pacman42 pacman42 skrev:
Är inte det stora problemet med ett så stort flöde snatteri att det tar väldigt lång tid att tömma och fylla?
Man får väl bara ha tillräckligt många cellstackar och stora pumpar.

Är det någon skillnad mot ett flödesbatteri hemma, förutom storleken.

Problemet är väl att de blir dyra , komplicerade och har sämre verkningsgrad och eventuellt dyrare underhåll.

pacman42 pacman42 skrev:
Annars hade man ju kunnat bygga vanliga batterier.
Man vill väl ha en enkel skalbar lösning. Då kan ju en tank med elektrolyt vara en tilltalande lösning.

Fylla en 27m djup grop med runda litium celler känns som slöseri.

Hybrid-bly-syra batteri är min nya favorit. Enkelt återvinningsbar teknik. Inte mer komplicerad än att en bysmed borde kunna renovera batteriet.
 
E Eje_19 skrev:
Koreanerna behöver 5-6års byggtid för en APR-1400, men tar det femton år att få alla tillstånd blir det 20år.
Det kan leda till 10-12 år i Sverige med våra lagar och kollektivavtal.
Tar det 10 år med planering och myndighetsbrottning så hamnar vi på 20-22 år.
Åker man på förseningar, vilket jag tror alla kärnkraftsbyggen i Europa åkt på de senaste 30 åren, så blir det mer då.
 
blackarrow blackarrow skrev:
Min våta dröm är flödesbatterier.
Nu får Vänern/Vättern-pumpkrafsprojektet konkurens om att kunna stabilisera europas elnät.

En 27m djup grop där energin kan flöda. 🤔
"Här byggs enormt flödesbatteri – ska stabilisera elnät i Europa
Schweiziska Flexbase bygger ett flödesbatteri på 2,1 GWh, störst i världen enligt bolaget. Mastodontbatteriet ska lagra energi från sol- och vindkraft."
[länk]

Annars, och lite mer på trådens tema, skulle man kunna montera några extra turbinersträngar, ett värmelager och några ånggeneratorer vid en kärnkraftsreaktor så de kan producera 2-300% mer energi när konsumtionen är hög. Borde ha låg installationskostnad, hög driftsäkerhet och närmast radera prisskillnaderna över dygnet, om det inte vore för kostnaden att få tillstånd att "ladda värmebatteriet".
Jag såg den artikeln. Lite kul att dom bygger kontor ovanpå. Annars hade man kunnat tänka sig batteriet som en egen byggnad. Men det beror väl på att det är väldigt tätbefolkat där.

Jag kontoret får bra med reservkraft i källaren.

pacman42 pacman42 skrev:
Är inte det stora problemet med ett så stort flöde snatteri att det tar väldigt lång tid att tömma och fylla? Annars hade man ju kunnat bygga vanliga batterier.
Tanken skulle kunna vara att det skall kunna ge el en längre tid. Dock ser jag att effekten är hela 1.2 GW. Så på full effekt tömmer man det på 2 timmar.

Ett sådant här batteri lär ha större livsläng än LFP batterier. Man kan fylla på med billigare och bättre elektrolyter längre fram. Det kan nog finnas en ekonomisk fördel med flödesbatterier. Matchar nog bra med vindkraft.
 
J jawen skrev:
Alla "måste dra sitt strå till stacken", & allmännyttan måste fortsätta "väga tungt"

Några åtgärder för att öka lagringsvolymen i befintliga vattenmagasin, kan vara genom att höja dammkonstruktionerna. Även bygga ut pumpkraftverk, där vatten pumpas tillbaka till magasinen vid lågt elpris (eller kombo med solceller) och sedan producerar el när priset är högre, detta skulle öka lagringen öka markant.

Även öka effekten från Sveriges befintliga vattenkraftverk.
Ytterligare 4 000 MW går att få fram till år 2050 tror teknikkonsulten Afry i en rapport från 2024.
En gammal "sanning" är att befintliga vattenkraftverk oftast producerar så pass bra att det är svårt att tjäna igen produktionsbortfall under uppgraderingstiden.
Nått som berättades vid ett besök vid Finnforsens vattenkraftsmuseum.
Med Finnforsen 1, från 1908(numer museum, väl värt ett besök!), löste man detta genom att bygga en helt ny kraftstation bredvid den gamla ...
J jawen skrev:
[länk]

Klarälven har en genomströmning om 600 m3 per sekund. (övriga under också per sekund)
Lule älven ca 500 m3
Torneälven under en rekord-snö-smältning hela 3.670 m3 i sekunden.
Ångermanälven 485 m3
Umeälven 450 m3

Samt dem "orörda" Kalix, Pite och Vindelälven.

