… och jag citerar ditt första svar till mig, där du skrev så här.P pmd skrev:
Så du kan skippa emfasen, och bara inse att denna diskussion var rätt meningslös.
Jag tar inget ansvar för MPs politik.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 234 inlägg
Tillbaka till kärnkraften. Jag såg en blänkare i NyTeknik och var tvungen att gräva lite djupare för idén var bara för kul (obs, jag säger inte "bra") för att ignorera.
Varför gräva ner det utbrända kärnbränslet när man kan gräva ner hela reaktorn från början?
Detta är tanken bakom Deep Fission. Dvs borra ett borrhål en till en och en halv kilometer djupt och stoppa ner en traditionell PWR-reaktor. Man "behöver" ingen inneslutning eftersom vattentrycket i borrhålet ger ungefär samma tryck som det man kör en PWR på här på jordens yta.
Jag skall inte säga att jag öht tror på den här idén, och jag ser inte hur någon skall våga skriva under på säkerhetsanalyserna (grundvatten som inte är självlysande är generellt en målsättning jag ställer mig bakom), men det är iaf kul att någon vågar tänka utanför boxen.
Här en Claude sammanfattning (jag orkar inte skriva den själv, men har kollat fakta) och översättning av en artikel i IEEE Spectrum från förra året:
Varför gräva ner det utbrända kärnbränslet när man kan gräva ner hela reaktorn från början?
Detta är tanken bakom Deep Fission. Dvs borra ett borrhål en till en och en halv kilometer djupt och stoppa ner en traditionell PWR-reaktor. Man "behöver" ingen inneslutning eftersom vattentrycket i borrhålet ger ungefär samma tryck som det man kör en PWR på här på jordens yta.
Jag skall inte säga att jag öht tror på den här idén, och jag ser inte hur någon skall våga skriva under på säkerhetsanalyserna (grundvatten som inte är självlysande är generellt en målsättning jag ställer mig bakom), men det är iaf kul att någon vågar tänka utanför boxen.
Här en Claude sammanfattning (jag orkar inte skriva den själv, men har kollat fakta) och översättning av en artikel i IEEE Spectrum från förra året:
Problemet är väl här att VOLYM inte är specificerat för de privatpersoner som tecknar erbjudandet ovan.D daVinci skrev:
Det är den i särklass största risken för elhandelsbolaget som då kompenserar sig med ett högt påslag jmf med marknadspriset på samma tidsperiod.
Man kan tänka en extremsituation där en kund bundit sig på 3 år men där spotpriset efter 1 år 5dubblas.
Då erbjuder privatkunden, som sitter på ett guldavtal, alla grannar i området att ladda sina elbilar/batterier till ordentlig rabatt. Privatpersonens elförbrukning fördubblas jmf med vad elhandelsbolagets kalkyler visade.
Detta sätter elhandelsbolaget på pottkanten då fastpriskunders FÖRÄNDRING av sin elförbrukning under löptiden är omöjlig att hedga. ,
Och en av orsakerna varför det är VFs elhandelsbolag som köper/säljer denna elen å inte VF som elproducent.
Just dessa slåss alla länder om, jag delar inte dina åsikter om människor från andra länder men det första vi borde göra är att renovera skolsystemet i grunden och se till att utveckla de talanger som finns i Sverige redan, talangförsörjning är strategiskt och det är en stor konkurrensfördel att vara bra på det.P pmd skrev:
Vanligen vill man inte göra det då de för en hel del oväsen.P pmd skrev:
(Dock inte om man har LLVP. Jag hade det där jag bodde tidigare och dom kan bli väldigt tysta inomhus).
Eventuellt är det enklare att flytta solpanelerna.P pmd skrev:
Redigerat:
Regleringar?P pmd skrev:
Skatter?
Initiativlösa människor, passiviserade av staten?
Hur ska jag vet det?
Dock hörde jag av en som hade solpaneler (på taket) i Spanien och producerade el som 17, att det vara nära nog hopplöst att få ansluta sig till nätet.
Men sådana kan i sig driva sin egen AC.
Men de som bor i flerfamiljshus kan inte det. Dom behöver få överskotts-el från villaägarnas solpaneler. Och för att det skall vara möjligt så måste villaägarna få leverera ut på nätet.
