D
S Snikholt skrev:
Det där köper jag inte.
Varför skulle vi inte kunna göra det?
De är en insatsvara och alla kalkyler bygger på mycket el och mycket billig el, kärnkraft kan säkert stötta sådan och behövas för det men elen kan ju inte produceras till rätt pris.
 
D
lars_stefan_axelsson lars_stefan_axelsson skrev:
Fast då tänker du bara kortsiktigt. Elen från kärnkraftverken kommer med tiden att bli mycket billigare. Det ser inflationen till om inte annat.

Ja, Tyskland satsar ju stort på gas. Frågan är om de hinner med, eller om avindustrialiseringen hinner ikapp. Just nu ser det inte bra ut. Och går de dåligt för dem så åker vi med av bara farten tyvärr.
Ja kanske men jag tror ändå tåget går nu, vad som händer sen spelar mindre roll.

Den tyska industrins problem kommer till nästan ingen grad från elen, de har andra problem, som jag inte tror att de vill lösa.
 
pacman42 pacman42 skrev:
Men egentligen, vad förstör ett pumpkraftverk i det kalkbrottet egentligen? I det stora hela? Kostnaderna för att sätta dit en motor/generator kan ju inte vara så hög egentligen. Det dyra brukar vara allting runtomkring.
Det finns inte fallhöjd !
Det är väl frågan om inte botten i kalkbrottet ligger under havsnivån.
 
Z Zodde skrev:
Hur ”skulle man vilja göra” …?

Göta älv har väl öht ingen sträcka där det hade kunnat byggas damm, oavsett rasrisk
Vi har en gigantisk reglerdamm i Göta älv (Sveriges överlägset största - mest känd under namnet Vänern), men man kan inte tappa så snabbt som man vill från den då det riskerar att ge ras längre ned i älven. Det har ju skett några kända ras där förut också, både före och efter den reglerades. Bla Lilla Edet, Göta och Surte har ju haft kända ras under de senaste hundra åren. Det största är dock närmare tusen år gammalt, "Det stora jordfallet" i Bohus, det har bland annat gett namn åt bron som finns över älven där. Både då och vid Surteraset så täpptes Göta-grenen av älven nästan helt av. Hade inte människorna löpande muddrat älven sedan 1800-talet så hade nog allt vatten gått genom Nordre älv och Göteborg hade nog fått nöja sig med att Mölndalsån, Säveån och Lärjeån, samt Kvillebäcken rinner ut i stan.

Samtidigt så kan vi konstatera att regleringen av Göta älv (och luckorna i Nordre älv) har gjort att Nordre älvs utlopp är väldigt grunt. Det är inte mer än 3m djupt en bit ut då inte dyn spolas bort av vårfloden längre.
 
  • Gilla
videopac och 1 till
  • Laddar…
L Leif i Skåne skrev:
Det finns inte fallhöjd !
Det är väl frågan om inte botten i kalkbrottet ligger under havsnivån.
Då har du missförstått mitt förslag. Botten på kalkbrottet ligger 50 meter under havsytan, så jag föreslår att man pumpar i och ur havsvatten där havet är den övre "dammen".

Edit: man kan utvinna el ned till ca en meters fallhöjd, 50 meter är riktigt bra!
 
Redigerat:
  • Gilla
Leif i Skåne
  • Laddar…
pacman42 pacman42 skrev:
men man kan inte tappa så snabbt som man vill
Varför skulle man vilja tappa snabbare å sålunda sänka nivån på Vänern..?

Å när menar du mynningen på Nordre älv var djupare än idag…?
Luckorna hindrar INTE utflöde, utan INFLÖDE, dvs hindrar saltvatten från å nå helt upp till Kungälv å därmed äventyra Göteborgs färskvattens försörjning
 
Redigerat:
Z Zodde skrev:
Hur ”skulle man vilja göra” …?
Tja, vad vill man göra när elpriset är högt?
Z Zodde skrev:
Göta älv har väl öht ingen sträcka där det hade kunnat byggas damm, oavsett rasrisk
Göta älv har ju en jätte damm som kallas Vänern… 😉
Z Zodde skrev:
Varför skulle man vilja tappa snabbare å sålunda sänka nivån på Vänern..?
Kanske för att Vänern är Sveriges största vattenreservoar och att Göta älv är större än tex Luleälven.

Avrinningsområdet om 50 000 kvadratkilometer är Sveriges största. Medelvattenflödet om 565 m3/s är också högst i Sverige, men under vårfloden är många norrlandsälvar vattenrikare.”

”Medelvattenföringen vid mynningen är 506 m³/s, vilket gör Lule älv till den näst vattenrikaste i Sverige (efter Göta älv). Lule älv har också en mycket stor medelvattenföring i förhållande till avrinningsområdets storlek, som är 25 240 km².”
 
  • Gilla
lars_stefan_axelsson
  • Laddar…
Z Zodde skrev:
Varför skulle man vilja tappa snabbare å sålunda sänka nivån på Vänern..?

Å när menar du mynningen på Nordre älv var djupare än idag…?
Luckorna hindrar INTE utflöde, utan INFLÖDE, dvs hindrar saltvatten från å nå helt upp till Kungälv å därmed äventyra Göteborgs färskvattens försörjning
Luckorna vid Ormo hindret både inflöde och utflöde beroende på hur situationen är. Tappas det lite vatten från Vänern och vattenståndet är högt så har man luckorna stängda för att tvinga vattnet att rinna ut genom Göta Älv för att det inte skall komma saltvatten till vattenverket i Alelyckan från Göta Älv. Är vattenståndet riktigt högt så är luckorna stängda för att inte saltvatten skall leta sig in bakvägen via Nordre älv (oavsett vattenföring i älven). Men eftersom runt 2/3 av vattnet rinner i Nordre älv med luckorna öppna så är risken för saltvatteninträngning till Alelyckan störst via Göta älv oavsett. Särskilt som vattnet i normalfallet är bräckt ända upp till Tingstadstunneln och att älven är rätt bred både vid denna och vid klacken som Marieholmstunneln ger.

Nordre älv (och Göta älv) har förresten en fallhöjd på ca 0,9 m till havet från delningen vid Kungälv vid normal vattennivå i havet. Om det kommer en snabb havsvattenhöjning så kommer denna att lättare att ge en inkilning av saltvatten via Nordre Älv iom att den har ett kilformat utlopp i havet. Det kan då bli en "tidvattenvåg" som går upp mot Kungälv och om man inte hade haft skärmarna så skulle denna kunna föra över salt mot Göta Älv.

Riskerna för saltvatteninträngning i Alelyckan är rätt så komplexa, men om man räknar bort de enstaka stormar som ger kraftigt och snabbt stigande havsvatten så regleras Ormo skärmar främst för att förhindra saltvatteninträngning via Göta älv pga låg vattenföring.

Så orsaken till att skärmarna är uppe beror helt enkelt på omständigheterna...
 
  • Gilla
Zodde och 1 till
  • Laddar…
blackarrow blackarrow skrev:
Göta älv har ju en jätte damm som kallas Vänern…
Med tanke på all bebyggelse, hus, industrier, bryggor mm i vattenkanten kan du ju i nte variera vattenhöjden i Vänern mer än högst typ 50cm åt vart håll från medelvattennivån…
 
Z Zodde skrev:
Med tanke på all bebyggelse, hus, industrier, bryggor mm i vattenkanten kan du ju i nte variera vattenhöjden i Vänern mer än högst typ 50cm åt vart håll från medelvattennivån…
50 cm åt något håll motsvarar ungefär 2,7 km³. Låt oss räkna om det i vattenflöde, det motsvarar 11 ggr så högt flöde i Göta älv som normalt om denna förändring skall göras under en vecka. Vänerns yta är därmed nästintill opåverkad av rimliga flödesförändringar som man skulle kunna tänkas göra för att kompensera för skillnader i vindkraftens produktion.

Lösningen på detta är en tunnel ut till havet nära Uddevalla istället, men billig blir den inte...
 
  • Gilla
videopac och 2 till
  • Laddar…
pacman42 pacman42 skrev:
50 cm åt något håll motsvarar ungefär 2,7 km³. Låt oss räkna om det i vattenflöde, det motsvarar 11 ggr så högt flöde i Göta älv som normalt om denna förändring skall göras under en vecka. Vänerns yta är därmed nästintill opåverkad av rimliga flödesförändringar som man skulle kunna tänkas göra för att kompensera för skillnader i vindkraftens produktion.

Lösningen på detta är en tunnel ut till havet nära Uddevalla istället, men billig blir den inte...
Japp. Ser vad du menar.

Det e inte många cm som skärmarna i Ormo påverkar eftersom man alltid kan gå i båtrännan bredvid… Mån gång får man ge mer gas en andra men stängd har den aldrig varit vad jag vet
 
Mikael_L
A ajn82 skrev:
Så dumpar vindkraften priserna halva årets timmar, så måste kärnkraften dubbla sitt pris resterande hälft för att nå break even.
Men vad är det du/ni egentligen vill.
Vill ni att elen ska vara dyr, eller att elen ska vara billig, för hela resonemanget nu i några sidor är att det är problematiskt med billig el, men samtidigt tydligen problematiskt med dyr el.

Om elen från kärnkraften kostar x kronor, spelar det då någon roll om det är exakt x kr varenda av årets timmar, eller om det är x/2 kr hälften av årets timmar och x*2 andra hälften av årets timmar?
 
  • Gilla
Guzzi och 1 till
  • Laddar…
D
Mikael_L Mikael_L skrev:
Men vad är det du/ni egentligen vill.
Vill ni att elen ska vara dyr, eller att elen ska vara billig, för hela resonemanget nu i några sidor är att det är problematiskt med billig el, men samtidigt tydligen problematiskt med dyr el.

Om elen från kärnkraften kostar x kronor, spelar det då någon roll om det är exakt x kr varenda av årets timmar, eller om det är x/2 kr hälften av årets timmar och x*2 andra hälften av årets timmar?
Jag har det svaret, el, mat, traktorer, lägenheter, bil, allt ska vara billigt, staten ska bestämma priserna och hantera ekonomin bakom! En nersida är att hyllorna ofta är tomma och man får vänta 10 år på en bil.
 
Mikael_L Mikael_L skrev:
Men vad är det du/ni egentligen vill.
Vill ni att elen ska vara dyr, eller att elen ska vara billig, för hela resonemanget nu i några sidor är att det är problematiskt med billig el, men samtidigt tydligen problematiskt med dyr el.
Ja. Så vad vi vill, eller framförallt industrin vill, är att elen skall kosta samma alla årets timmar. Då är det lätt att göra affärer, faktiskt lite oberoende av vad den kostar (inom rimliga gränser).

Problemet är naturligtvis och helt trivialt (så du behöver inte sätta upp den halmdockan) inte att elen är billig. Om vindkraften kunde leverera billig energi alla timmar året om så skulle ingen klaga. Det är skälen till att den är billig ena stunden och dyr nästa, som helt hotar det ekonomiska systemet när det kommer till el i första hand och Sveriges ekonomi i förlängningen.

Just det här problemet lider fö Kina av på systemnivå just nu. Dvs att varor kostar för lite, vilket ger för små vinstmarginaler. Förra gången, för tio år sedan, så fixade man problemet genom att lägga ner gamla omoderna stålverk o dylikt och därigenom minska tillgången, men idag så är det "privat"-ägda avancerade varuproducerande företag som står för överproduktionen och hård prispress pga att man försöker ta marknadsandelar (på en redan överetablerad marknad). Då är det inte lika enkelt. (I allmänhet så vill man naturligtvis inte strypa tillgången i en ekonomi utan öka efterfrågan, men det låter sig inte görs hur som helst.)

Så summa summarum: Vi vill att elen skall kosta lagom mycket pengar (vi är ju svenskar trots allt ;)) och vi vill att den skall göra det mer eller mindre hela tiden, och av rätt strukturella skäl.
 
  • Gilla
ajn82 och 3 till
  • Laddar…
D
lars_stefan_axelsson lars_stefan_axelsson skrev:
Ja. Så vad vi vill, eller framförallt industrin vill, är att elen skall kosta samma alla årets timmar. Då är det lätt att göra affärer, faktiskt lite oberoende av vad den kostar (inom rimliga gränser).

Problemet är naturligtvis och helt trivialt (så du behöver inte sätta upp den halmdockan) inte att elen är billig. Om vindkraften kunde leverera billig energi alla timmar året om så skulle ingen klaga. Det är skälen till att den är billig ena stunden och dyr nästa, som helt hotar det ekonomiska systemet när det kommer till el i första hand och Sveriges ekonomi i förlängningen.

Just det här problemet lider fö Kina av på systemnivå just nu. Dvs att varor kostar för lite, vilket ger för små vinstmarginaler. Förra gången, för tio år sedan, så fixade man problemet genom att lägga ner gamla omoderna stålverk o dylikt och därigenom minska tillgången, men idag så är det "privat"-ägda avancerade varuproducerande företag som står för överproduktionen och hård prispress pga att man försöker ta marknadsandelar (på en redan överetablerad marknad). Då är det inte lika enkelt. (I allmänhet så vill man naturligtvis inte strypa tillgången i en ekonomi utan öka efterfrågan, men det låter sig inte görs hur som helst.)

Så summa summarum: Vi vill att elen skall kosta lagom mycket pengar (vi är ju svenskar trots allt ;)) och vi vill att den skall göra det mer eller mindre hela tiden, och av rätt strukturella skäl.
I Ryssland kanske de har ett bestämt elpris?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.