetiska motsvarigheter, sk oorganiska pigment. Dessa pigment kan dock inte användas för att få fram riktigt starka kulörer eller blått och grönt. De kulörerna framställs istället i den kemiska industrin och är organiska pigment. Om de organiska pigmenten utsätts för solljus riskerar de att blekas, de har sämre hållbarhet än de organiska och är samtidigt dyrare.

Även färgens bindemedel hämtade man förr från naturen. Idag används ofta konstharts och plast som bindemedel. Vi grupperar för det mesta olika färgmaterial med utgångspunkt från vilket bindemedel de innehåller –stärkelseklister (i slamfärg), linolja, alkyd, akrylat, kalk, cement, silikat, alkyd, akrylat, latex och silikonharts, för att nämna de vanligaste. Slamfärg, linoljefärg, alkydfärg, akrylat, klarlack och lasyr är avsedda för träytor medan kalkfärg, kalkcementfärg, silikatfärg och silikonharts är till för putsade ytor.

Slamfärg

Det förmodligen äldsta av våra färgmaterial är slamfärgen, där det mest kända exemplet är Falu rödfärg. Slamfärg ska målas på grova ytor såsom ohyvlad träpanel. Ytan blir fullständigt matt och får en karaktäristisk lyster. Slamfärgen flagnar inte, utan tvättas sakta men säkert bort från ytan. Det här är svårt att efterlikna med andra färgmaterial, även om kulören förekommer i andra material.

Linoljefärg

Ett annat färgmaterial med lång tradition är linoljefärgen. Tvärtemot slamfärg, är den avsedd för hyvlade paneler och snickeridetaljer. Nymålad är ytan blank, men efter några år blir den helt matt. Det här tycker många är ett naturligt och vackert åldrande, medan andra tycker att det är en nackdel. Förmodligen var det därför linolja inte fanns att få tag på under många år. Med dagens nyväckta intresse för gamla hus har linoljefärgen börjat förekomma igen, även om den inte är vanlig. En nackdel med linoljefärg är att många fabrikat innehåller lacknafta eller andra miljö- och hälsovådliga lösningsmdel.

Alkydfärg

En färg som är besläktad med linoljefärgen är alkydfärg. I jämförelse ger alkydfärgen ett hårdare och fylligare färgskikt som behåller sin glans längre. Liksom linoljefärgen innehåller alkydfärg lacknafta eller andra lösningsmedel. För att komma ifrån det här har industrin utvecklat färgmaterial som istället spädes med vatten. Den vanligaste vattenburna färgtypen är akrylatfärg som också kallas latex- eller plastfärg.

Akrylatfärg

Akrylatfärgen bryts inte ner av väder och vind, som är fallet med alkyd eller linoljefärg. Med en akrylatfärg ser fasaden nymålad ut längre. Många tycker att ytan ser onaturlig och plastig ut.

Klarlack

Klarlack (fernissa) är ett helt transparent och opigmenterat färgmaterial.

Lasyr och täcklasyr

Använder du lasyr kan du se trästrukturen, men förändra dess färg. I princip är lasyr det samma som klarlack, men med en liten tillsats av pigment. Med täcklasyr behåller du träkänslan utan att underlaget lyser igenom. Klarlack och täcklasyr ger inget bra skydd mot solstrålningen. Både färgskiktet och träytan bryts ner snabbare än om fasaden är täckmålad. En laserad yta måste målas ofta om du vill undvika att trät bryts ner och blir fult.

Putsfasader

När vi talar om putsade ytor i den här texten avses mineralisk kalk- eller kalkcementputs, vilket är det vanligast förekommande. Det finns också moderna organiska fasadisoleringsmaterial.

En putsfasad kan färgas antingen genom att målas eller genom att det yttersta putsskiktet är genomfärgat. En fasad med genomfärgad puts har nackdelen att putslagningar lätt syns och att man då oftast tvingas måla om hela fasaden.

Kalkfärg

Traditionell kalkfärg blandas till på plats av släckt kalk, vatten och pigment. Det är ett billigt färgmaterial som är svårt att måla med. Det krävs en skicklig hantverkare och ett underlag helst av ren kalkputs för att få ett bra resultat när man målar med kalkfärg. Färgen ger ett svagt färgskikt som färgar av sig vid beröring. Idag finns också modern fabrikstillverkad kalkfärg.

Kalkcementfärg

När du har en hårdare kalkcementputs som underlag kan du använda kalkcementfärg. Med den färgen blir ytskiktet hårdare och beständigare än om du använder kalkfärg. Det synliga resultatet blir dock i stort sett detsamma.

Silikatfärg

En silikatfärg lämpar sig bäst för kalkcementputser och betong. Den ger en yta som är hård och beständig men ändå lika fuktgenomsläpplig som kalk- och kalkcementfärg. Till utseendet ger den en yta som liknar en yta målad med kalkfärg. Ren silikatfärg kan inte förvaras färdigblandad på burk utan att stelna, utan måste levereras i två komponenter – bindemedlet kalivattenglas och pigment/fyllnadsmedel. I många av dagens silikatfärger finns tillsatser av akrylat. På det sättet har man fått fram ett färgmaterial som kan förvaras färdigblandat på en burk. Tyvärr saknar de här färgmaterialen lystern och kulörskiftningarna som är karaktäristiska för de rent mineraliska färgmaterialen kalkfärg, kalkcementfärg och silikatfärg.

Silikonharts

De vanligaste organiska färgmaterialen för putsfasader har bindemedel av akrylat eller silikonharts. Alla moderna organiska putsfärger ger fasader som så gott som helt saknar färgskiftningar. Även om färgen uppges vara matt är den sällan lika matt som en mineralisk putsfärg, utan ger ett dött och plastigt intryck. Färgen behåller dock sin kulör och blankhet länge. När skador börjar uppträda på den här typen av färg sker det i form av sprickor, krackeleringar, resningar och flagad färg. Den typen av skador får du inte på putsfasader som målats med kalk-, kalkcement- eller silikatfärg.

Vill du veta mer om färgmaterial? Läs boken ”Färgen på huset” av Karin Fridell Anter och Åke Svedmyr. Boken kan beställas från Formas. Under hösten kommer boken även till Byggahus.se’s egen bokhandel.