Jag gissar att hindret är statliga regleringar.
Terminskontrakt liksom fastpris-avtal bör väl ses som forwardkontrakt plus någon volatilitets-term.Z Zodde skrev:
Dvs desto mer volatila priserna varit, desto högre prispåslag kommer man hamna i.
Dvs producentpriserna (Nordpool) har legat på 50-60 öre. Men volatiliteten gör att VF kräver 100 öre. Motparten sitter då med en risk för förlust, men är villig att ta den, eftersom det också finns en chans till vinst.
Redigerat:
Både ja och nej.D daVinci skrev:
Terminspriser påverkas normalt inte av volatiliteten (för priset kan ju svänga åt båda håll jmf med spoten)
En såld termin är ju inget annat än
a) en köpt säljoption (rätt att sälja på strike om spotpriset är lägre än lösenpriset vid expiry)
b) en utfärdad köpoption (skyldig att sälja på strike om spotpriset är högre än lösenpriset vid expiry)
Vid högre volatilitet stiger båda optionerna i pris då volatiliteten är en kritisk faktor i optionsvärdering.
Så i exemplet såld termin så betalar du mer för den köpta säljoptionen MEN erhåller samtidigt mer för den utfärdade köpoptionen. Skillnaden mellan intäkt/kostnad är oftast oförändrad. Skulle skevheter uppstå försvinner dessa omgående då ett stort antal handlare har algoritmer som agerar när riskfritt arbitrage kan genomföras
Valutaterminer är inget annat än ränteskillnaden mellan de 2 valutorna under löptiden
Aktieterminer är räntekostnaden (obeaktat utdelning) för att ligga long aktien under löptiden.
Olje terminer är lite annorlunda, normalt ränte+lagringskostnad under löptid men vid extremt höga spotkurser kan terminen vara lägre än spot, detta pga att man inte kan gå short fysisk olja färdig för leverans.
El terminer har ytterligare en dimension, nämligen att varan måste konsumeras i samma sekund den produceras…
När det kommer till elhandelsbolag å fastpris så visar dom bara ena sidan, dvs vad de SÄLJER EL för.
Om de samtidigt hade haft en skyldighet att visa andra sidan, dvs vad de KÖPER EL för med samma villkor…
Ja, det priset hade hamnat väsentligt under 45öre (jämviktspriset på elbörsen Nasdaq)
Spreaden mellan deras (tänkta) köpkurs och deras faktiska säljkurs skulle vara enorm.
Och denna spread blir större desto högre volatiliteten är. Detta pga dyrare hedging kostnader
Därför blir det helt fel att använda elhandlarnas fastprisavtal som nåt slags indikation på framtida elpriser utan här bör man gå på den finansiella marknadens (Nasdaq) terminspriser.
Edit; stavfel
Redigerat:
Handelsplatsen tar ut säkerheter för kontrakten. Och där går volatiliteten i priset in. Och det är en kostnad för den som sittter med kontrakten. I praktiken kan man se det som pengar man måste låna till.Z Zodde skrev:
Jag vill minnas att säkerhetskraven drogs upp i samband meed de höjda elpriserna, i samband med att Frankrike hade 30 trasiga kärnkraftverk (vilket drog upp priserna i hela europa).
Och de var så besvärande höga att svenska staten gick in och garanterade. Annars hade en del producenter/elhandelsbolag tydligen konkat. Jag gissar att en del kommunala elhandelsbolag hade haft svårt att låna upp till säkerheten.
Så volatilitet kan iaf inte ignoreras.
Annars håller jag med att om man säljer en vara med senare leverans till någon som tar leveransen så har framtida spotpriser ingen inverkan. T ex en bonde som säljer sin veteskörd på termin till en kvarn, som tar leveransen. Där handlar det mer om att man säljer till innevarande spotpris, men med leverans längre fram. Och då tar bonden betalt i kontraktet för ränteförluster och lagringskostnad.