Det finns en fasansfull kraft att kunna utvinna från dessa "flöden", & även att "förbättra/förfina" några ynka % ger mycket stora skillnader.
Dock tycker jag att de "orörda" älvarna ska förbli orörda!
Jag tycker vi ska bygga åtminstone ett par syskon till O3/F3 i Ringhals och Luleå istället.
Skulle både Stegra och Hybrit bli verklighet kan det behövas ytterligare nån reaktor till Norrbotten ...
 
  • Gilla
mats.3
  • Laddar…
S Snikholt skrev:
Cool bild. Måste ha varit ganska farofyllt det där.... inte en flytväst så långt ögat kan se heller.
Fast gott om stockar att klamra sig fast vid ifall man trillade i ... ;-)
 
  • Gilla
Nötegårdsgubben
  • Laddar…
Mikael_L
E Eje_19 skrev:
Dock tycker jag att de "orörda" älvarna ska förbli orörda!
Jag tycker vi ska bygga åtminstone ett par syskon till O3/F3 i Ringhals och Luleå istället.
Skulle både Stegra och Hybrit bli verklighet kan det behövas ytterligare nån reaktor till Norrbotten ...
Jag ser också mycket hellre en eller ett par kärnreaktorer istället för att de sista älvarna byggs ut.
 
  • Gilla
lars_stefan_axelsson och 2 till
  • Laddar…
Mikael_L
E Eje_19 skrev:
Fast gott om stockar att klamra sig fast vid ifall man trillade i ... ;-)
Det var nog rätt många som helt enkelt klämdes ihjäl, alternativt inte kunde hitta "någon öppning uppåt" om de hade hamnat i vattnet och under stockarna.
 
  • Gilla
Eje_19
  • Laddar…
E Eje_19 skrev:
En gammal "sanning" är att befintliga vattenkraftverk oftast producerar så pass bra att det är svårt att tjäna igen produktionsbortfall under uppgraderingstiden.
Känns som en höjning av befintlig dammkonstruktion, inte skulle behöva påverka "produktionsbortfall" under tiden, och inte heller "pumpkraft" 👍 (sedan undrar jag över utväxling i befintliga turbiner, & möjligheten till "att mera ta till vara på" vattenkraften även efter turbinerna i ett 2:a steg)

Jag är kluven till att röra dem "orörda älvarna", men med "sunt förnuft" nyare teknik å en jäkla massa vilja så går det utan att "sabba allt".
Norge använder "högre belägna vattendrag", detta skulle fungera i Sverige oxå även om det är en "dyr" engångskostnad.

Sedan 6-8 nya reaktorer på det 🥳, & "dagens" vindkraft.....å sol-power 😉
 
Mikael_L
Nä, 3 GW till med kärnkraft och 15 GW installerad effekt extra med vindkraft - det är grejen.
Egentligen helst havsbaserad vindkraft för den i princip garanterade produktionen hela vintern.
Sol funkar dåligt på våra breddgrader, det är inte som i Spanien.
Sol anser jag att det får bli varje enskilds egen kalkyl som får avgöra, att hotell, kontor och affärscentrum kastar upp sol på taken för att i huvudsak driva AC - helt OK, att villaägare slänger upp paneler - helt OK.
Bara inte produktion och utmatning på nätet subventioneras - så är det OK för mig.

Ja alltså för att möta framtidens behöv, av 50-100% högre elförbrukning.
Idag har vi ju så det räcker och blir över, då vi nästan ständigt och jämt exporterar produktionen ifrån 4-5 av våra 6 reaktorer.
 
  • Gilla
blackarrow och 1 till
  • Laddar…
S
Mikael_L Mikael_L skrev:
Nä, 3 GW till med kärnkraft och 15 GW installerad effekt extra med vindkraft - det är grejen.
Egentligen helst havsbaserad vindkraft för den i princip garanterade produktionen hela vintern.
Sol funkar dåligt på våra breddgrader, det är inte som i Spanien.
Sol anser jag att det får bli varje enskilds egen kalkyl som får avgöra, att hotell, kontor och affärscentrum kastar upp sol på taken för att i huvudsak driva AC - helt OK, att villaägare slänger upp paneler - helt OK.
Bara inte produktion och utmatning på nätet subventioneras - så är det OK för mig.

Ja alltså för att möta framtidens behöv, av 50-100% högre elförbrukning.
Idag har vi ju så det räcker och blir över, då vi nästan ständigt och jämt exporterar produktionen ifrån 4-5 av våra 6 reaktorer.
Här har du (kanske) en nivå som jag kan skriva under på.
 
Mikael_L Mikael_L skrev:
Nä, 3 GW till med kärnkraft och 15 GW installerad effekt extra med vindkraft - det är grejen.
Egentligen helst havsbaserad vindkraft för den i princip garanterade produktionen hela vintern.
Näää, 6-8 GW KK & 8-10 GW VK (så vet vi vad vi "får")

Sedan med att jorden yta är 70 % vatten, då borde det finnas/komma "nya" sätt att ta tillvara på den enorma vattenmängdens kraft.
 
Mikael_L
J jawen skrev:
Näää, 6-8 GW KK & 8-10 GW VK (så vet vi vad vi "får")

Sedan med att jorden yta är 70 % vatten, då borde det finnas/komma "nya" sätt att ta tillvara på den enorma vattenmängdens kraft.
Tja, du är galen och saknar koll.


Eller så skämtar du bara med oss aprillo ... :D
 
J jawen skrev:
Känns som en höjning av befintlig dammkonstruktion, inte skulle behöva påverka "produktionsbortfall" under tiden, och inte heller "pumpkraft" 👍 (sedan undrar jag över utväxling i befintliga turbiner, & möjligheten till "att mera ta till vara på" vattenkraften även efter turbinerna i ett 2:a steg)

Jag är kluven till att röra dem "orörda älvarna", men med "sunt förnuft" nyare teknik å en jäkla massa vilja så går det utan att "sabba allt".
Norge använder "högre belägna vattendrag", detta skulle fungera i Sverige oxå även om det är en "dyr" engångskostnad.

Sedan 6-8 nya reaktorer på det 🥳, & "dagens" vindkraft.....å sol-power 😉
Höjning innebär högre tryck. Det blir en ny damm i praktiken.
 
  • Gilla
Eje_19
  • Laddar…
Mikael_L Mikael_L skrev:
Det var nog rätt många som helt enkelt klämdes ihjäl, alternativt inte kunde hitta "någon öppning uppåt" om de hade hamnat i vattnet och under stockarna.
Så är det förstås, men poängen med att de saknade flytväst och/eller inte kunde simma förtas ju likafullt lite av att de hela tiden var omgivna av flytetyg.

För att hjälpligt rädda kvar tråden vid ämnet är det här alltså ett av evigt många sätt folk dött av andra kraftslag än kärnkraft. I den mån timret eldades var alltså flottning ett sätt som dödade mångfalt fler per kWh än vad som någonsin dött av ens rysk kärnkraft.
 
  • Gilla
  • Älska
  • Haha
lars_stefan_axelsson och 4 till
  • Laddar…
Låt oss återgår till kärnig kraft.

Nuscale i USA har en i USA godkänd SMR. Och man hade ett projekt ihop med en kund om att ordna 6 SMR om totalt 456 MW. Inför byggstarten kom Nuscale på att det nog blev dyrare än tidigare nämnt. Och hade räknat fram ca 94 mdr USD. (Då backade kunden ur).

Skulle väl kunna motsvara dryga 2 mdr SEK/MW.

Om man då tänker att det trots allt är billigare i USA. Dom har inte Byggnads och kollektivavtal på samma sätt. Så skulle det kanske bli 3 mdr/kWh i Sverige.

Om man då säger att man lånar till 10% ränta. Och har en kapacitetsfaktor på 80%.
Och så ignorerar vi bränslekostnader. Kostnader för lagring? Personalkostnader, Rivningskostnader osv. Utan bara räknar på ovanstående, vad kan vi då få för kostnad per levererad kWh. Med antagandet om att den står och går i 50 år.

Jag gjorde en lite snabb beräkning. Och det är inget jag vill investera i. Inte ens låna ut till.

Hur mycket blir det per kWh om någon annan räknar?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.