Vi som gillar kärnkraft, vad behövs för att det ska bli

[jawen]

Elbilar betalar redan mer än vad de kostar, och bensin- och dieselbilar skulle bara behöva betala 70 öre per mil utöver dagens beskattning.

Kan du utveckla detta lite mer?

Sedan kan man väl ha en grundläggande bas-vägskattsavgift baserad på utsläpp, tyngd, slitage & km per år, sedan komplettera denna med extra avgifter för zoner i och runt städer. (vilket en gps-puck monterad i alla fordon fixar ihop med ett program)

Det är & har länge varit en enorm "orättvisa" gällande kostnad för vägskatt.
Jag kan ta mig själv för exempel!
Jag ägde en stor BMW, en äldre Saab 9-5 Aero, en skåpbil med bak lyft & en liten 3 cylindrig Skoda samtidigt. Med mina ryggproblem var det smärtsamt att köra bil, så jag körde max 4-500 mil dessa år totalt för alla fordon, vilket syntes på besiktningsprotokollen. (körde tidigare mycket mer)

För dessa 4-500 mil betalade jag årligen 5.600 kr för BMW´n, 5.900 kr för skåpbilen, 3.700 för Saabén & 1.100 kr för Skoda´n.
Summa summarum betalade jag 16.300 kr per år i vägskatt för under 500 mil, vilket blir ca 35 kr milen.
Samtidigt fylls våra vägar med mer & mer långtradare/ tung trafik dygnet runt, som ligger & "tuggar upp" våra vägar....Vad betalar dessa?

Kommer ihåg vid en vattenplaningsolycka på E4 utanför Uppsala för många år sedan (mellan Upp-Sthlm), att det efter olyckan mättes upp hela 100 mm djupa "hjulspårs-nedslitningar".
Tung trafik betalar inte tillräckligt för slitaget & utsläppen dom ger.

 

[jawen]

Ringhals hade en tillgänglighet på under 70 procent

Informationen om att Ringhals haft en tillgänglighet på under 70 procent motsägs av uppgifter från 2014, där Vattenfalls kärnkraftverk (inklusive Ringhals och Forsmark) istället uppvisade en mycket hög tillgänglighet på över 98 procent under en vinterperiod.

 

[Nötegårdsgubben]

Både O1 och O2 var sorgebarn för ägaren Uniper.

Nej. Möjligen O1, men O2 hade man just gjort mångmiljardinvesteringar i före nedläggningsbeslutet.

Med låga elpriser och stora investeringsbehov kan det förstås ha varit effektskatten som blev halmstrået som knäckte kamelens rygg.

Som sagt, huvuddelen av investeringarna var redan tagna. Om något skulle jag gissa att nedläggningen av O2 sände sådana chockvågor genom socialdemokraterna att det tvingade fram borttagandet av effektskatten då de insåg att de höll på att kväva svensk kärnkraft.

Men att påstå att det var effektskatten som var den viktigaste orsaken är en överdrift.

Det tror jag verkligen inte att det är. Den anfördes också som ett tydligt skäl till nedläggningsbeslutet.

Sedan var ju den politiska linjen, från samtliga partier, att kärnkraften skulle avvecklas i takt med att de förnybara alternativen byggdes ut.

Nej. Det var den kompromiss som nåddes. Att en kompromiss nås är inte detsamma som att den är partiernas faktiska linje.

Vilket om inte annat visades av att den sprack.

Så det politiska klimatet påverkade förstås också framtidsutsikterna.

Så är det. Nedläggningspartierna har haft stor makt över lång tid, sin relativa litenhet till trots.

Men i den samtida nyhetsrapporteringen kring nedläggningen pekas inte vare sig effektskatten eller politiken ut som orsaker till nedläggningsbesluten utan det står bara om ekonomiska skäl.

Jo.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/tva-karnkraftsreaktorer-stangs

O2 hade ju för övrigt stått stilla sedan 2013 innan det formell lades ner 2015.

För att den var under ombyggnad!

Och O1 var känt som "Sveriges sämsta reaktor". Den hade en tillgänglighet på 61,2 procent.

Och ändå drevs den fram till sista straffskattehöjningen. Säger kanske mer om hur billig driften av en befintlig reaktor är än något annat.

Även de två reaktorerna som senare lades ner i Ringhals hade en tillgänglighet på under 70 procent. Som jämförelse ligger de nyare reaktorerna som regel på över 80 procent.

Jag har svårt att värdera om det är ett problem eller inte. I Sverige har vi ju årstider som skapar olika elefterfrågan. Om tillgängligheten är låg för att man har långa revisioner när efterfrågan är låg är det ett ickeproblem. Är det för att det blir oplanerade stopp i januari är det en större fråga.

 

[jawen]

Nåja. Både O1 och O2 var sorgebarn för ägaren Uniper. Med låga elpriser och stora investeringsbehov kan det förstås ha varit effektskatten som blev halmstrået som knäckte kamelens rygg.

Sista åren fanns en positiv trend med kapacitetsfaktorer över 80 % de två sista driftsäsongerna!
Men med elpriser på 22 öre & 7,7 öre i skatter ihop med subventionerad vindkraft som började konkurrera, så vart förutsättningarna extremt dåliga.

Slutgiltiga "spiken i kistan" vart kravet på oberoende härdkylning efter 2020, som innebar stora ombyggnadskostnader.

PS! Fortum ägde ca 46 %

 

[ajn82]

Ytterligare utveckling på svenska sidan
https://www.nyteknik.se/energi/kaer...till-sverige-efter-50-ar-fran-finland/4447269

Det finländska initiativ som jag länkade tidigare i tråden etablerar sig nu i Sverige för fjärrvärmeproduktion

 

[Mikael_L]

istället uppvisade en mycket hög tillgänglighet på över 98 procent under en vinterperiod

Det är inte så man räknar, du straffade ut dig från fortssatt diskussion innan du ens hann riktigt börjat.

 

[jawen]

Det är inte så man räknar, du straffade ut dig från fortssatt diskussion innan du ens hann riktigt börjat.

Såklart att du vet bättre än Google, du är ju bäst & guds gåva till mänskligheten 💩
Fortsatt stavas med ett s, men akademin kanske har ändrat det på din begäran du allsmäktige.

 

[Mikael_L]

Nåja. Både O1 och O2 var sorgebarn för ägaren Uniper. Med låga elpriser och stora investeringsbehov kan det förstås ha varit effektskatten som blev halmstrået som knäckte kamelens rygg. Men att påstå att det var effektskatten som var den viktigaste orsaken är en överdrift.

O1 var ett sorgebarn, så har det sagts, och det stämmer nog.
Men O2 höll man på och byggde om, gjorde effektökning, och moderniserade något enormt, det blev ett nästan nytt kärnkraftverk, bara med en gammal reaktortank.OKG/Eon hade redan plöjt ner flera miljarder i projektet.
Så det enda som blev sorg var nog att man vaskade så mycket pengar, men det aldrig blev någon start av produktionen.

Ja det fanns flera saker i ditt inlägg jag kunde anmärkt på, men jag tror nötegårdsgubben fångade alla jag tänkte på.

 

[Mikael_L]

Jag har svårt att värdera om det är ett problem eller inte. I Sverige har vi ju årstider som skapar olika elefterfrågan. Om tillgängligheten är låg för att man har långa revisioner när efterfrågan är låg är det ett ickeproblem. Är det för att det blir oplanerade stopp i januari är det en större fråga.

Ja, kan det vara helt medvetet att man kör så, så att lastfaktorn (kallas även ofta kapacitetsfaktor) inte blir så bra, men kunde blivit bättre om man inte körde "slappa revisioner".

Jag kollade lite halvt planlöst på IAEA's sida
https://pris.iaea.org/PRIS/CountryStatistics/CountryDetails.aspx?current=SE
Och tyckte väl att det kanske eventuellt kunde ses ett mönster att länder som jämt eller nästan jämt eldar fossilt generellt har en lite högre lastfaktor på sina reaktorer.
Jag tänker att de helt enkelt är mer beroende av den energin så mycket som möjligt, och ser man på Sverige eller Frankrike så har de sämre lastfaktor.

Finland har väldigt hög.
Ryssland enormt hög, de har t.ex. reaktorer som vissa år har mer än 100%.
Luras de med siffrorna, förskönar dem? Eller kör de verkligen över max effekt och skiter i revisioner och bränslebyten?

Förövrigt slutade O1 på 61,2%, de två sista åren var rätt OK, med 81% och 88%
O2 slutade med 69,6, men det berodde mycket på att de 3.5 sista åren stod reaktorn avstängd för sitt moderniseringsprogram, den hade 76% vid sitt sista år (i praktiken).
O3 ligger på 78,7, R3 och R4 på ca 78%.
R1 och R2 hade vid stängningen 68% resp 65%.
R1 hade ett dåligt sista år, då de inte hade bränsle för att köra fullt fram till coast down, utan de tänkte ha en rekordlång revision, men på begäran av SVK så körde de igång tidigare och kunde sen inte köra på full effekt fram till slutet, utan gick väl och puttrade på i typ 80% de sista månaderna, eller nåt sånt.

