Vi som gillar kärnkraft, vad behövs för att det ska bli

[Mikael_L]

Nej, jag räknar inte så, varför tror du det?
Men totalpriset på vår el kommer att bli 80 öre, eller kanske 130 öre.
Dvs det riktiga priset kanske 40 öre och sen 40 öre till (eller 90 öre) som rent skattefinansierat bidrag till den utländske kraftverksägaren.
Och då kommer det inte spela någon roll om priset t.o.m är 2 kronor negativt pga överproduktion, vi kommer ändå få betala upp till "CFD-priset"

 

[Snikholt]

Nej, jag räknar inte så, varför tror du det?
Men totalpriset på vår el kommer att bli 80 öre, eller kanske 130 öre.
Dvs det riktiga priset kanske 40 öre och sen 40 öre till (eller 90 öre) som rent skattefinansierat bidrag till den utländske kraftverksägaren.
Och då kommer det inte spela någon roll om priset t.o.m är 2 kronor negativt pga överproduktion, vi kommer ändå få betala upp till "CFD-priset"

Ja det är problematiskt. Därav att jag delar din åsikt att Vattenfall bör äga och bygga.

 

[Nötegårdsgubben]

då kommer det inte spela någon roll om priset t.o.m är 2 kronor negativt pga överproduktion

Varför skulle elpriset bli så lågt? Utöver vattenkraften, som har en minsta vattengenomströmning den måste ge, vem skulle producera el som ger förlust i driften? De kraftverken finns rimligen inte utan subventioner.

 

[Nötegårdsgubben]

Staten har dock bidragit med vissa stöd och incitament. Det viktigaste var elcertifikatsystemet, som gav producenter extra intäkter, men det finansierades av elkunder snarare än via statsbudgeten.

Och det kan ju även nämnas att den stödformen är helt avvecklad för vindkraft

Det framgår väl redan av imperfektformen i det du citerade.

För egen del tror jag för övrigt att billiga pengar varit ett större incitament för vindkraftsutbyggnaden än något annat.

 

[Mikael_L]

Varför skulle elpriset bli så lågt? Utöver vattenkraften, som har en minsta vattengenomströmning den måste ge, vem skulle producera el som ger förlust i driften? De kraftverken finns rimligen inte utan subventioner.

För att du tydligen inte har förstått.
Och du nog missat att det är negativa elpriser ibland.

vem skulle producera el som ger förlust i driften?

 

[Nötegårdsgubben]

du nog missat att det är negativa elpriser ibland.

Nej då. Jag tycker bara att det är intressant att försöka förstå varför.

Vattenkraften vet vi. Likaså att kärnkraften hellre tar kortare minustimmar än reglerar upp och ned. Säkerligen finns tidiga vindkraftverk med dålig reglerförmåga också, men de står nog knappast för någon större andel.

Min bästa gissning är att det är subventionskraft som driver ner priserna. Sannolikt tysk och holländsk om jag förstått saken rätt, men även om holländarna har galna subventioner (för framför allt sol om jag förstått saken rätt) har jag svårt att tänka mig att det styr elpriset i stora delar av norra Europa.

Så jag är ärligt intresserad. Vilka kraftverk producerar så mycket till så låga priser att vi får minuspriser vissa timmar. Att bara veta att det är så räcker liksom inte. Det måste bero på något.

 

[daVinci]

Min bästa gissning är att det är subventionskraft som driver ner priserna.

Så jag är ärligt intresserad. Vilka kraftverk producerar så mycket till så låga priser att vi får minuspriser vissa timmar. Att bara veta att det är så räcker liksom inte. Det måste bero på något.

Staten (Vattenfall) skriver och berättar:
https://www.vattenfall.se/fokus/tips-rad/negativt-elpris/

Om elen inte kan säljas vidare till andra elområden, till exempel på grund av bristande överföringskapacitet eller för att det finns ett överskott även där, skulle ett alternativ för elproducenterna kunna vara att tillfälligt stoppa produktionen. Men sådana stopp är kostsamma och i nuläget är det därför ofta bättre för elproducenterna att sälja elen till minuspris, eller negativt elpris.

Varför det skulle vara kostsamt förstår jag inte riktigt. (För ett kkv är det väl det, eller rent omöjligt på 15 min basis). Men för solpaneler bör det vara väldigt enkelt.

Tidigare var det vanligare med minuspriser – att elpriset tillfälligt sjunker under noll och blir negativt – enstaka timmar på natten då elförbrukningen är lägre. 2024 har vi haft minuspriser även enstaka timmar under dagtid, eftersom andelen solkraft ökar även i Sverige. Det kan ske olika ofta i olika elområden. Under 2023 hade Sverige, enligt Energiföretagen, minuspriser under drygt fem procent av alla timmar.

Här i Sverige uppstår minuspriser framför allt i samband med höstregn och vårfloder, då vattenmagasinen kan behöva tömmas och vattenkraften därför inte kan balansera upp annan väderberoende elproduktion på samma sätt som vanligt. Det gäller inte minst om det blåser mycket samtidigt och temperaturerna är höga. I länder med hög grad av solelproduktion är det vanligare med negativa elpriser under dagtid.

Så pga höstregn och vårfloder i Sverige.

I Tyskland ligger man på 0 mitt på dagen. Men det är 0 och inte minus.

