Att priser för begagnade och nya bostäder ökar snabbare än befolkningens inkomster missgynnar givetvis fler och större grupper än det gynnar.
Underhållskostnaderna ökar i takt med nypriser. Äldre bestånd riskerar (bland annat därför) ren förslumning. Omsättningen av bostäder saktar av. Folk bor kvar i bostäder som egentligen inte passar deras behov. Stora grupper unga hushåll i storstäder blir trångbodda, och folk börjar bilda tregenerationshushåll.
I glesbygd överskrider produktionspriset andrahandspriset så kraftigt att bostadsbrist uppstår av detta skäl. Ingen bygger nya lägenheter som sannolikt står tomma om tio år. Eller en villa som direkt efter inflytt bara går att sälja för kanske halva produktionspriset.
Skenande bostadspriser spiller också över på arbetsmarknaden. Där det finns jobb och god utbildning saknas nämligen bostäder. Så är det redan, och det kommer inte att bli bättre "av sig självt".
Rörligheten minskar, både den geografiska och den sociala. En allt större del av BNP äts upp av bostadskostnader, medan allt mindre del av tillväxten går till mer produktiva investeringar.
Et c. ... et c. ...
Amorteringstakten? Om en allt mer oproportionellt stor andel av alla hushållens inkomster bränns upp av bostadskostnader återstår motsvarande mindre möjlighet att amortera, vare sig hushållen vill eller ej.
Underhållskostnaderna ökar i takt med nypriser. Äldre bestånd riskerar (bland annat därför) ren förslumning. Omsättningen av bostäder saktar av. Folk bor kvar i bostäder som egentligen inte passar deras behov. Stora grupper unga hushåll i storstäder blir trångbodda, och folk börjar bilda tregenerationshushåll.
I glesbygd överskrider produktionspriset andrahandspriset så kraftigt att bostadsbrist uppstår av detta skäl. Ingen bygger nya lägenheter som sannolikt står tomma om tio år. Eller en villa som direkt efter inflytt bara går att sälja för kanske halva produktionspriset.
Skenande bostadspriser spiller också över på arbetsmarknaden. Där det finns jobb och god utbildning saknas nämligen bostäder. Så är det redan, och det kommer inte att bli bättre "av sig självt".
Rörligheten minskar, både den geografiska och den sociala. En allt större del av BNP äts upp av bostadskostnader, medan allt mindre del av tillväxten går till mer produktiva investeringar.
Et c. ... et c. ...
Amorteringstakten? Om en allt mer oproportionellt stor andel av alla hushållens inkomster bränns upp av bostadskostnader återstår motsvarande mindre möjlighet att amortera, vare sig hushållen vill eller ej.
Med oproportionellt menar jag annan prisutveckling än hushållens andra kostnader. Ska man anlägga en värdering skulle du kunna byta ut ordet oproportionell mot obekväm. Vi talar trots allt om kostnader.
Vi är 28 resp 25år och har 24 år amorteringstid på vårt nybyggda hus här i Finland.
sund och sund, kanske bättre inga långa lån här.
Anledningen att folk inte gör det är rent oförstånd i effekterna av ränta på ränta. Säg att du har ett överhypotek på 200,000 som du belånar och investerar. Säg vidare att du istället för att amortera en tusenlapp i månaden lägger detta till din investering. Säg att du över tiden slår bolåneräntan med blygsamma 3% eftersom du är helt ointresserad av börsen och bara vill lägga någon timme varje månad för att se över det hela. På 40 år har du då närmare 1,6 miljoner i behållning. Öka sparandet med 500 i månaden så har du över 2 miljoner etc.Mikael_L skrev:
Mitt stalltips till alla är således att amortera inte ett öre mer än topplånen, intressera dig lite för börsen och värdepapper och utnyttja säkerheten du har i huset till max.
Det är väl snarare där vi har anledningen till att folk hellre amorterar: Tid är en bristvara.BobbyEwing skrev:
Visst, nån timme i månaden är inte mycket, men jag tror att jag skulle tjäna mer på att jobba en timme övertid än att lägga en timme på att hålla koll på investeringar.
Givetvis beroende på hur mycket man har att investera. Som sagt är det rätt många som inte har speciellt våldsamt mycket överhypotek på sin fastighet, så den slant dom kan föra över från huslån till annat (bättre) sparande inte gör någon fantastisk skillnad i plånboken.Nerre skrev:
"Folk" är dessutom ett så pass kraftfullt kollektiv, att vi plötsligt resonerar makroekonomi. Om tiotusentals, ja miljoner, hushåll ägnar lika många timmar i månaden åt att hänga på omx.se skulle den samlade tillväxten och produktiviteten knappast öka för det. Möjligen minska.
Kul scenario, iallafall.
Kul scenario, iallafall.
Du menar ungefär som nu, när folk sitter på fikarasten och berättar att de tjänar mer pengar på att bo än på att jobba? :x-MH- skrev:Om jag minns rätt var det precis vad som skedde i slutet 90-talet. I alla fall på mitt jobb, där det på fikat berättats att man tjänar mer den dagen än månadslönen
Självbyggare
· Stockholm
· 8 592 inlägg
Fast som sagt - det gäller ju att realisera den vinsten också.Nyfniken skrev:
Ser man sitt boende som en investering så gälelr det dels att dra sig ur i rätt tid, och dels att hitta ett annat ställe att bo (som inte gått upp lika mkt)
/K