Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 236 inlägg
Nå, det har blivit en del politik från mig, och vi kommer ju egentligen inte vidare där eftersom det lätt blir debatt, snarare än diskussion, eller samtal, som är mera intressanta.
Om vi skall tro t ex Max Weber så är politik inte heller främst på rangordningen, utan snarare sist: Kultur slår ekonomi, och ekonomi slår politik, för att parafrasera.
Så när det kommer till ekonomi, miljö och kärnkraft så har LKAB:s styrelseordförande Anders Borg nyss uttalat sig i två intressanta artiklar. Deb första om "grön bubbla" och CO2 arbetet som bör flyttas från FN, den andra direkt om kärnkraft. Spoiler: Det finns inga andra alternativ för Sverige.
I den första så talar han om "grön bubbla" och hävdar att det inte finns någon sådan:
I kölvattnet av Northvolts kris har det uppstått en debatt om Sverige befinner sig i en ”grön bubbla”, där många av de stora klimatvänliga investeringarna inte lönar sig. Den tidigare finansministern Anders Borg tror inte på en sådan bubbla, utan ser den gröna omställningen som en stor konkurrensfördel kommande år för Sverige. Mycket på grund av den stora tillgången på råvaror som järnmalm, koppar, zink nickel, pappersmassa och skog, samt Sveriges fossilfria energisystem.
När priset på koldioxid är tillräckligt högt kommer de gröna projekten i Sverige löna sig, menar LKAB:s ordförande Anders Borg. Samtidigt hyllar han EU:s utsläppshandelssystem. ”Det är otroligt mycket mer rationellt än vad man hade kunnat förvänta sig av EU-kommissionen”, säger han till TN.
Osäkerheten kring framtidens koldioxidpris är också en av anledningarna till att LKAB:s Hybritsatsning, som kortfattat innebär tillverkning av stål utan att kol används i processen, skjutits upp från 2023-talet till 2040-talet.
Som ordförande för LKAB är Anders Borg inte orolig för projektet som sådant. Att tekniken för att tillverka järnsvamp med upphettad vätgas fungerar är bolaget säkra på. När projektet sjösätts beror till stor del på när det bedöms vara lönsamt.
– Vi måste helt enkelt verifiera att det går att producera vätgas i massiv skala till ett pris som gör att vi kan sälja produkterna. När vi har verifierat tekniken i Hybrit, när vi har ett rimligt långtidssantagande om ETS-priset och vi kan visa i våra investeringskalkyler att det här ger den avkastning som gör en så stor investering motiverad, då gör vi den, säger han.
...
"När det gäller det globala åtagandet för koldioxid menar Anders Borg att FN:s klimatförhandlingar inte fungerar. Han tycker att det optimala vore om Europa satte sig ned tillsammans med USA, Kina, Indien och Opec-länderna och gemensamt kom fram till en handelsordning när det gäller prissättningen av koldioxid. Då hade övriga världen varit tvungna att ta efter.
Han tror att Indien är en central spelare för att få till sådana samtal, och menar att landet går i rätt riktning.
– Om temperaturen höjs i världen med tre till fyra grader säger den bästa bedömningen att norra Indien, där det bor 600 miljoner människor, kommer att vara obeboeligt. Vill man inte ha det så måste de bryta utsläppen. Det enda sättet de kan göra det på är med en investeringsregim där äganderätt och avkastning respekteras, säger han och fortsätter:
– Så mycket viktigare än FN:s klimatförhandlingar vore en uppgörelse mellan de fem parterna och fungerande investeringsregimer. Hela den frågan avgörs i Indien. Om Indien fortsätter i den här riktningen som premiärminister Modi pekat ut med mer av marknadsekonomi, mer av lagstyre, mer av frihandel, bättre entreprenörsklimat, lägre bolagsskatter, då kan Indien bli en investeringshub även för energi." (Mina fetningar, jag har även kortat artikeln.)
I nästa artikel så uttalar han sig direkt om kärnkraft:
"Ska Sverige lyckas med den gröna omställningen och säkra konkurrenskraften måste vi bygga kärnkraft, menar Anders Borg, ordförande i LKAB och tidigare finansminister. Att det sker en stor satsning globalt gör honom optimistisk. ”70–80 procent av världens utsläpp kan vi hantera med känd teknologi”, säger han till TN.
Att satsa på kärnkraft är det mest rationella för att säkra Sveriges konkurrenskraft på sikt. Det menar den tidigare finansministern och gruvjätten LKAB:s ordförande Anders Borg.
– Jag kan inte se att det finns någon annan lösning för permanent baskraft. Det kan hända mycket med teknologiutvecklingen, vindkraften kan bli mycket bättre och vi kan få batterier som kan lagra energi. Vi skulle potentiellt kunna bygga ut vattenkraften med 50 terawattimmar också, men det förutsätter att vi använder de orörda älvarna och det finns det ingen politisk vilja att göra. Om du tittar på befintlig teknologi idag så är det bara kärnkraft som kan leverera den baskraft vi behöver, säger han.
– Vi har en renässans för kärnkraften globalt. Kina bygger ett kärnkraftverk per år. Alla de stora techbolagen vill bygga i USA. Polen har beslutat sig för att bygga fyra reaktorer, även Frankrike, Tjeckien, Ungern och Slovakien bygger kärnkraft. Det är klart att det kommer att göra att projekten sköts bättre och att vi blir bättre på att bygga kärnkraft även här, säger han och fortsätter:
– Bygger vi ut kärnkraften och kombinerar med andra energislag, framför allt vind, får vi ett bra och konkurrenskraftigt energisystem. Vi ska inte avveckla, vi ska bygga ut.
– 70–80 procent av världens utsläpp kan vi hantera med känd teknologi. Om Indien, Kina, övriga tillväxtländer som släpper ut mest, och som ökar sina utsläpp, investerar i kärnkraft, vind och sol och ersätter kol har vi kommit en bra bit på vägen, säger han och fortsätter:
– Så det rationella är att göra det som är mest rimligt. Och det är att bygga kärnkraft och vindkraft och avveckla kolkraft, oljeuppvärmning och naturgas." (Jag klippte helt självsvåldigt in den komplett. Den är kort och slagkraftig nog som den är.)
Om vi skall tro t ex Max Weber så är politik inte heller främst på rangordningen, utan snarare sist: Kultur slår ekonomi, och ekonomi slår politik, för att parafrasera.
Så när det kommer till ekonomi, miljö och kärnkraft så har LKAB:s styrelseordförande Anders Borg nyss uttalat sig i två intressanta artiklar. Deb första om "grön bubbla" och CO2 arbetet som bör flyttas från FN, den andra direkt om kärnkraft. Spoiler: Det finns inga andra alternativ för Sverige.
I den första så talar han om "grön bubbla" och hävdar att det inte finns någon sådan:
Anders Borg avfärdar grön bubbla – därför har projekt pausats
"När priset på koldioxid är tillräckligt högt kommer de gröna projekten i Sverige löna sig, menar LKAB:s ordförande Anders Borg. Samtidigt hyllar han EU:s utsläppshandelssystem. ”Det är otroligt mycket mer rationellt än vad man hade kunnat förvänta sig av EU-kommissionen”, säger han till TN.I kölvattnet av Northvolts kris har det uppstått en debatt om Sverige befinner sig i en ”grön bubbla”, där många av de stora klimatvänliga investeringarna inte lönar sig. Den tidigare finansministern Anders Borg tror inte på en sådan bubbla, utan ser den gröna omställningen som en stor konkurrensfördel kommande år för Sverige. Mycket på grund av den stora tillgången på råvaror som järnmalm, koppar, zink nickel, pappersmassa och skog, samt Sveriges fossilfria energisystem.
När priset på koldioxid är tillräckligt högt kommer de gröna projekten i Sverige löna sig, menar LKAB:s ordförande Anders Borg. Samtidigt hyllar han EU:s utsläppshandelssystem. ”Det är otroligt mycket mer rationellt än vad man hade kunnat förvänta sig av EU-kommissionen”, säger han till TN.
Osäkerheten kring framtidens koldioxidpris är också en av anledningarna till att LKAB:s Hybritsatsning, som kortfattat innebär tillverkning av stål utan att kol används i processen, skjutits upp från 2023-talet till 2040-talet.
Som ordförande för LKAB är Anders Borg inte orolig för projektet som sådant. Att tekniken för att tillverka järnsvamp med upphettad vätgas fungerar är bolaget säkra på. När projektet sjösätts beror till stor del på när det bedöms vara lönsamt.
– Vi måste helt enkelt verifiera att det går att producera vätgas i massiv skala till ett pris som gör att vi kan sälja produkterna. När vi har verifierat tekniken i Hybrit, när vi har ett rimligt långtidssantagande om ETS-priset och vi kan visa i våra investeringskalkyler att det här ger den avkastning som gör en så stor investering motiverad, då gör vi den, säger han.
...
"När det gäller det globala åtagandet för koldioxid menar Anders Borg att FN:s klimatförhandlingar inte fungerar. Han tycker att det optimala vore om Europa satte sig ned tillsammans med USA, Kina, Indien och Opec-länderna och gemensamt kom fram till en handelsordning när det gäller prissättningen av koldioxid. Då hade övriga världen varit tvungna att ta efter.
Han tror att Indien är en central spelare för att få till sådana samtal, och menar att landet går i rätt riktning.
– Om temperaturen höjs i världen med tre till fyra grader säger den bästa bedömningen att norra Indien, där det bor 600 miljoner människor, kommer att vara obeboeligt. Vill man inte ha det så måste de bryta utsläppen. Det enda sättet de kan göra det på är med en investeringsregim där äganderätt och avkastning respekteras, säger han och fortsätter:
– Så mycket viktigare än FN:s klimatförhandlingar vore en uppgörelse mellan de fem parterna och fungerande investeringsregimer. Hela den frågan avgörs i Indien. Om Indien fortsätter i den här riktningen som premiärminister Modi pekat ut med mer av marknadsekonomi, mer av lagstyre, mer av frihandel, bättre entreprenörsklimat, lägre bolagsskatter, då kan Indien bli en investeringshub även för energi." (Mina fetningar, jag har även kortat artikeln.)
I nästa artikel så uttalar han sig direkt om kärnkraft:
Anders Borg: Därför måste vi bygga ny kärnkraft – ”Ingen annan lösning”
"Ska Sverige lyckas med den gröna omställningen och säkra konkurrenskraften måste vi bygga kärnkraft, menar Anders Borg, ordförande i LKAB och tidigare finansminister. Att det sker en stor satsning globalt gör honom optimistisk. ”70–80 procent av världens utsläpp kan vi hantera med känd teknologi”, säger han till TN.
Att satsa på kärnkraft är det mest rationella för att säkra Sveriges konkurrenskraft på sikt. Det menar den tidigare finansministern och gruvjätten LKAB:s ordförande Anders Borg.
– Jag kan inte se att det finns någon annan lösning för permanent baskraft. Det kan hända mycket med teknologiutvecklingen, vindkraften kan bli mycket bättre och vi kan få batterier som kan lagra energi. Vi skulle potentiellt kunna bygga ut vattenkraften med 50 terawattimmar också, men det förutsätter att vi använder de orörda älvarna och det finns det ingen politisk vilja att göra. Om du tittar på befintlig teknologi idag så är det bara kärnkraft som kan leverera den baskraft vi behöver, säger han.
Internationell kapplöpning
Han pekar på att det sker en internationell kapplöpning, och att det även kommer att gynna Sverige.– Vi har en renässans för kärnkraften globalt. Kina bygger ett kärnkraftverk per år. Alla de stora techbolagen vill bygga i USA. Polen har beslutat sig för att bygga fyra reaktorer, även Frankrike, Tjeckien, Ungern och Slovakien bygger kärnkraft. Det är klart att det kommer att göra att projekten sköts bättre och att vi blir bättre på att bygga kärnkraft även här, säger han och fortsätter:
– Bygger vi ut kärnkraften och kombinerar med andra energislag, framför allt vind, får vi ett bra och konkurrenskraftigt energisystem. Vi ska inte avveckla, vi ska bygga ut.
Anders Borg menar att den stora satsningen som sker på kärnkraft globalt är en av anledningarna till att han är optimistisk gällande klimatfrågan.
– 70–80 procent av världens utsläpp kan vi hantera med känd teknologi. Om Indien, Kina, övriga tillväxtländer som släpper ut mest, och som ökar sina utsläpp, investerar i kärnkraft, vind och sol och ersätter kol har vi kommit en bra bit på vägen, säger han och fortsätter:
– Så det rationella är att göra det som är mest rimligt. Och det är att bygga kärnkraft och vindkraft och avveckla kolkraft, oljeuppvärmning och naturgas." (Jag klippte helt självsvåldigt in den komplett. Den är kort och slagkraftig nog som den är.)
Förutom att Herr Borg missar solkraften i de solrika delarna av världen verkar han ha en sund inställning där alla kraftslag i framtiden bidrar där de är mest ekonomiska.
Också att internationella överenskommelser om kraftig straffskatt på fossil energi är nyckeln för att påskynda processen är givet. Annars får vi vänta på att den tar slut.
Han glömmer också bort att LKAB kan satsa egna pengar i baskraft så som Finland med TVO. Men det är bättre för LKAB om någon annan betalar, helt i sin ordning för en styrelseordförande att tala i egen sak såklart.
Också att internationella överenskommelser om kraftig straffskatt på fossil energi är nyckeln för att påskynda processen är givet. Annars får vi vänta på att den tar slut.
Han glömmer också bort att LKAB kan satsa egna pengar i baskraft så som Finland med TVO. Men det är bättre för LKAB om någon annan betalar, helt i sin ordning för en styrelseordförande att tala i egen sak såklart.
Problemet är väl att de flesta industriprocesser är optimerade för maximal effektivitet, så att de dyraste maskinerna utnyttjas maximalt. Att gå till efterfrågeflexibilitet innebär samma kapitalkostnader för lägre produktion.blackarrow skrev:
Hydrolysörer för vätgas har det här problemet än så länge. Senast jag kollade priset på dem så var de snordyra (OL3-nivå på kostnad/MW). Man kan få mindre effektiva hydrolysörer till lite billigare priser, men det finns inte tokbilliga men ineffektiva varianter.
Så om du inte ska köra 24/7 utan ha efterfrågeflexibilitet genom att ha ett lager, behöver du fler hydrolysörer. Om de kör 50% av tiden så behöver du dubbelt så många, och har därmed dubbla kapitalkostnaden för dem.
Det finns förmodligen ett stort utrymme för innovation kring att få industriprocesser att fungera på intermittent billig el.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 236 inlägg
Han säger ju explicit: "Om Indien, Kina, övriga tillväxtländer som släpper ut mest, och som ökar sina utsläpp, investerar i kärnkraft, vind och sol och ersätter kol har vi kommit en bra bit på vägen, säger han"Q qvirre skrev:
Men sol har som sagt ett stort och unikt lagringsproblem (t ex vind är bättre), även i de solrika delarna av världen. Som en kollega från Kenya uttryckte det; Solen går upp vid sex och ner vid sex och så är det bra med det.
Missade den, slutklämmen var utan sol
Då håller jag med Borg i stort sätt bortsett från att LKAB borde kunna satsa på egen basproduktion med liknande modell som TVO. Kan behövas nån lagändring för att få till effektivt kooperativ a la mankala men borde inte vara nått stort hinder.
👍K krfsm skrev:
Jag är fullt medveten om problemet. Jag förvånas över att det diskuteras så lite. Elektrolysörer skulle inte absorbera vindraftsöverskottet och stabilisera elpriserna. De behöver köras, gärna 24/7, för att vara lönsamma.K krfsm skrev:
Helst skulle man producera vätgas där man producerar/släpper ut CO2 och köra ett processteg till där man fångar in CO2 och får ut något flytande kolväte som kan lagras länge, enklare och billigare. Men billigt blir det inte.
