Jag tycker nog att baskraft på upp mot 70 procent kan vara rimligt, åtminstone så länge vi kan exportera el. I dag har vi 70,3 procent; 42,4 procent vattenkraft och 27,9 procent kärnkraft. Energimässigt täcker detta drygt hela Sveriges elanvändning och, något förenklat, vindkraftens 24,3 procent exporteras.S Snikholt skrev:
Effektmässigt räcker också vattenkraftens 16 GW och kärnkraftens 7 GW för att täcka topplasttimmen de flesta vintrar. 2025 låg den på 22,5 GW och vi kunde exportera netto 2,5 GW. 2024 var dock topplasttimmen på 25 GW och vi importerade netto 2,5 GW.
Om alla länder skulle ha kapacitet för att klara sin maxtimme under året skulle det inte finnas stort utrymme kvar för att exportera el och de totala kostnaderna för elförsörjningen skulle bli mycket högre (fast priserna skulle förstås bli lägre till tillräckligt många elproducenter gått i konkurs). Så det är mycket bättre att vi har en gemensam elproduktion som ligger strax över den genomsnittliga elanvändningen över året och balanserar variationerna i produktion och användning genom att exportera och importera. Det är ytterst osannolikt att ländernas användning och produktion skulle variera så likartat att det uppkom några svårare situationer av elbrist inom hela elhandelsområdet. Möjligen kunde det vara klokt att gemensamt ta ansvar för en effektreserv utöver detta.
Jag har inga invändningar mot att de befintliga kärnkraftverken drivs så länge de är lönsamma och tekniskt säkra. Jag kan även acceptera att de ersätts med nya reaktorer när de inte längre kan drivas. Men även när det gäller att ersätta befintliga reaktorer anser jag att det i så fall bör ske utan statliga subventioner.
Svenska kraftnät har en marknad för synkrontjänster och nätstabilitet. Det är rimligt att de elproducenter som kan leverera dessa tjänster får betalt för detta. Det finns f.ö. en rapport om "Syntetisk svängmassa", så det är inte enbart vattenkraft och kärnkraft som kan leverera synkrontjänster. Nätstabiliteten kan också regleras ännu snabbare med elektroniska verktyg än med svängmassa.
Det är en myt att det skulle ha blivit dyrt att köra bil. Tvärtom kunde man även när bränslepriserna var som högst köra längre på en genomsnittlig timlön efter skatt än man hade kunnat någonsin tidigare (möjligen undantaget något tillfälle strax innan de sista prishöjningarna). Bensinförbrukningen per mil har minskat och lönerna efter skatt har ökat mer än vad bränslepriserna steg. Detta syns även på att bränslekostnadernas andel av hushållens disponibla inkomster successivt har minskat, trots högre nominella priser på bränsle. Till en liten del beror dock detta på att de genomsnittliga körsträckorna per bil också har minskat.S Snikholt skrev:
Och uppsidan är verkligen inte liten. Kostnaderna för den globala uppvärmningen uppgår till över 2000 miljarder kronor per år, enligt de senaste uppgifterna jag har läst.
Utsläppen från den svenska transportsektorn ökade rejält när priserna sänktes, främst genom en kraftigt sänkt reduktionsplikt. Det var betydligt mer än ett hack i kurvan. Även försäljningen av elbilar minskade med 16 procent från 2023 till 2024. Det är åtminstone ett hack i kurvan, även om kurvan vände uppåt igen 2025.S Snikholt skrev:
Hur tänker du där - hur skulle det gå till?B bjorn.abelsson skrev:
Ja, det är så. I södra Europa är elanvändningen ofta högst under sommaren, då många använder luftkonditionering. Inte heller elproduktionen varierar likformigt, då det sällan är vindstilla inom hela vårt elmarknadsområde.A ajn82 skrev:
Initiala responsen av riktigt svängmassa har noll latens.B bjorn.abelsson skrev:
Du kan efterlikna "good enough" dock.
OK, elektroniken behöver 0,7 sekunder för att reagera.S Snikholt skrev:
Fast det är i första hand våra grannländer vi importerar från, inte Italien, även om vi indirekt påverkas av kedjeeffekter även från södra Europa. Men strategiskt placerad produktion i mitten av Europa har säkert varit bättre än i utkanten.B bjorn.abelsson skrev:
Sen hoppas vi väl att Tyskland mfl ska sluta värma sina hus med gas långsikt, vilket kör påverka hur deras elförbrukning varierar över året.
Kan du förtydliga lite?S Snikholt skrev:
Det är väl ingen hemlighet att SE4 har väldigt lite produktion och inte är självförsörjande på el.
Jag tänkte först sökt i webarkivet, men frågade allvetande oraklet i stället, de tabell nedan.S Snikholt skrev:
S Snikholt skrev:
Tja, man kan ju kika på trenden i kraftbalansrapporten som räknar lite mer konservativt och inte förlitar sig på att det alltid är bra väder:S Snikholt skrev:
"Utifrån värden i kraftbalansrapporterna och deras prognoser går utvecklingen ungefär så här (avrundat):
Effektunderskott i SE3 + SE4 vid topplasttimmen
(normalvinter, ungefärliga värden)| År (vinter) | Effektbalans SE3+SE4 |
|---|---|
| ca 2015 | −3000 till −3500 MW |
| ca 2016 | −3200 till −3600 MW |
| ca 2017 | −3400 till −3800 MW |
| ca 2018 | −3600 till −4200 MW |
| ca 2019 | −4200 till −4700 MW |
| ca 2020 | −5000 till −5500 MW |
| ca 2021 | −5800 till −6200 MW |
| ca 2022 | −6300 till −6800 MW |
| ca 2023 | −6800 till −7200 MW |
| ca 2024 | −7200 till −7600 MW |
| ca 2025 | ungefär −7700 MW |
Om trenden håller i bör man vid någon tidpunkt passera stamnätets exportkapacitet från SE2/SE2 till SE3/SE4.
Må vara. Men en höjning av reduktionsplikt slår entydigt hårdast mot låginkomsttagare i vårat land. 4-5kr/l eller vad man räknar med i bästa fall.B bjorn.abelsson skrev:
Inte konstigt att traditionella sossar söker sig högerut....
Tveksamt, de saknar ofta egen bil, åker kollektivt.S Snikholt skrev:
Nej det är inte tveksamt. Låginkomsttagare är ofta beroende av bil, då kollektivtrafiken på landsbygd och mindre orter ofta är ett skämt.D djac skrev:
För stadsbor är det en annan femma, men det gäller ju alla som bor där.
Lite Antoinette över den kommentaren....
Haha, ja du, det kan väl vara så men du talar förmodligen ett steg upp eftersom att ha en bil kostar pengar och de utan kan varken köpa eller hålla en sådan.S Snikholt skrev: