Jag är osäker på vad du vill illustrera men att plocka ut enskilda reaktorer och med det mena att detta är den tillgänglighet vi har är fel, det är som det är och det kan bli bättre eller sämre men det är förmodligen en ganska trög siffra att flytta om man är beredd att ta ett större underlag.K krfsm skrev:
Jag menar att du citerade krsfm när du sa att du ville vänta femtio år och att du för närvarande betraktade hans siffror (eftersom det var vad du citerade) som tur/slump. Han hade då presenterat siffror för fyrtio års drift av OL1 och OL2.D djac skrev:
Även våra siffror och siffrorna globalt, kring 80%, är bra. Speciellt om man kan anta att huvuddelen av den nertiden sker på sommaren när vi inte behöver lika mycket energi.
Jag vet inte hur nertiden distribueras globalt, här har det ju varit olyckligt många gånger och vi verkar vara ganska slarviga när vi underhåller.tommib skrev:
Jag avstår från att säga hit eller dit om "många gånger" eftersom jag försöker hitta driftdata för kärnkraften som kan säga hur det faktiskt ligger till. Återkommer om jag hittar något. Visst är känslan på sistone att vi haft otur med nedtid på vintern men det är just en känsla och en mediebild, inte data.
Någon annan som hittat?
Håller dock med om att glömda dammsugare och liknande är skit som inte ska hända.
Någon annan som hittat?
Håller dock med om att glömda dammsugare och liknande är skit som inte ska hända.
Jo den gode Djac postade ju själv länken till IAEA.
Här har jag då valt Sverige sedan är det bara att klicka vidare på vilken reaktor
https://pris.iaea.org/pris/CountryStatistics/CountryDetails.aspx?current=SE
Exempel F3
https://pris.iaea.org/PRIS/CountryStatistics/ReactorDetails.aspx?current=532
Väldigt grovt (utifrån produktionsdata från svk), men de flesta år verkar vi ha 95%+ tillgänglighet på vintern och 70-85% på sommaren. Det har varit dip under 90% vintertid nåt år också dock.
Jag var ju inte intresserad av årsvis aggregerad data utan just tillgänglighet under nov-apr i första hand. Helst detaljdata (vilket garanterat finns någonstans) men även den grova metoden som Byggmarodören använder ovan skulle vara ok om jag hade mer tid.P paralun skrev:
Poängen är att kärnkraftverken i huvudsak producerar just när vi behöver elen, dvs kapacitetsfaktorn säger inte hela sanningen.
Det gör den för all del inte för vindkraften heller, där är det än mer problematiskt att titta på det.
Det är helt klart en aspekt som är relevant, och som är grundad i hur vår situation har sett ut tidigare med relativt låg elanvändning sommartid samtidigt som det funnits gott om vattenkraft som reserv.
Jag har inte sett någon sådan sammanställning. Det är inte en så relevant jämförelse med många andra länder, där användningsmönstren är annorlunda t.ex. genom att ha stort AC-behov på sommaren.
Det närmaste du kommer är nog Unplanned Capability Loss Factor. Finns för de senaste tre åren respektive livstid.
Sen kan man fundera på om vår situation kommer att förändras när industrin elektrifieras. Stålindustrin innebär i princip 8-9 GW 24/7/365. Om vi antar ökad koppling till kontinenten och dess priser där AC-användning onekligen är betydligt större än här sommartid, så kanske det finns fog för eventuella nya kärnkraftverk att försöka ha hög tillgänglighet även här i Sverige.
Jag tänker att om man räknar på att bygga nya kraftverk så bygger och driver man med moderna förutsättningar, oberoende av vad man bygger.D djac skrev:
På samma sätt som det vore tveksamt att använda Lillgrund och dess 34% som riktmärke för ny havsvindkraft, eftersom vi har goda skäl att tro att nya verk är mer effektiva på den punkten, så tycker jag det är tveksamt att sätta 78% som riktmärke för kärnkraft när det uppenbart går att driva verk mer effektivt.
Sen kanske det blir så att eventuella nybyggen ändå inte når högre resultat - speciellt inte om det nationella behovet eller företagskulturen inte ändras. Så man bör nog inte basera sin "bygga eller ej"-bedömning på utlovade 95%.
Kapacitetsfaktorn för en reaktor är svårt att få så mycket högre än 90%, då årlig revision måste ske, med underhåll, säkerhetstester samt byte av 20-25% av bränslet i härden med ommöblering av befintliga stavar.
Det är helt enkelt svårt att hålla nere denna tid till kortare än 1 månad (men jag antar att blykalla tänker att deras ska kunna köras nonstop i 25 år)-
De som får över 90% i ett par år i rad gör en bra bedrift, och klarar man det ännu längre period så har man fått till en otroligt bra track record. Det finns inte plats för några oplanerade stopp då.
