7 241 läst ·
66 svar
7k läst
66 svar
VARNING: Min erfarenhet av Stoneks AB (bänkskivor) – läs innan du beställer
Självklart har en köpare skyldighet att kontrollera de avtal man ingår och så länge säljaren inte gjort ett uppenbart i fel beställningen (till exempel att man tydligt specat och kommit överens om en viss sten i ett avtal och sen beställer säljaren en annan). Jämför att man specat en Volvo v60 mystic white och sen råkar säljaren ändra det till en ruby red när han lägger order mot fabrik. Jämför det med att säljaren hittat en bild på en v60 i dreamy pearl white och skickat in den, säljaren tolkar det som en mystic white och köparen reagerar inte på vad som står i beställningen. I det första fallet har köparen rätt att häva köpet, i det andra inte.T TobiasStockholm skrev:Jag håller egentligen inte med dig om att köparen har något direkt ansvar att dubbelkolla så att orderbekräftelse stämmer överens med det man tror sig ha beställt. Säljaren har ett mycket mer långtgående ansvar att försäkra sig om att det har blivit vad konsumenten tror sig ha beställt, eftersom företag och konsumenter/privatpersoner anses ha en ojämställd position jäntemot varandra vid avtal, där företag i lagen anses ha en starkare position så ska tvetydigheter tolkas till konsumentens fördel.
Problemet i det här fallet är ju dock att muntliga överenskommelser är helt omöjliga att bevisa till skillnad från skriftliga överenskommelser, vilket gör att det helt faller på företagets vilja (eller ovilja) att erkänna att de kommit överens om något annat muntligt. Nekar företaget till att någon sådan överenskommelse finns så kommer man inte komma långt i tvisten tyvärr.
Och ju större investeringar, desto större idé att kolla en beställning och de avtal man ingår.
Rent bevismässigt i det aktuella fallet (om man tolkar det rent juridisk) - så skulle det kunna vara så att köparen beställt en vit sten och ångrat utseendet när sten väl kom på plats och därför åberopar muntlig konversation som aldrig tagit plats. Därför går det inte att bevisa och få rätt i detta fall.
Nej, om man har skrivit skriftligt till ett företag att man vill köpa x och de skickar en orderbekräftelse som säger y istället för x så har man ingen laglig skyldighet att dubbelkolla så att företaget har skrivit rätt vara i orderbekräftelsen. Du har rätt i att i princip är den som skriver under ett avtal är normalt bunden av dess innehåll. Men i konsumentförhållanden är kontrollplikten svag, eftersom konsumenten anses vara den svagare parten.Tvetydigheter ska enligt lagen tolkas till konsumentens fördel som sagt då konsumenten anses vara i en svagare ställning i förhållande till ett företag.mattias.rask skrev:
Självklart har en köpare skyldighet att kontrollera de avtal man ingår och så länge säljaren inte gjort ett uppenbart i fel beställningen (till exempel att man tydligt specat och kommit överens om en viss sten i ett avtal och sen beställer säljaren en annan). Jämför att man specat en Volvo v60 mystic white och sen råkar säljaren ändra det till en ruby red när han lägger order mot fabrik. Jämför det med att säljaren hittat en bild på en v60 i dreamy pearl white och skickat in den, säljaren tolkar det som en mystic white och köparen reagerar inte på vad som står i beställningen. I det första fallet har köparen rätt att häva köpet, i det andra inte.
Och ju större investeringar, desto större idé att kolla en beställning och de avtal man ingår.
Rent bevismässigt i det aktuella fallet (om man tolkar det rent juridisk) - så skulle det kunna vara så att köparen beställt en vit sten och ångrat utseendet när sten väl kom på plats och därför åberopar muntlig konversation som aldrig tagit plats. Därför går det inte att bevisa och få rätt i detta fall.
I dina senare exempel blir det mer nyanserat.
Tvetydigheter tolkas normalt till nackdel för den som formulerat avtalet (oklarhetsregeln).
I konsumentavtal innebär det ofta att oklarheter tolkas till konsumentens fördel.
Det gäller särskilt om:
säljaren har formulerat avtalet,
specifikationen är oklar eller motsägelsefull (t.ex. bild vs text).
Om konsumenten borde ha upptäckt felet
Om avtalet är klart och felet är uppenbart kan konsumenten i vissa fall bli bunden av det som står i avtalet, även om det strider mot tidigare muntlig eller informell överenskommelse.
Det blir alltså en tolkningsfråga, men tröskeln är hög – domstolar och ARN är generellt försiktiga med att lägga ansvar på konsumenter.
Jag vill fortfarande hävda att om man har hänvisat till ett specifikt referenskök som företaget själva har gjort så har man varit tydlig nog som konsument. Men det är som sagt lite irrelevant i det här fallet då det inte verkar finnas någon skriftlig dokumentation.
Redigerat:
Jo men här har man faktiskt rätt inte skrivit vad man vill ha utan refererat till en ospecad bild. Och kundens budskap kan inte varit helt tydligt med tanke på att det inte finns någon som helst skriftlig kommunikation ang önskemålet. Då blir kundens önskemål otydligt och då måste man som säljare kunna få fråga om man förstått det rätt. Dvs skicka en beställningsspec som kunden bekräftar för att ordern ska bli godkänd. Kontrollfunktion har alltså funnits där - dvs kunden har fått möjlighet att granska sin beställning innan ingånget avtal.T TobiasStockholm skrev:Nej, om man har skrivit skriftligt till ett företag att man vill köpa x och de skickar en orderbekräftelse som säger y istället för x så har man ingen laglig skyldighet att dubbelkolla så att företaget har skrivit rätt vara i orderbekräftelsen. Du har rätt i att i princip är den som skriver under ett avtal är normalt bunden av dess innehåll. Men i konsumentförhållanden är kontrollplikten svag, eftersom konsumenten anses vara den svagare parten.Tvetydigheter ska enligt lagen tolkas till konsumentens fördel som sagt då konsumenten anses vara i en svagare ställning i förhållande till ett företag.