 

[Nötegårdsgubben]

Staten (Vattenfall) skriver och berättar

Ja, men uppenbarligen köper varken du eller jag den kommunikatörsförklaringen.

 

[Snikholt]

Staten (Vattenfall) skriver och berättar:
[länk]


Varför det skulle vara kostsamt förstår jag inte riktigt. (För ett kkv är det väl det, eller rent omöjligt på 15 min basis). Men för solpaneler bör det vara väldigt enkelt.


Så pga höstregn och vårfloder i Sverige.

I Tyskland ligger man på 0 mitt på dagen. Men det är 0 och inte minus.

Det är även kostsamt för den som är balansansvarig.

 

[qvirre]

I Tyskland ligger man på 0 mitt på dagen. Men det är 0 och inte minus.

Flera av stödsystemen som förut gällde vid minuspriser är numera otillåtna av EU. De börjar försvinna vartefter. Då blir det som minst 0 från dessa källor. Så CfD för kommande svensk kärnkraft kommer nog inte heller betalas ut under 0?

Minuspriser har inte en enda enkel förklaring och dessutom varierar orsaken elområde för elområde med interaktion däremellan.

Har ett par rapporter liggande som försöker reda ut orsak och verkan. Ska leta upp och dela med mig.

 

[Eje_19]

Svensk vindkraft har i huvudsak inte byggts med statliga pengar, utan med privata investeringar från energibolag, pensionsfonder och internationella investerare. Totalt rör det sig om investeringar på flera hundra miljarder kronor, vilket gör att kapitalet bakom utbyggnaden till största delen kommer från marknaden.

Staten har dock bidragit med vissa stöd och incitament. Det viktigaste var elcertifikatsystemet, som gav producenter extra intäkter, men det finansierades av elkunder snarare än via statsbudgeten. På senare år har även direkta stöd förekommit, till exempel ersättning till kommuner som upplåter mark för vindkraft, men dessa ligger på några hundra miljoner kronor per år.

Sammantaget innebär det att statens direkta ekonomiska bidrag är litet i förhållande till de totala investeringarna. Vindkraftsutbyggnaden i Sverige kan därför beskrivas som i huvudsak marknadsdriven, med begränsad statlig finansiering.

Sammanfattningen blir, så långt vi vet nu, att marknaden har dragit på sig omfattande förluster.
Tror du marknaden är sugen på att fortsätta investera egna pengar i vindkraften? Jag tror inte det!

 

[daVinci]

Tror du marknaden är sugen på att fortsätta investera egna pengar i vindkraften? Jag tror inte det!

Vad sägs om att du läser detta inlägg: https://www.byggahus.se/forum/threa...ion-ar-battre-an-nagonsin.481983/post-6604910
Där står något helt annat än vad du tror.

 

[Eje_19]

Svensk vindkraft har i huvudsak inte byggts med statliga pengar, utan med privata investeringar från energibolag, pensionsfonder och internationella investerare. Totalt rör det sig om investeringar på flera hundra miljarder kronor, vilket gör att kapitalet bakom utbyggnaden till största delen kommer från marknaden.

Staten har dock bidragit med vissa stöd och incitament. Det viktigaste var elcertifikatsystemet, som gav producenter extra intäkter, men det finansierades av elkunder snarare än via statsbudgeten. På senare år har även direkta stöd förekommit, till exempel ersättning till kommuner som upplåter mark för vindkraft, men dessa ligger på några hundra miljoner kronor per år.

Sammantaget innebär det att statens direkta ekonomiska bidrag är litet i förhållande till de totala investeringarna. Vindkraftsutbyggnaden i Sverige kan därför beskrivas som i huvudsak marknadsdriven, med begränsad statlig finansiering.

Läste nyss:
https://www.energinyheter.se/202603...iga-miljarder-haller-svensk-vindkraft-vid-liv
Den motsäger, åtminstone till en del, det du påstår.

 

[Eje_19]

Och det kan ju även nämnas att den stödformen är helt avvecklad för vindkraft (och annan kraft som kunde få stödet) efter 2021, men i praktiken var elcertifikatssystemet dött redan 2020, i mitten av 2020 så nådde ersättningen den låga nivån av 3 öre/kWh, så denna ersättning drev knappast på mer utbyggnad.

[bild]
I denna bild syns det att ersättningen mars 2023 var nere på 0,3 öre/kWh.
Jämfört med toppen 2008 då vindkraftsägaren kunde få över 30 öre/kWh.

[länk]

Det är ändå lite märkligt att man ska behöva nämna detta gång på gång.
Det finns alltid en till som har gått på denna myt.

Elcertifikaten har ändå bidragit med över 20miljarder till vindkraften.

 

[qvirre]

Läste nyss:
[länk]
Den motsäger, åtminstone till en del, det du påstår.

Nej, min kommentar rörde statliga pengar.

Att statligt ägda banker ger lån till företag och att pensionsfonder investerar gör det inte till statliga pengar. Det är så marknaden finansierar sig normalt för stora industrier/projekt.

Eller vad menar du att banker och pensionsfonder ska investera i? Med den definitionen är det enorma statliga pengar inblandade i princip i allting.

Jag har bolån i SBAB. Är jag då bidragstagare från staten? Pensionsfonder investerar i ABB, Ericsson etc. Är det också statliga bidrag?