Jag tänker mig att elhandlarnas fastprisavtal mot hushållen beror av rådande terminspriser på Nasdaq. Iom att dom kan välja att skydda sig genom att köpa via termin.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 234 inlägg
Oh, oh, då måste vi ju bara länka den sedelärande historien om "Han som köpte kol".Z Zodde skrev:
Nej, det är ju en lite otrolig historia, men tydligen så händer det (ja iaf i liknande branscher) oftare än man tror.
Säkerhetskraven ökar med höjd volatilitet, det drabbade både köpare och säljare.D daVinci skrev:
Det e sk settlement risk å har inget direkt med priserna på Nasdaq att göra men har absolut bidragit till att elhandlares fastpris mot privatkund blivit dyrare (jmf med terminen)
Finns många sådana skrönor. Som nybliven trader fick jag ofta dessa berättade för mig men redan då (80-talet) undrade man ju vad som var sant å inte. Som senior 40+ år senare vet man att dessa var just skrönor då det finns strikta regler för hur leverans ska/kan ske…Oh, oh, då måste vi ju bara länka den sedelärande historien om "Han som köpte kol".
Nej, det är ju en lite otrolig historia, men tydligen så händer det (ja iaf i liknande branscher) oftare än man tror.
”Any stories of an actual delivery truck or barge showing up at an office are either accidental errors or urban legends:”
Men varför ödelägga en god story med sanningen😉
Det är köparen som måste ordna med transporten.Oh, oh, då måste vi ju bara länka den sedelärande historien om "Han som köpte kol".
Nej, det är ju en lite otrolig historia, men tydligen så händer det (ja iaf i liknande branscher) oftare än man tror.
Säljaren kan inte göra det. Säljaren vet inte var godset skall transporteras.
Tänker man bara en liten aning så inser man att detta är skrönor.
(Med det sagt så lär ju terminer där man måste ta leverans ha gått till lösen utan att detta var avsikten. Och då får man lösa det med ekonomisk kompensation).
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 234 inlägg
Nej, just den historien är svår att belägga, och den borde ha gått att göra det. Men det har varit snubblande nära. Oljekontrakten gick negativa i USA 2020 när man hade köpt en leverans som man helt enkelt inte kunde ta emot (på de avsedda leveranspunkterna), så vid ett tillfälle så betalade man $40 per fat till kunder som kunde acceptera leverans. Man var helt enkelt tvungna att bli av med oljan, kosta vad det kosta ville. Ja, nästan iaf. (Det är alltså inte bara elbranschen som drabbas av minuspriser.Z Zodde skrev:
)Så det kan bli desperata tider och åtgärder när avslutsdatum närmar sig. Och det finns en programmeringsmiss här också pss som i historien ovan. Systemen klarade inte av negativa oljepriser utan felfungerade och folk blev av med ännu mer pengar. Även fast man naturligtvis visste att det kunde ske, så var det ändå ingen som kravställt det, och testat att det fungerade. Så det betalades en del böter för det med till börskontrollorganet i fråga.
Så hur får vi tillbaka det till kärnkraft? Jo, det får ju vara, den lite trista insikten att; om vi ansätter risk = sannolikhet * konsekvens *), och konsekvenserna---som vid en kärnkraftsolycka--- kan bli mycket svåra, ja då får man ha sett till att sannolikheten är mycket låg. Då duger det inte att ha skrivit kod (eller byggt system på något annat sätt) som trillar omkull för ett så enkelt förutsägbart fel som att oljepriserna faktiskt går negativa. Nej, man måste spela i en helt annan division.
Nu har vi som tur är både teorin och praktiken, iaf till stora delar, för hur man skall göra detta, men vi har egentligen inte tillräckligt med utbildat folk och vitt spridd kunskap i branschen. Detta är också dyr kunskap, så passar man sig inte så har man, som samhälle eller sett till Europa i stort, snart tappat bort den. Det krävs att man bygger dylika system med viss regelbundenhet för att hålla kunskapen vid liv.
*) Och det är inte säkert man skall använda så enkla modeller här. Dess modeller fungerar i allmänhet dåligt när vi har med s.k. "ruin risk" och mycket låga, och därför även i teorin svårbestämda, sannolikheter att göra.
Redigerat:
Vad tror du att jag har för åsikter om människor från andra länder?D djac skrev: