Gammal hederlig rostfri diskbänk

När man väljer diskbänk är det oftast funktion som står i centrum. Men bara för att man väljer det mest praktiska alternativet behöver man inte göra avkall på design.

Gammal hederlig rostfri diskbänk

Diskbänken har länge haft en undanskymd plats i köket. I takt med kökets renässans har dock många också fått upp ögonen för den. En hel diskbänk i rostfriplåt har tidigare i regel sett likadan ut, men även den kan idag designas och skräddarsys.

– När man väljer diskbänk väljer man ofta utifrån designen på köket. Många tror att en designad diskbänk innebär en stenskiva med en nedfälld ho, men nu finns möjligheten att få även en heltäckande rostfri diskbänk designad. Har man till exempel ett kök med högblanka luckor vill man kanske också ha en stilren och blank diskbänk, säger Patrik Kilander på Stala.

Fördelen med en heltäckande diskbänk är att den är lätt att hålla ren, vilket gör den till ett hygieniskt alternativ. Men många vill ha en ho nedsänkt i bänkskivan.

– Fortfarande är en underlimmade eller planlimmad ho i bänkskivan vanligast. Ett tag gick det mot hel diskbänk, men det verkar gå tillbaka lite nu, säger Lena Söderberg på Tibrokök.

Rostfri plåt är ett tåligt material, men man ska tänka på att den blir repig.

– När du sätter upp din nya högblanka diskbänk så kommer den att bli repig och när de första reporna kommer så ser du dem. Det är inget man behöver reklamera. Man räknar med att det tar två till fem år innan diskbänken får sin patina, säger Patrik Kilander.

När det gäller val av diskbänk så är det olika saker som avgör vad man väljer.

– Diskbänken ska vara en arbetsenhet med flera funktioner. Det som styr utseendet är skåpstorlek och kundens krav. Skåpstorleken påverkar vad kan ha för typ av disklåda. Till ett 60-skåp får man till exempel plats med en stor och en liten sköljlåda eller bara en stor ho, säger Hans-Erik Karlsson på Blanco.

Antalet hoar är något som också varierar beroende på trend. Traditionellt sett i Sverige har vi två hoar, men den senaste tiden har det varit populärt med bara en, lite större ho.

 

Infälld diskho
Infälld ho.

– Det är fortfarande vanligast med två hoar. En stor ho efterfrågas mycket, men volymen ligger fortfarande på två hoar. Vi är inte så jätteförändringsbenägna i Sverige, säger Patrik Kilander.– De flesta har diskmaskin idag, så man använder inte diskhoarna på samma sätt längre. Många kök går mot en stor disklåda och en liten utslagsho någonstans i köket, till exempel i köksön, säger Hans-Erik Karlsson.

En annan trend är att raka linjer dominerar diskhoarna. Fördelen med en rektangulär ho jämfört med en rund är att du får ett stort diagonalmått, vilket underlättar diskning av långa och stora redskap. Nackdelen med många av de nya hoarna är att de har väldigt platta bottnar med liten lutning.

– Det gör att det är dålig avrinning och vattnet stannar kvar i hon och det är ju inte så praktiskt, säger Lena Söderberg.

En annan nackdel med de raka bottnarna är att de blir svåra att renhålla.

– Vattnet stannar kvar och smuts fastnar oftare i bottnen och i hörnen. Man kan behöva köra med diskborsten och ibland till och med använda en tandborste för att få bort smuts i hörnen. Det ska man vara medveten om när man väljer en sådan ho, säger Patrik Kilander.

Det finns olika standardmått på diskbänkar och håller man sig till dem blir det ofta mycket billigare. Blanco levererar specialbeställda diskbänkar, vilket innebär att kunden kan skräddarsy diskbänken efter behov. De kan leverera längder från 70 centimeter upp till fyra meter utan skarvar. Djupen finns från 51 centimeter till 1,20 meter.

Stala kan leverera bänkskivor upp till tre meter på längden och med fyra djup 60, 61, 62 eller 70 centimeter. De måttanpassar standardbänkskivor ner till fem millimetersintervaller.

– Behöver du en bänkskiva som är 1625 millimeter så istället för att ta en 1600 millimeters bänkskiva och använda passbitar och stödskiva så beställer vi en 1700 som bara kostar runt 250 kronor mer och sen måttanpassar vi den, säger Patrik Kilander.

Prisbilden på diskbänkar varierar.  En diskbänk från Stala kostar mellan 3 500 till 8 000 kronor beroende på storlek.

Lena Söderberg ger som ett exempel en tre meter lång skräddarsydd och designad diskbänk som kostar 20 000 kronor, medan man kan få en standarddiskbänk på 2,5 meter för 5 000–6 000 kronor.

– Djupet är normalt 60–61 cm, man kan få djupare men då kostar det mycket mer, så fort man frångår standard så blir det mycket dyrare, säger hon.