om du inte tror på havsbaserad vindkraft därför att den visar röda siffror vid säg produktionskostnader på 80 öre/kWh – vilken färg tror du siffrorna har för anläggningar som producerar el till en kostnad av säg 130 öre/kWh? 🤔F fribygg skrev:
har du en referens på att det förhåller sig på det viset?L Leif i Skåne skrev:
vindkraften matar inte till lokalnätet (om vi tittar bortom enskilda lantbrukares vindsnurra på gården) – det normala är att parkerna matar in ström i regional- eller stamnätet, så varför ditt prat om om "strömmen går baklänges i transformatorn i loaklnätet"? hur kan det vara "det stora problemet"?L Leif i Skåne skrev:
Nu var det då Siemens-Areva som levererade OL3.Nötegårdsgubben skrev:
https://svenska.yle.fi/a/7-10032901
samt
https://www.enerdata.net/publicatio...nuclear-project-completion-terms-finland.html
Måhända en olöslig kulturkrock att förena tyska och franska intressen?
Siemens drog sig ur kärnkraft när Energiewende på allvar satte igång och Areva finns väl inte längre och är franska Framatom numera.
nej, det är en hyfsad approximation – i jämförelsen havsvindkraft - kärnkraft – medan kapacitetsfaktorn för vindkraft på land är lägreF fribygg skrev:
men kapacitetsfaktorn är bara en del i det hela – globalt är det solkraft som byggs ut snabbast av alla elproduktionsformer men har en kapacitetsfaktor på bara runt 10% (kanske upp mot 15% i mer gynnsamma länder), men är ändå oerhört eftertraktad och ekonomisk
är det fortfarande så med Blykalla att de tänker sig att de aldrig ska göra något bränslebyte? utan att efter 25 år kasseras hela reaktorn med gammalt bränsle och alltMikael_L skrev:
jag vill minnas att jag hörde honom förklara det så i någon intervju för några år sedan – men jag kan ha hört i syne, eller att konceptet har förändrats därefter
Kapacitetsfaktorn är intressant ur ett perspektiv av vad installerad kapacitet ger totalt för energi över året. Men när man planerar för revisioner och nertid för kärnkraft så görs det under perioder med låg last så att det inte finns någon risk för effektbrist, och så få reaktorer som möjligt är nere samtidigt.
Således är det fullt möjligt att få 100% kapacitet ur kärnkraften under de månader där vi är värst utsatta.
Jämför det med vind som kan ge ett fåtal % av dess kapacitet under flera dagar. när vi behöver det som mest Och sol som ger i princip 0 under hela vintern.
Således är det fullt möjligt att få 100% kapacitet ur kärnkraften under de månader där vi är värst utsatta.
Jämför det med vind som kan ge ett fåtal % av dess kapacitet under flera dagar. när vi behöver det som mest Och sol som ger i princip 0 under hela vintern.
Ja, det verkar fortfarande vara designkonceptet.harka skrev:
Det är ibland 25år, ibland 30 år, ibland 25-30 år, men fortfarande 2023 kommer det nya artiklar om konceptet.
https://www.tn.se/naringsliv/34521/glom-elen-har-ar-framsta-fordelarna-med-sma-reaktorer/
https://www.energinyheter.se/20221027/27649/blykalla-vadrar-morgonluft
https://www.cowi.se/om-oss/nyheter-...amtidens-resurseffektiva-karnkraftsproduktion
https://www.energi.se/artiklar/2021/maj-2021/stora-forhoppningar-pa-smaskalig-karnkraft/
Ja, SEALER är intressant av många skäl. Om man kan göra som Wallenius säger och producera reaktorerna på löpande band är det något som kan driva ner kostnaderna rejält. Det är också lättare när man inte behöver bygga enorma reaktortankar, något som få tillverkare klarar idag om jag förstått det hela rätt. Konceptet med många reaktorer är också intressant apropå detta med bortfall. Tappar man en 55 MWe reaktor av 40 påverkar det inte så mycket. Samtidigt ökar eventuellt den mekaniska komplexiteten.
Reaktorer som körs i 25-30 år på en bränsleladdning är inget konstigt alls, det är standard på ubåtsreaktorer. Dessa körs dock vanligen på HEU (i ligan 95% i startladdning) vilket man sannolikt inte vill släppa ut på den civila marknaden. Även 12% är lite läskigt ur proliferationssynpunkt men jag kan för lite om urannitrid kontra UF6 och möjligheterna till att vidareanrika bränslet för att egentligen ha en åsikt i den frågan.