I dina senare exempel blir det mer nyanserat.
Tvetydigheter tolkas normalt till nackdel för den som formulerat avtalet (oklarhetsregeln).
I konsumentavtal innebär det ofta att oklarheter tolkas till konsumentens fördel.
Det gäller särskilt om:
säljaren har formulerat avtalet,
specifikationen är oklar eller motsägelsefull (t.ex. bild vs text).
Om konsumenten borde ha upptäckt felet
Om avtalet är klart och felet är uppenbart kan konsumenten i vissa fall bli bunden av det som står i avtalet, även om det strider mot tidigare muntlig eller informell överenskommelse.
Det blir alltså en tolkningsfråga, men tröskeln är hög – domstolar och ARN är generellt försiktiga med att lägga ansvar på konsumenter.
Jag vill fortfarande hävda att om man har hänvisat till ett specifikt referenskök som företaget själva har gjort så har man varit tydlig nog som konsument. Men det är som sagt lite irrelevant i det här fallet då det inte verkar finnas någon skriftlig dokumentation.
Och man kan vända på det. Hur skulle företaget agerat istället? Hur långt måste företaget gå för att försäkra sig om att de förstått kundens önskemål rätt? Det är trots allt kunden som varit otydlig, företaget har tolkat fel och kunden har inte kontrollerat så beställningen blir rätt…
Nja, det är ju ingen ospecad bild när säljaren känner till vilket specifikt referensobjekt det handlar om, vilket det verkade som att det gjorde. Hade säljaren sagt eller skrivit "jag är inte helt säker på vilket referensobjekt du menar, kan du bekräfta att det är den här stenen du menar" så hade ju köparens kontrollskyldighet ökat såklart. Nu verkade det enligt TS/köparen som att säljaren verkade säker på vilken sten TS ville köpa, men skrev något helt annat i offerten. Om TS hade haft denna konversation, som han beskriver den, skriftligt så hade han haft ett starkt case för att kunna reklamera/häva köpet. Men nu har han ju tyvärr inte det skriftligt och säljaren nekar till vad de kommit överens om muntligt, då blir det genast svårare.mattias.rask skrev:
Jo men här har man faktiskt rätt inte skrivit vad man vill ha utan refererat till en ospecad bild. Då blir kundens önskemål otydligt och då måste man som säljare kunna få fråga om man förstått det rätt. Dvs skicka en beställningsspec som kunden bekräftar för att ordern ska bli godkänd. Kontrollfunktion har alltså funnits där - dvs kunden har fått möjlighet att granska sin beställning innan ingånget avtal.
Och man kan vända på det. Hur skulle företaget agerat istället? Hur långt måste företaget gå för att försäkra sig om att de förstått kundens önskemål rätt? Det är trots allt kunden som varit otydlig, företaget har tolkat fel och kunden har inte kontrollerat så beställningen blir rätt…
Vi vill varna andra för Stoneks efter en långdragen och mycket olustig process. Det som började med en beställning av bänkskivor har resulterat i över 35 mejl, uteblivna leveranser och en total brist på professionellt ansvarstagande.
Här är de största problemen vi upplevt:
Men stänkskyddet fattas fortfarande och ärendet fortsätter. Vi försöker komma överens om en lösning. Stoneks säger att leverans- och installationskostnaden för stänkskyddet är den stora kostnaden, så då försöker vi möta dem halvvägs genom att säga att vi kan hämta stänkskyddet själva på plats och installera det själva. Men att vi inte tänker betala extra utöver vår slutfaktura (detta är något de bett oss göra).
Allting känns mycket olustigt. Ärendet pågår fortfarande men jag skulle behöva hjälp!
Här är de största problemen vi upplevt:
- Ofullständig leverans: Ett stänkskydd saknades vid installation. Trots skriftligt erkännande från en medarbetare om att det missats i den första offerten men lagts till i den uppdaterade, vägrar de nu leverera det utan extra kostnad. Vi har dokumenterat i mejl och ett svar från Stoneks där de bekräftar att stänkskyddet inte fanns med i offerten. Det står alltså tydligt från en medarbetare på Stoneks att han skriver "Ser att stänkskyddet inte finns med, nu finns stänkskyddet med i den uppdaterade offerten".
- Administrativt kaos: De har skickat fakturor utan ROT-avdrag trots korrekt underlag, och har kommit med felaktiga påståenden om att kunden ska reglera ROT själv i efterhand. Detta åtgärdas senare efter mycket mejl kontakt fram och tillbaka.
- Ekonomisk förlust: På grund av deras extrema dröjsmål har vi nu gått miste om det högre ROT-avdraget på 50 % som gällde före 2026.
- Oseriös kommunikation: Mitt under processen försvinner vår kontaktperson ("slutar") och vi tvingas börja om med en ny person.
Men stänkskyddet fattas fortfarande och ärendet fortsätter. Vi försöker komma överens om en lösning. Stoneks säger att leverans- och installationskostnaden för stänkskyddet är den stora kostnaden, så då försöker vi möta dem halvvägs genom att säga att vi kan hämta stänkskyddet själva på plats och installera det själva. Men att vi inte tänker betala extra utöver vår slutfaktura (detta är något de bett oss göra).
Allting känns mycket olustigt. Ärendet pågår fortfarande men jag skulle behöva hjälp!
Klicka här för att svara