Det lär vi ju märka vad det lider. Förhoppningsvis inte här utan i något av grannländerna som föregår med dåligt exempel. Jag tänker ffa på Danmark och Tyskland då.P pmd skrev:
Forskningsreaktorn R1 var inget kärnkraftverk!P pmd skrev:
Du måste kämpa ordentligt med att bortse från vattenkraften, har du redan lagt ner den ...lars_stefan_axelsson skrev:
Det var inte min fråga.P pmd skrev:
Nä precis så är det.P pmd skrev:Det kommer att ta ganska lång tid att bygga nya kärnkraftverk om man bara bygger fyra år i taget med fyra års paus emellan.
Då kommer det att ta 38 år istället för 19 år ...
Du har ju hållt på i flera år redan, så klaga inte att andra börjar lite som smått nu.V videopac skrev:
Eftersom det var ett svar till mig så hoppar jag in lite....Mikael_L skrev:
Nej, vi har förstås vattenkraften och det är toppen. Andra länder hade inte lika mycket tur med geografin. Men även vattenkraften har begränsningar i sin reglerkapacitet och den är definitivt inte utsläppsfri varken under drift eller under uppförande. Hur mycket mer vind kan vi reglera? Hur mycket prisvolatilitet kan marknaden tolerera?
Det är ett ingenjörsproblem så jag undrar varför det inte finns en bra sammanställning på "lätt svenska" med siffrorna. Hur mycket lagring behövs? Hur mycket har vi redan iom vattenkraften? Hur mycket ska lösas genom "efterfrågeflexibilitet"?
Edit: Svaret från l_s_a var alltså riktat till ett väldigt generellt hållet inlägg från min sida, inte specifikt Sverige. Vi hade som sagt tur med geografin.
Redigerat:
Var det ett svar till dig?
Är det jag som inte kan skriva, eller du som inte kan läsa?
Exakt, detta är ett ingenjörsproblem, med en stokastisk variabel inblandad - hur många dagar i rad "blåser det inte", lite lekmannamässigt beskrivet.
SVK räknar extremt konservativt med att 10% av installerad effekt av vindkraft alltid finns tillgängligt, och det är som sagt väldigt konservativt, det verkar vara en 100-års-händelse att det blir under 10%.
Det har aldrig varit i närheten under t.ex. topplasttimmen.
Men helt säkert är ju att vår vattenkraft absolut inte kan balansera hur mycket som helst, men jag tycker mig se att det finns enormt stora marginaler än så länge.
Vattenkraftens största problem som den brottas med är torrår, nederbördsfattiga år, inte att de inte klarar av att leverera väldigt mycket under några enstaka dagar.
Vattenkraften har även en rätt god effekthöjningsmarginal kvar, men det har hela tiden varit ointressant då stamnätet inte kunnat överföra detta extra - redan idag så kan inte all vattenkraft gå för fullt, dvs vattenkraftens installerade effekt överstiger överföringskapaciteten.
Men jag har tyvärr inga hårda siffror att bjuda på.
Som läget är just nu i Sverige så kan vi i princip inte ha mer kärnkraft, för den skulle då börja tvingas att ha längre revisioner bara för att inte behöva dumpa sin produktion under låglasttid.
Men vi har ju förstås ett annat läge om kanske 10 år.
Då kanske mänskligheten tillverkar metanol genom konstgjord fotosyntes, och precis allt kommer i ett annat läge.
https://www.uu.se/nyheter/2022/2022...s-kan-vara-vagen-till-nya-fossilfria-branslen
edit:
OK, nu kom det ett edit, som antagligen förklarade det där jag inte fattade ...
Är det jag som inte kan skriva, eller du som inte kan läsa?
Exakt, detta är ett ingenjörsproblem, med en stokastisk variabel inblandad - hur många dagar i rad "blåser det inte", lite lekmannamässigt beskrivet.
SVK räknar extremt konservativt med att 10% av installerad effekt av vindkraft alltid finns tillgängligt, och det är som sagt väldigt konservativt, det verkar vara en 100-års-händelse att det blir under 10%.
Det har aldrig varit i närheten under t.ex. topplasttimmen.
Men helt säkert är ju att vår vattenkraft absolut inte kan balansera hur mycket som helst, men jag tycker mig se att det finns enormt stora marginaler än så länge.
Vattenkraftens största problem som den brottas med är torrår, nederbördsfattiga år, inte att de inte klarar av att leverera väldigt mycket under några enstaka dagar.
Vattenkraften har även en rätt god effekthöjningsmarginal kvar, men det har hela tiden varit ointressant då stamnätet inte kunnat överföra detta extra - redan idag så kan inte all vattenkraft gå för fullt, dvs vattenkraftens installerade effekt överstiger överföringskapaciteten.
Men jag har tyvärr inga hårda siffror att bjuda på.
Som läget är just nu i Sverige så kan vi i princip inte ha mer kärnkraft, för den skulle då börja tvingas att ha längre revisioner bara för att inte behöva dumpa sin produktion under låglasttid.
Men vi har ju förstås ett annat läge om kanske 10 år.
Då kanske mänskligheten tillverkar metanol genom konstgjord fotosyntes, och precis allt kommer i ett annat läge.
https://www.uu.se/nyheter/2022/2022...s-kan-vara-vagen-till-nya-fossilfria-branslen
edit:
OK, nu kom det ett edit, som antagligen förklarade det där jag inte fattade ...
Kina …?tommib skrev:
Man borde kunna räkna lite på det med rätt underlag. Dvs effektkapacitet fördelat över tid i den del av världen som vi har elenergiutbyte med.
Går det att hitta?
Menar du att det måste producera elektricitet kommersiellt för att få kallas kärnkraftverk?
Icke desto mindre var det en milstolpe i kärnreaktorutvecklingen i Sverige. Vi kan inte bortse från R1 när vi bedömer statlig inblandning/inflytande över den utvecklingen.
Mer, om det ska rivas påbörjade byggen i "pauserna". 😉
Redigerat:
Visst. Jag gjorde en association. En annan association är att C inte kommer att ingå i en högerregering, så dess inställning till kärnkraft är alltså inte så värst relevant.
l_s_a:s inlägg var ett svar till mig.
Den måste producera elektricitet överhuvudtaget. R1 producerade ingen el.P pmd skrev: