Jag gissar att det är rimligare att pumpa vatten mellan Vänern och Vättern än att bygga ut älvarna i Norrbotten.
Det klagas ju förresten mycket på att vattenkraften förstört älvarnas fiske, men faktum är att flottningen var en mycket större bov. Många älvar saknade helt vattenkraft när deras lax försvann exempelvis. Man byggde dämmen för att hålla inne vatten i mindre älvar, detta släpptes sedan ut med timret som en "tsunami" nedströms för att inte timret skulle fastna i forsarna. För att minska risken för att timret skulle krossas av stenar så rensades dessutom forsarna på dessa och de lades ut som styrarmar längs med rännan. Titta gärna på hur Storforsen i Piteälven ser ut idag. Allt vatten pressas samman i en smal och djup(are) ränna. Ingen fisk tar sig uppför denna som den ser ut idag, den tog sig inte upp tidigare heller även om det var teoretiskt möjligt (den totala forssträckan och fallet var en för tuff utmaning även om det i teorin skulle ha gått). Men poängen är att liknande kosnttruktioner finns i många mindre älvar i Norrland och att detta effektivt dödade laxens möjligheter.
Ytterligare ett bekymmer var att de "tsunamis" med vatten som släpptes på rensade bort all fisk, yngel och rom nedströms så även den stationära lekande fisken försvann. Idag finns oftast lite harr, öring samt aborre och gädda i dessa älvar, ädelfisken har hittat tillbaka från havet medan de oädla fiskarna spritt sig nedåt från sjöar högre upp. Med detta kan man också se att andra vattenlevande djur som utter har börjat komma tillbaka.
Det klagas ju förresten mycket på att vattenkraften förstört älvarnas fiske, men faktum är att flottningen var en mycket större bov. Många älvar saknade helt vattenkraft när deras lax försvann exempelvis. Man byggde dämmen för att hålla inne vatten i mindre älvar, detta släpptes sedan ut med timret som en "tsunami" nedströms för att inte timret skulle fastna i forsarna. För att minska risken för att timret skulle krossas av stenar så rensades dessutom forsarna på dessa och de lades ut som styrarmar längs med rännan. Titta gärna på hur Storforsen i Piteälven ser ut idag. Allt vatten pressas samman i en smal och djup(are) ränna. Ingen fisk tar sig uppför denna som den ser ut idag, den tog sig inte upp tidigare heller även om det var teoretiskt möjligt (den totala forssträckan och fallet var en för tuff utmaning även om det i teorin skulle ha gått). Men poängen är att liknande kosnttruktioner finns i många mindre älvar i Norrland och att detta effektivt dödade laxens möjligheter.
Ytterligare ett bekymmer var att de "tsunamis" med vatten som släpptes på rensade bort all fisk, yngel och rom nedströms så även den stationära lekande fisken försvann. Idag finns oftast lite harr, öring samt aborre och gädda i dessa älvar, ädelfisken har hittat tillbaka från havet medan de oädla fiskarna spritt sig nedåt från sjöar högre upp. Med detta kan man också se att andra vattenlevande djur som utter har börjat komma tillbaka.
Alla "måste dra sitt strå till stacken", & allmännyttan måste fortsätta "väga tungt"J Jorny skrev:
Några åtgärder för att öka lagringsvolymen i befintliga vattenmagasin, kan vara genom att höja dammkonstruktionerna. Även bygga ut pumpkraftverk, där vatten pumpas tillbaka till magasinen vid lågt elpris (eller kombo med solceller) och sedan producerar el när priset är högre, detta skulle öka lagringen öka markant.
Även öka effekten från Sveriges befintliga vattenkraftverk.
Ytterligare 4 000 MW går att få fram till år 2050 tror teknikkonsulten Afry i en rapport från 2024.
https://www.nyteknik.se/energi/ny-rapport-svensk-vattenkraft-kan-oka-med-4-000-mw/4308345
Klarälven har en genomströmning om 600 m3 per sekund. (övriga under också per sekund)
Lule älven ca 500 m3
Torneälven under en rekord-snö-smältning hela 3.670 m3 i sekunden.
Ångermanälven 485 m3
Umeälven 450 m3
Samt dem "orörda" Kalix, Pite och Vindelälven.
Det finns en fasansfull kraft att kunna utvinna från dessa "flöden", & även att "förbättra/förfina" några ynka % ger mycket stora skillnader.
Cool bild. Måste ha varit ganska farofyllt det där.... inte en flytväst så långt ögat kan se heller.J jawen skrev:
Nu kan jag inte läsa artikeln, men om det hade varit rimliga ökningar i kapacitet så hade nog många av dem redan skett.J jawen skrev:
Sedan är de "orörda" rätt ointressanta som jag redan förklarat, det blir enorma arealer som hamnar under mark där.
Pumpning undersöker man på många ställen redan, det finns inte så mycket mer potential än det som redan undersöks (varenda ställe under mina många och långa resor i Sverige som jag har sett ha potential har det visat sig att man redan tittar på). Ytterst få befintliga dammar har sjöar nära nedströms idag. Då pratar vi om att skapa nya dammar nedströms för att hålla kvar vattnet. Dessa kommer dock att ha ytterst begränsat värde för vanlig vattenkraft (annars hade de redan byggts). Så här pratar vi om stora värden som skall förstöras för enbart pumpkraft.
Klarälven har exempelvis potential för pumpning på ett par ställen iom att det är dammar nära det att biflöden rinner ut i huvudfåran. Det är näst intill idealt...
Det finns även en potential i att byta turbiner och generatorer.J jawen skrev:
I de verk det inte har gjorts har bedömningen varit att vinsten är för liten för att motivera kostnaden.
Men absolut finns det någon GW extra och några TWH/år att utvinna från befintlig vattenkraft, utan att ens behöva ändra vattendomar, eller bara göra små justeringar.
Ritsem kraftstation är en tunnel som byggdes för att tappa av en högre belägen sjö, och man har en fallhöjd på respektingivande 170 meter.pacman42 skrev:
Det rinner ut i Aktajaure, som är en enormt stor sjö.
Här skulle det säkerligen kunna sprängas en tunnel till, och ordna pumpkraft.
https://powerplants.vattenfall.com/sv/ritsem/
Pumpkraft är en kommersiell katastrof om priserna skulle bli stabila (re).
Så är det.
Men eftersom så många fikar efter brödsmulor, och vill tjäna på volatiliteten så leder det till stabilare priser.
Man lär inte nå flat-line, men stabilare. Nånstans ungefär där smärtgräns för lönsamhet ligger.
Slökollade och man bör ligga nånstans runt 60-80 öre i diff inköp/prod.
Det är generellt väldigt dyra byggen med lång livslängd.
Vill minnas att det påtalats att lång livsläng suger av någon här inne 🙂
Så det bör ju då gälla även för detta?
Risky bussiness
Min våta dröm är flödesbatterier.
Nu får Vänern/Vättern-pumpkrafsprojektet konkurens om att kunna stabilisera europas elnät.
En 27m djup grop där energin kan flöda. 🤔
"Här byggs enormt flödesbatteri – ska stabilisera elnät i Europa
Schweiziska Flexbase bygger ett flödesbatteri på 2,1 GWh, störst i världen enligt bolaget. Mastodontbatteriet ska lagra energi från sol- och vindkraft."
https://www.nyteknik.se/energi/haer...tteri-ska-stabilisera-elnaet-i-europa/4455914
Annars, och lite mer på trådens tema, skulle man kunna montera några extra turbinersträngar, ett värmelager och några ånggeneratorer vid en kärnkraftsreaktor så de kan producera 2-300% mer energi när konsumtionen är hög. Borde ha låg installationskostnad, hög driftsäkerhet och närmast radera prisskillnaderna över dygnet, om det inte vore för kostnaden att få tillstånd att "ladda värmebatteriet".
Nu får Vänern/Vättern-pumpkrafsprojektet konkurens om att kunna stabilisera europas elnät.
En 27m djup grop där energin kan flöda. 🤔
"Här byggs enormt flödesbatteri – ska stabilisera elnät i Europa
Schweiziska Flexbase bygger ett flödesbatteri på 2,1 GWh, störst i världen enligt bolaget. Mastodontbatteriet ska lagra energi från sol- och vindkraft."
https://www.nyteknik.se/energi/haer...tteri-ska-stabilisera-elnaet-i-europa/4455914
Annars, och lite mer på trådens tema, skulle man kunna montera några extra turbinersträngar, ett värmelager och några ånggeneratorer vid en kärnkraftsreaktor så de kan producera 2-300% mer energi när konsumtionen är hög. Borde ha låg installationskostnad, hög driftsäkerhet och närmast radera prisskillnaderna över dygnet, om det inte vore för kostnaden att få tillstånd att "ladda värmebatteriet".