Såg nån siffra från Eu på ca 9kr/L vid pumpen + skatt & moms, så om viljan finns så borde det gå om man justerar skatten.
Om man löser processproblemet, ser jag framför mig nya IndustriFLEXavtalet. +2h per dag och 6-dagarsvecka när det blåser och 20h vecka när det blåser för lite eller arbetsfria arbetsdagar som kompensation.K krfsm skrev:
Man förstår att de svenska elproducenterna inte står i kö för att bygga i Sverige med ett CfD långt under vad ny kärnkraft kostar i de senaste Europeiska byggena.
Den franska riksrevisionen publicerade i januari 2025 en rapport om EPR-kärnkraftsprogrammet, med särskilt fokus på Flamanville 3-projektet.
Den totala kostnaden för Flamanville 3 har stigit till 23,7 miljarder euro, jämfört med den ursprungliga uppskattningen på 3,3 miljarder euro.
Projektet har drabbats av betydande förseningar, med en fördröjning på tolv år från det ursprungliga schemat.
Riksrevisionen bedömer att den förväntade avkastningen för Flamanville 3 är under 2 %, vilket anses vara "mediokert". Produktionskostnaden för el från Flamanville 3 beräknas ligga mellan 110 och 120 euro per megawattimme
Riksrevisionen rekommenderar att EDF säkerställer lönsamheten i framtida internationella projekt och undviker att dessa påverkar det inhemska kärnkraftsprogrammet negativt. Specifikt avråds EDF från att fatta slutgiltiga investeringsbeslut för projekt som Sizewell C i Storbritannien innan riskerna i andra projekt, såsom Hinkley Point C, har minskats.
De uppmanar EDF och den franska staten att noggrant överväga de ekonomiska och operativa riskerna innan de fortsätter med ytterligare kärnkraftsprojekt.
Den franska riksrevisionen publicerade i januari 2025 en rapport om EPR-kärnkraftsprogrammet, med särskilt fokus på Flamanville 3-projektet.
Den totala kostnaden för Flamanville 3 har stigit till 23,7 miljarder euro, jämfört med den ursprungliga uppskattningen på 3,3 miljarder euro.
Projektet har drabbats av betydande förseningar, med en fördröjning på tolv år från det ursprungliga schemat.
Riksrevisionen bedömer att den förväntade avkastningen för Flamanville 3 är under 2 %, vilket anses vara "mediokert". Produktionskostnaden för el från Flamanville 3 beräknas ligga mellan 110 och 120 euro per megawattimme
Riksrevisionen rekommenderar att EDF säkerställer lönsamheten i framtida internationella projekt och undviker att dessa påverkar det inhemska kärnkraftsprogrammet negativt. Specifikt avråds EDF från att fatta slutgiltiga investeringsbeslut för projekt som Sizewell C i Storbritannien innan riskerna i andra projekt, såsom Hinkley Point C, har minskats.
De uppmanar EDF och den franska staten att noggrant överväga de ekonomiska och operativa riskerna innan de fortsätter med ytterligare kärnkraftsprojekt.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 236 inlägg
Det är ju inte alls dumt för nödvändig infrastruktur. Den belastar alltså inte bara staten utan tjänar in sina egna pengar med ränta!Q qvirre skrev:
Jämför bara med vad försvaret förräntar sig...
Nu tror jag du förstår ekonomi bättre än du ger intryck av men om man kan välja var man placerar sina investeringar så är det alltså där man får bäst avkastning som avgör.
Även staten bör sträva efter högsta avkastning på sina placeringar då vi kan bygga fler saker totalt om det görs.
Försvar och andra nödvändiga kostnader (som alltså inte kan ge någon avkastning) kan alltså vara större om man väljer annat än mediokra placeringar.
Det är ju anledningen till att Borg vill att någon annan betalar. LKAB får avsevärt bättre avkastning på sitt kapital på annat håll.
Då bör staten inte investera i motorvägar, tunnlar och långa broar vilket är dyrt att bygga och inte sällan drabbas av att budgeten inte håller.Q qvirre skrev:
Det du räknar upp är infrastruktur. Jag är för statligt ägande av infrastruktur. Elnät är infrastruktur, elproduktion är inte infrastruktur.
Om staten ska äga och bygga all produktion är förvisso en politisk fråga så det kan man välja. Jag tror att det tjänar folket bäst med privat ägande av produktionen då det historiskt har visat sig mer effektivt.
Man får mest för pengarna om man väljer saker som ger mer avkastning framför lägre avkastning. Då kan man totalt sätt bygga mer produktion.
Hur skulle Europa stå sig i konkurrensen globalt om vi väljer produktion med 2% i avkastning och USA/Kina väljer något med 10%?
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 236 inlägg
En naturligtvis lika arbiträr gränsdragning som vilken annan som helst. Jmf t ex med sjukvården (jaja, byt stat mot region dådå). Eller varför inte försvar.Q qvirre skrev:
Jag noterar att du inte nämner vad ROI för försvaret (varken civilt eller militärt) är.
Men det blir lätt äpplen och päron när vi börjar denna diskussion.
Vårt försvar, vårt domstolsväsende och en hel del annat är inte en konkurrerande verksamhet till privata verksamheter, vilket elproduktion är.
Så där finns det en gräns som i så fall passeras, och därför måste skälen till att bryta denna gräns granskas strikt.
Det påminner mig om när staten bestämde sig för att konkurrera med Mac Donalds, genom att starta en egen hamburgerkedja, Clock.
Hur bra tycker vi den idén låter idag?
Jag var nära att även nämna byggbolaget BPA, men kom på att det var främst LO som drev detta bolag, alltså inte staten.
Men det finns kanske en anledning till att staten inte driver ett eget bussbolag, inte driver ett eget läkemedelsbolag.
Inte heller funderar vi väl på att ösa subventioner över bussbolag som väljer att köra på el, eller med gengas, eller på Nokia-däck.
Alla sådana riktade subventioner skapar en obalans på marknaden, som åtminstone snart blir kontraproduktivt, om det nu inte är det från första början.
Så jag tycker vi bör hålla igen lite med vad vi jämför elproduktionen mot.
Vårt försvar, vårt domstolsväsende och en hel del annat är inte en konkurrerande verksamhet till privata verksamheter, vilket elproduktion är.
Så där finns det en gräns som i så fall passeras, och därför måste skälen till att bryta denna gräns granskas strikt.
Det påminner mig om när staten bestämde sig för att konkurrera med Mac Donalds, genom att starta en egen hamburgerkedja, Clock.
Hur bra tycker vi den idén låter idag?
Jag var nära att även nämna byggbolaget BPA, men kom på att det var främst LO som drev detta bolag, alltså inte staten.
Men det finns kanske en anledning till att staten inte driver ett eget bussbolag, inte driver ett eget läkemedelsbolag.
Inte heller funderar vi väl på att ösa subventioner över bussbolag som väljer att köra på el, eller med gengas, eller på Nokia-däck.
Alla sådana riktade subventioner skapar en obalans på marknaden, som åtminstone snart blir kontraproduktivt, om det nu inte är det från första början.
Så jag tycker vi bör hålla igen lite med vad vi jämför elproduktionen mot.
Korrekt, det är min gränsdragning och vad jag tycker. Jag skulle kunna vara tydligare med att alltid skriva, enligt mig är det... men det skulle bli tjatigt tycker jag.
Jag nämnde ROI för förvaret. Den är oändlig. Det är enbart en (nödvändig) kostnad och ingen investering så det finns ingen avkastning i ekonomisk mening (alternativkostnaden är dock enorm då vi skulle ha Ryssland som herrar ganska snart).
För produktion av el finns massor av alternativ då är det rimligt att gå på den med högst avkastning för att kunna bygga så mycket som möjligt över tid.
Det finns inga alternativ till försvaret på det sättet. Där är upphandling bästa väg framåt för till exempel materiel så att man får så mycket som möjligt till en given kvalité. Upphandling är svårt men jag tycker det är bästa vägen framåt ändå.