Reaktorer som körs i 25-30 år på en bränsleladdning är inget konstigt alls, det är standard på ubåtsreaktorer. Dessa körs dock vanligen på HEU (i ligan 95% i startladdning) vilket man sannolikt inte vill släppa ut på den civila marknaden. Även 12% är lite läskigt ur proliferationssynpunkt men jag kan för lite om urannitrid kontra UF6 och möjligheterna till att vidareanrika bränslet för att egentligen ha en åsikt i den frågan.
Kapacitetsfaktorn, som alltså inte säger allt, kan mycket väl vara 10-15% på solkraft men om man råkar bo i ett land där effektbehovet följer solen (t.ex. varma länder med mycket AC) så funkar det toppen.
Solpaneler är extremt tilltalande eftersom de är i stort sett underhållsfria. De behöver spolas av lite då och då. Invertern kanske måste bytas ut pga komponenter som säger upp sig (elektrolytkondensatorer, jag tittar på er) men i övrigt finns där inget att underhålla. Vind har stökiga turbiner med rörliga delar och sånt som kan gå sönder.
I ett land som Sverige, med störst energibehov på vintern när det är mörkt, är solpaneler i stor skala mest ett problem. Se t.ex. Danmark och deras nyupptäckta problem med att en producent på 100 MW tillkommer och faller ifrån beroende på var molnen för tillfället befinner sig. Någon effekt att tala om när vi behöver den producerar solpanelerna inte. I nischapplikationer har de så klart sin plats och om man kan få avsättning för slumpkraften på något sätt, t.ex. genom produktion av elektrobränslen eller något annat användbart, är solpaneler absolut ett alternativ även här men för ren elproduktion bör de absolut inte subventioneras i mitt tycke. Större parker borde även tvingas delta i balansmarknaden och inte bara förutsätta att de kan mata ut all el när de vill och inte alls nästa timme.
Min åsikt är alltså att ska svenska pengar bekosta solpaneler är det mer effektivt att bygga dem i t.ex. Afrika som bistånd.
Och, de kan sättas på tak så knappt något ändras i landskapsbilden.tommib skrev:
Skulle 1/4 av all takyta i Sverige täckas av solpaneler så skulle det kanske motsvara hela Sveriges elförbrukning (OBS, jag vet inte alls, men så många kvm borde ju bli en otrolig massa TWh. Men som vi redan sagt om solceller, väldigt varierande produktion, i ett för Sverige i stort sett ganska felaktig match mot förbrukning).
Men det är åtminstone en stor fördel med den tekniken, att den knappt behöver inverka på landskap och arkitektur osv.
jo, det är ju ett samband som känns intuitivt – men jag ser verkligen inte så mycket utav den i utfallenF fribygg skrev:
för några månader sedan gjorde jag denna grafik:
varje punkt i graferna motsvarar en timme – med elområdets vindkraftsproduktion på x-axeln och elproduktionens ekonomiska värde på y-axeln
tittar vi exempelvis på SE2 där den största produktionen ligger, och om vi antar att all den producerade elen säljs för Nordpool-priset under aktuell timme, så snittade intäkterna från produktionen cirka 570 kSEK i timmen i SE2 under perioden januari-september i fjol
vid riktigt hög vindkraftproduktion, säg en generatoreffekt på 4-5000 MW, så var inte intäkterna varken särdeles låga eller negativa – snarare att intäkterna låg typiskt tre gånger högre (1.5 MSEK/timme) än genomsnittet
(lågt pris) gånger (stor produktion) ger fortfarande en rejäl avkastning
nu är förvisso "när vi behöver det som mest" lite ospecat och kan tolkas betyda lite olika sakerJ JockeHX skrev:
men om vi tittar på elproduktionen när vi behöver den som allra mest, under topplasttimmen – timmen med årets högsta elförbrukning – så har det sett ut så här historiskt:
för årtalen/punkterna i grafen:
– vindkraften har legat på i genomsnitt 28% (ganska nära sitt årsgenomsnitt)
– vattenkraften har legat på i genomsnitt 67% (klart över sitt årsgenomsnitt, runt 50%)
– kärnkraften har legat på i genomsnitt 90% (över sitt årsgenomsnitt, men inte heller 100%)