OK, Vattenfalls modell är inte spikad än, utan man genomför just nu ett mindre test. Det är möjligt att det blir precis som man testar, eller annorlunda. Om det blir annorlunda går det inte att säga någonting alls såklart, men om vi antar att de inför det enligt den test de nu kör så kommer varje kommer du förmodligen få en topp där. Säg att varmluftsugnen du startar allt samtidigt, klockan 18.00 (startar du 17.50 så kommer det slå på mer än en timme och toppen kommer bli lägre): Om vi antar följande förbrukning på de olika sakerna:S sirlindqvist skrev:
Ugn: 3,7 kW
Induktionshäll 7 kW
Tvättmaskin 2,3 kW
Torktumlare 1 kW
Ugnen är kanske varm på 20 minuter sen drar den väldigt lite, så säg att den drar med 1,2 kWh under tiden mellan 18.00 och 19.00
Induktionshällen, du kör inte alla plattor på max i en timme, så räknar vi högt så hamnar du kanske på 2 kWh under den timmen.
Samma sak med tvättmaskinen, den drar mycket ström när den värmer vattnet, men mindre sen, säg 1 kWh
Torktumlaren drar rätt jämnt, så 1 kWh
Ovan är rätt extremt, men det skulle ge en topp på 5,2 kWh under den mätperioden. Gör du likadant 5 ggr under en månad så är det en dryg 500-lapp i effektavgift varje månad under november-december. Gör du det 2 ggr och övrigt toppar hamnar på 2 kWh så blir effektavgiften alltså lite drygt 300 kr istället.
Sen får du lägre överföringskostnad, men då du inte förbrukar mycket ström så kommer det inte kunna täcka upp det hela.
Om du slår ut förbrukningen över 2 timmar så kommer det halvera ovanstående beräkning.
Det ger väl ett hum om vad det kan bli för dig om modellen kvarstår och du maxar så mycket du kan under samma timme.
Jag skulle säga att set är tvärt om. Storförbrukare vinner på att överföringen per kWh slaktas till en femtedel.E elmont skrev:
Storförbrukarna har och också fler förbrukare och därmed lättare att lägga dom på rad/på natten (VVB, elbil, golvvärme, tvätt).
En lägenhet med fjärrvärme kommer få en topp på 2kWh/h vid matlagning trots att man bara förbrukar 2000kWh/år. En Villa kommer få en topp på 3.5kWh/h för värme och matlagning, men tar hem det på att den har 15000kWh/år i förbrukning.
EI menar att eftersom syftet med effektavgiften är att lindra konsekvenserna av en kapacitetsbrist i nätet så måste den utformas för att ge kunden incitament att ändra sitt beteende och undvika att förbruka mer el vid de tidpunkter då många andra också förbrukar el och nätet är ansträngt.Attitudeswe skrev:
Så en lagenlig effektavgift måste vara begripligt för elkunder i så mening att den gör att kunden ändrar sitt beteende på rätt sätt. Om kunder generellt inte förstår hur de ska ändra sitt beteende för att sänka effektavgiften så är den inte förenlig med lagen. Den måste således vara lättbegriplig.
Här:
https://ei.se/bransch/tariffer-natt...av-nattariffer-enligt-eifs-20221/effektavgift
Det står inget där om att den skall vara lättbegriplig.Claes Sörmland skrev:
Lyssnar för få så är det bara att höja straffet per kW för att man inte lyssnar
Att den skall vara korrekt är dock tydligt. Samt att den skall följas upp och justeras minst varje år. Samt att man inte får lägga den för brett utifallatt. Då får man ha en kringliggande period med lägre kostnad för att styra effektuttaget längre från den problematiska tiden.
Det är det vi brukar kalla lättbegriplig.
Fast om för många lyssnar så att förbrukningen jämnas ut bör då tidsdifferentieringen minska, vilket betyder att vinsten med att göra förändringar minskar. Så om systemen som byggs för att automatiskt anpassa sig fungerar som tänkt finns kostnaden din motiverar deras existens inte kvar. Så får hoppas att utvecklingskostnaderna är betalda innan dess, eftersom de inte gör att ta extra betalt för i det läget.
Ja finns ingen kapacitetsbrist i nätet bör ingen effektavgift tas ut enligt EI.
Det vi kallar flaskhalsar i Sverige är SvK stamnät som har trånga sektorer utefter vårt avlånga land. Därav elområdena och flaskhalsavgifterna mellan dessa.U Utsliten och utdömd skrev:
Det är en myt skulle jag påstå att man inte byggt ut lokalnäten vid nya villaområden och industrier.
Det enda som inte gjorts kanske verkar vara att byta ut gammal utrustning och kablar i äldre områden som kanske har (haft iaf) en stor andel fjärrvärme. I dessa områden, tex centrala Hisingen i Göteborg, så är inte nätet dimensionerat för direktverkande el som på nästan alla andra ställen i landet.
Det är den lilla detaljen + de nedgrävningar som gjordes efter Gudrun, som gör att vi redan har ett väl dimensionerat nät i övrigt på de flesta ställen.