Men de svenska reaktorerna sticker inte ut med några höga siffror på lastfaktor, bäst är F3 (83,9) F1, F2 och F3 är bäst här.
Sämst var ju O1 (61,2%), de andra äldre (O2, B1, B2, R1 och R2) ligger i häraden 65-70%, och de nyare i häraden 75-80%.

Finlands OL1 och OL2 har 92,5% resp 92,7%

Det är kanske så att vi har för mycket kärnkraft i Sverige, och löser det med längre revisioner än nödvändigt?

 

[Nötegårdsgubben]

Det är kanske så att vi har för mycket kärnkraft i Sverige, och löser det med längre revisioner än nödvändigt?

Ja, eller för varma somrar. För det måste ju ligga något fel bakom…

 

[lars_stefan_axelsson]

Det finns inte många i Sverige idag som argumenterar för att de sex befintliga reaktorerna ska läggas ned. Även MP gick i energiöverenskommelsen 2016 med inte bara på att de befintliga reaktorerna skulle få fortsätta så länge de är tekniskt säkra och ekonomiskt lönsamma. De accepterade även att de befintliga reaktorerna skulle få ersättas med nya och att upp till ytterligare fyra reaktorer skulle få byggas, förutsatt att detta kunde ske utan statliga subventioner.

Jag tänker inte diskutera MP:s tänkta politik med dig.

Utan jag frågar istället vad i allsin dar ditt inlägg hade med min fråga till djac att göra???

 

[lars_stefan_axelsson]

Ja, hur ska jag veta, är ju inte häxa, det jag vet är att kostnaden är kärnkraftens akilleshäl och det som förhindrar expansion idag, när billigare el blir tillgänglig blir det såklart svårare att sälja kärnkraftselen tillräckligt dyrt för att täcka kostnaderna. Ser inte detta som kontroversiellt.

Vad skall denna billiga el komma ifrån? Ja, dvs som kan ersätta el från kärnkraft då?

Vad är det för tekniker som skulle kunna konkurrera?

 

[blackarrow]

Finlands OL1 och OL2 har 92,5% resp 92,7%

Det är kanske så att vi har för mycket kärnkraft i Sverige, och löser det med längre revisioner än nödvändigt?

Förmycket på sommaren och förlite på vintern... vilket gjort att man jagat effekthöjningar, byggt om och moderniserat.

Jag vill minnas att Finland inte fokuserar lika mycket på att köra underhåll och bränslebyten på sommaren utan kör till bränslet tar slut och sen är de snabbare på att göra bränslebytena.

Finland har väl några svenskbyggda reaktorer så det borde vara enkelt att jämföra bränsebytes och underhåll/uppgraderingsstrategiernas påverkan på driften jämfört med de svenska?

 

[djac]

Vad skall denna billiga el komma ifrån? Ja, dvs som kan ersätta el från kärnkraft då?

Vad är det för tekniker som skulle kunna konkurrera?

Som sagt så vet väl ingen det man inte vet, jag tror också att börsen ska gå upp framöver men jag vet inte vilken aktie på vilken dag.

Men att det kommer hända något mer inom energiproduktion är jag helt övertygad om, tiden stannade inte på tidigt 1900-tal och eftersom kärnkraften är så pass dyr så är den ju först i ledet att ta smällen, om man säger så. Jag tycker det är helt fel att fokusera på politisk risk när teknik/ekonomi-risken är så pass stor.

 

[Mikael_L]

Man bör väl fokusera på vilka fysiskaliska principer man tror denna framtida elgenerering ska bygga på,

Ja det är väl tyngdlagen (gravitationslagen), termodynamiken, Newtons rörelselagar, relativitetsteorin, och säkert något mer som jag inte kommer på nu.
Men glöm föralldel inte kemin heller, t.ex. redox (reduktion/oxidation).

Nu är det kanske inga totalt omvälvande genombrott i sikte just nu, men solceller förfinas hela tiden, de har fått dubblad verkningsgrad de sista 10 åren, vi blir allt bättre på att ta ut energin från luft i rörelse.
Hela nanoteknikfältet är i stark rörelse, det kanske sker något där väldigt plötsligt.
Vi kanske knäcker konstgjord fotosyntes.

Ärligt talat, detta var ju lite tråkigt i en tråd som skulle vara kärnkraftspositiv, här händer det ju fan inget alls.
Vi bygger exakt samma reaktorer som vi gjorde för 60-70 år sedan.
Det brukar t.o.m då och då dyka upp någon som tycker att vi ska damma av ritningarna över O3, och bygga samma ångmaskin igen.