Men sen ska vi inte glömma att i många länder så är inte ens en maximal kapacitetsfaktor ett mål, då de i princip måste planläggas med längre revisioner än nödvändigt, för att slippa köra då elbehov inte föreligger, Frankrike är ett typiskt sådant land, de har så stor andel kärnkraft, så alla deras reaktorer ska bara köras fullt under två perioder per år.
Ibland innehåller även revisionen ombyggnad/effektökning/byte av stora system, och tar då naturligtvis bort väldigt många procent av genomsnittlig kapacitetsfaktorn över tid, och tar många år igen innan man kan visa på fina historiska data.
Här man man t.ex. se ganska dåliga data för O3, som berodde på den väldigt stora ombyggnaden som gjordes. O3 har nått över 90% vissa år sedan.
https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/oskarshamn-1-sveriges-allra-samsta-reaktor
Man kan också se att de sämsta reaktorerna, det är de äldsta och numera nedlagda.
Här
https://pris.iaea.org/PRIS/CountryStatistics/CountryDetails.aspx?current=SE
kan ni förresten kolla data för alla världens reaktorer.
Välj land, välj reaktor och sen hittar vi mer detaljerad data år för år, t.ex. kapacitetsfaktorn.
Och som sagt, så fort den börjar närma sig 90% kan vi utgå ifrån att då är det i det närmaste exemplarisk drift vi ser, inga, eller nästan inga oplanerade stopp.
Men även lägre % behöver inte indikera något oplanerat, utan det kan vara avsiktligt långa revisonsperioder pga effektöverskott eller ombyggnader eller större installationer.
Det är helt enkelt svårt att hålla nere denna tid till kortare än 1 månad (men jag antar att blykalla tänker att deras ska kunna köras nonstop i 25 år)-
De som får över 90% i ett par år i rad gör en bra bedrift, och klarar man det ännu längre period så har man fått till en otroligt bra track record. Det finns inte plats för några oplanerade stopp då.
Men sen ska vi inte glömma att i många länder så är inte ens en maximal kapacitetsfaktor ett mål, då de i princip måste planläggas med längre revisioner än nödvändigt, för att slippa köra då elbehov inte föreligger, Frankrike är ett typiskt sådant land, de har så stor andel kärnkraft, så alla deras reaktorer ska bara köras fullt under två perioder per år.
Ibland innehåller även revisionen ombyggnad/effektökning/byte av stora system, och tar då naturligtvis bort väldigt många procent av genomsnittlig kapacitetsfaktorn över tid, och tar många år igen innan man kan visa på fina historiska data.
Här man man t.ex. se ganska dåliga data för O3, som berodde på den väldigt stora ombyggnaden som gjordes. O3 har nått över 90% vissa år sedan.
https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/oskarshamn-1-sveriges-allra-samsta-reaktor
Man kan också se att de sämsta reaktorerna, det är de äldsta och numera nedlagda.
Här
https://pris.iaea.org/PRIS/CountryStatistics/CountryDetails.aspx?current=SE
kan ni förresten kolla data för alla världens reaktorer.
Välj land, välj reaktor och sen hittar vi mer detaljerad data år för år, t.ex. kapacitetsfaktorn.
Och som sagt, så fort den börjar närma sig 90% kan vi utgå ifrån att då är det i det närmaste exemplarisk drift vi ser, inga, eller nästan inga oplanerade stopp.
Men även lägre % behöver inte indikera något oplanerat, utan det kan vara avsiktligt långa revisonsperioder pga effektöverskott eller ombyggnader eller större installationer.
Absolut, så är det.K krfsm skrev:
Och det syns ju tydligt när man kollar lite noggrannare på data, det är de äldre (och mindre) reaktorerna som främst drar ner snittet.
Och som sagt, inte ens då alltid pga av oplanerade stopp, utan en kärnkraftsägare som har flera reaktorer att välja på när elproduktionen i landet måste minskas väljer troligen ofta att stoppa en äldre och mindre och mindre pålitlig reaktor, för det är det säkraste valet för företagets ekonomi.
ursprungligen var Olkiluoto 3 tänkt att kosta ungefär 30 miljarder kronor, vilket är vad fransmännen sålde den förNötegårdsgubben skrev:
efter förseningar, ömsesidiga krav på motparten, domstolar och slutligen en förlikning sa den finska kunden att deras kostnader uppgått till cirka 60 miljarder (men det var fortfarande fem år kvar till driftstarten)
jag kikade på dansk havsvindkraft – år 2020 såg kapacitetsfaktorn ut att där ligga på 42 %, men en rätt stor andel är tio-tjugo år gamla kraftverk med lägre höjd och gissningsvis mer kustnära läge, än de parker som ligger på den svenska regeringens bord för avgörandeK krfsm skrev: