Bygga eller köpa trappa

Trappan hamnar väl någonstans i facket mellan konstruktion och inredning och det gäller att vara ute i god tid med trapprojekteringen för att få allt att stämma.

Per-Ola Ström på ATAB-trappan har flera gånger stött på problem när de fått uppdraget att projektera eller tillverka trappor till bostadshus. Hustillverkaren har utgått från ett standardmått på öppningen i bjälklaget för trappan men inte tänkt på att man ökat våningshöjden.

– Kör man standardhöjden 2400 mm brukar det inte bli några problem men numera är det många som vill ha högre våningshöjd. Väljer man till exempel 2600 mm betyder det ett steg till i trappan och det i sin tur brukar kräva större öppning i bjälklaget eller att steget tar extra utrymme på bottenplan.

Per-Ola Ström menar att detta inte är något som kunden ska behöva tänka på om man köper ett färdigritat hus, men vill man vara på den säkra sidan och slippa krångliga lösningar i efterhand så kan man i alla fall väcka frågan.

Lagar, regler och mått

Det som förut var formulerat som krav i tidigare normer (Svensk Byggnorm, SBN och Nybyggnadsreglerna) är i de flesta fall numera endast rådgivande i nuvarande BBR. Det är en funktion som ska uppfyllas, hur man gör det är inte längre så uppstyrt. Det kan ändå vara värt att snegla på de tidigare kraven vid planeringsstadiet. 

Tidigare fanns ett krav på minsta bredd i trappor inom en bostad på minst 900 mm. Kravet är borta i BBR men man bör ändå tänka på att man ska kunna bära möbler, pianot eller badkaret i trappan, något som blir ännu svårare om trappan dessutom är svängd.

Stegdjupet bör vara minst 250 mm i gånglinjen. Många arkitekter använder en lathund för beräkning av bekvämlighet i trappor: 2 steghöjder + stegdjupet = 630 mm. Formeln visar att om man väljer ett större stegdjup ska man minska steghöjden för att få en bekväm trappa att gå i. Steghöjden ska dock aldrig överstiga 200 mm. 

Arkitekt Lars Einar Eriksson gjorde 1957 en egen ”bekvämlighetskurva” för trappor som används på arkitektkontoren än i dag. Han mätte steghöjd och stegdjup på trappor som han upplevde som bekväma samtidigt som han byggde försökstrappor. På den kurvan kan man se att vid ett stegdjup på 250 är den mest bekväma steghöjden 170 mm. Kurvan gäller raka trappor i offentlig miljö.

Den fria höjden i en trappa ska vara minst 2000 mm. Det är ett vertikalt mått från en linje mellan trappnosar och underkant bjälklaget. Det är detta kravet som ska uppfyllas i fallen som Per-Ola Ström beskriver i inledningen.

Har man en öppen trappa utan sättsteg bör öppningen mellan planstegen inte vara mer än 100 mm. Detta löses ofta med en list i underkant på planstegen.

Steghöjder och lutning får inte variera i en och samma trappa.

På ATAB-trappan.se finns bra figurer som förklarar alla fackuttryck som kan vara bra att kunna då man pratar och planerar trappor.

Pris och material

Snickarlaget är en stor trapptillverkare och har trappor med olika materialkombinationer.

Man har också satsat en del på design och den äldsta varianten är Delta-trappan som designades av den danske arkitekten Gudmund Listoft på 1970-talet. Det är en genomarbetad konstruktion med stål, aluminium och steg av trä och kostar över 100 000 kr, men är en tidlös klassiker som fortfarande säljs och väcker uppmärksamhet i en del hem. 

Mer modern design har Snickarlagets trappor Z och Balk som lanserades för ungefär fem år sedan och kostar ungefär 70 000 kr. Enligt Lars Sörensson på Snickarlaget är en liten del av priset för själva designen medan större delen av priset är för det gedigna handarbetet som ofta designade trappor tillverkas med. För att garantera att kvaliteten hålls hela vägen säljer Snickarlaget trapporna endast med montage, som då kostar ytterligare ca 15 000. Den kund som ändå propsar på att montera själv nekas inte att köpa trappan men får själv komma och hämta den.

Flera moderna trappor tillverkas med raka sättsteg och utan stegnos. En sådan trappa kräver lite större stegdjup för att man inte ska ”fastna” med hälen i bakkanten när man går nedåt i trappan.

Trappor utomhus

En entrétrappa i trä kan den händige bygga själv men vill man ha en mer gedigen och hållbar trappa ska man satsa på någon form av sten eller betong. Då krävs det oftast att en yrkesman gör jobbet så att trappan håller sin form år efter år.

En trappa i betong som gjutes på plats kostar ca 30 – 40 000 kr. Då ingår trapplan och 3-4 steg och form, armering och en betongyta som lämpar sig för ytterligare beläggning. Grundläggning ingår inte i det priset. Att klä betongtrappan med natursten är dyrt, den typ av sten och format som man använder är dyr, likaså arbetssättet. Då är det billigare med en trappa av granitblock. Arbetskostnaden blir betydligt lägre och om man inte köper svensk sten blir inte den heller så dyr. Där kan det finnas etiska invändningar att tänka på men det är en annan historia. 

En trappa av betongsten är ungefär hälften så dyrt som natursten men en trappa av små betongstenar (smågatstensformat) är dyrare än en trappa av granitblock.

Andra tips

• Trappteknik.com säljer ritningar till den som vill tillverka sin trappa själv.
• Minimera halkrisken genom att inte ha för blanka trappsteg.
• Har man en trappa som ska fästas i vägg gäller det att se till att väggen har rätt konstruktion. Kolla med trapptillverkaren!
• Ta referenser innan en lokal snickare anlitas för att bygga trappan. Se också till att få någon form av garanti mot till exempel knarrande steg. Bland andra har till exempel Snickarlaget två års garanti på sina trappor. Konsumentköplagen gäller också.