Nu såg jag dock en film från Business Insider på Youtube idag som handlade om elnäten och elproduktionen i USA. Där är det tydligen ingen vinst på elkunderna, det är på att bygga nät som man tjänar pengar som nätoperatör, detta leder till att man "måste" ta mer betalt av elkunderna.
Om det är på det sättet i EU och Sverige också, så har ju EI verkligen hittat ett motmedel mot höjda elnätsavgifter, de måste kunna motivera att de behöver bygga ut trots effekttarifferna.
Nu har jag inga belägg för att det är likadant i EU/Sverige, men man antydde i programmet att elnätsägarna bygger ut för mycket för att det är lönsamt.
En annan sak de pratade om i det programmet var att AI kommer att öka det totala elbehovet i USA med 20% redan till 2030. Och då har man i den siffran inte tagit med andra saker som driver elförbrukning som elbilar och ökad elektrifiering med mer elvärme (t.ex. värmepumpar) i husen. Ett problem emd detta och andra elanvändare utanför privatbostäderna är tydligen att debiteringsmodellerna i USA vältrar över en stor del av nätutbyggaden för nya kunder på de befintliga kunderna, vilket är en orsak till att elnätskostnaderna börjar dra iväg. En annan orsak till detta är att man även i USA har ett eldistributionsnät som börjar ligga i slutet av sin livslängd.
En annan sak man pratade om är att den snabbt ökade elförbrukningen leder till osäkerhet både rörande hur mycket elproduktionen och elnätet skall byggas ut, något som i sin tur också leder till onödigt höga kostnader. Man tvekar på att investera i produktion och man investerar för mycket i näten.
Ytterligare n intressant punkt i programmet var att sol/vind leder till något lägre kostnader i USA, mend et är ju rätt rimligt med tanke på hur mycket fossila bränslen de har. Detta gillas dock inte av de som styr för tillfället, så de hävdar motsatsen. Men siffrorna visar att elpriserna är lägre i delstater med mycket sol/vind än i liknande delstater med lite sol/vind. I USA har man ju dock rätt mycket långsam reglering med gas och man behöver inte så mycket snabb reglering som man trott pga sammanslagningseffekterna av variationerna i näten. En stor skillnad är dock att man i USA till stora delar har vind på natten och sol på dagen. Det gör att de kompletterar varandra bättre än hos oss på vintern. Men det gäller ju bara de sydligare mer befolkade delstaterna (kan man tro).
Om det är på det sättet i EU och Sverige också, så har ju EI verkligen hittat ett motmedel mot höjda elnätsavgifter, de måste kunna motivera att de behöver bygga ut trots effekttarifferna.
Nu har jag inga belägg för att det är likadant i EU/Sverige, men man antydde i programmet att elnätsägarna bygger ut för mycket för att det är lönsamt.
En annan sak de pratade om i det programmet var att AI kommer att öka det totala elbehovet i USA med 20% redan till 2030. Och då har man i den siffran inte tagit med andra saker som driver elförbrukning som elbilar och ökad elektrifiering med mer elvärme (t.ex. värmepumpar) i husen. Ett problem emd detta och andra elanvändare utanför privatbostäderna är tydligen att debiteringsmodellerna i USA vältrar över en stor del av nätutbyggaden för nya kunder på de befintliga kunderna, vilket är en orsak till att elnätskostnaderna börjar dra iväg. En annan orsak till detta är att man även i USA har ett eldistributionsnät som börjar ligga i slutet av sin livslängd.
En annan sak man pratade om är att den snabbt ökade elförbrukningen leder till osäkerhet både rörande hur mycket elproduktionen och elnätet skall byggas ut, något som i sin tur också leder till onödigt höga kostnader. Man tvekar på att investera i produktion och man investerar för mycket i näten.
Ytterligare n intressant punkt i programmet var att sol/vind leder till något lägre kostnader i USA, mend et är ju rätt rimligt med tanke på hur mycket fossila bränslen de har. Detta gillas dock inte av de som styr för tillfället, så de hävdar motsatsen. Men siffrorna visar att elpriserna är lägre i delstater med mycket sol/vind än i liknande delstater med lite sol/vind. I USA har man ju dock rätt mycket långsam reglering med gas och man behöver inte så mycket snabb reglering som man trott pga sammanslagningseffekterna av variationerna i näten. En stor skillnad är dock att man i USA till stora delar har vind på natten och sol på dagen. Det gör att de kompletterar varandra bättre än hos oss på vintern. Men det gäller ju bara de sydligare mer befolkade delstaterna (kan man tro).
Hela USA är ganska långt söderut, förutom Alaska. Golfströmmen lurar oss. Vi bor nästan på nordpolen. Därför underskattar vi hur väl solkraft fungerar globalt sett. Om solen går upp kvart över sju på julafton så har man inte de problem vi har vintertid.pacman42 skrev:
Lär ju kostat en hel del att ta fram dessa modeller skulle vara intressant att veta hur många 1000 tals mantimmar man slängt i sjön.
Jo, men det är betydligt lättare att få solkraft att leverera i Lissbon än i Göteborg.
