Är det ngn som vet om det finns ngn relevant, dvs reliabel och valid, vetenskaplig studie som visar att självddrag inte ger tillräcklig luftomsättning?
(Studien ifråga bör vara svensk, norsk eller finsk för att vara just reliabel och valid för svenska förhållanden.)
Den springande punkten för TS är ju att beräkna hur stora värmeförlusterna blir för huset. Det är först med den siffran i handen som ett rationellt beslut kan tas om vilket system som behövs.
Måste inte den siffran tas fram innan bygglov/startbesked ges? Hur ska man annars kunna visa att energiförbrukningskravet uppfylls?
Det är ju en enorm skillnad på vilket uppvärmningssystem som behövs (är "bäst") om huset har ett uppvärmningsbehov på 2000 kWh/år eller 20 000 kWh/år.
Exempel:
Antag att behovet är 2 000 kWh/år tillförd uppvärmningsenergi.
Antag uppvärmningssystem med direktel, dvs 1:1.
Antag ett elpris om 3 kr/kWh.
Då finns en årlig besparingspotential av 2 000 x 3 = 6 000 kr.
Med en LLVP istf direktelsradiatorer så kan antas ca 50% besparing av inköpt el, dvs från 6 000 kWh/år till 3 000 kWh/år. Det ger en årlig besparing på 1 000 x 3 = 3 000 kr.
Antag livslängd på LLVP är 15 år.
På 15 år sparas 3 000 x 15 = 45 000 kr.
Antag att en bra LLVP kostar 25 000 kr med installation.
Då sparas 20 000 kr/15 år, men efter 15 år måste en ny LLVP införskaffas för minst 25 000 kr. (Om 0% inflation och inga andra prisökningar för mtrl/råvaror/löner/trsp.)
Dvs jämfört med direktel så förlorar man 5 000 kr/15 år.
Elradiatorer innebär naturligtvis också en investering och har en begränsad livslängd, men med en LLVP så bör man ha backup i form av radiatorer oavsett. Dels kan LLVPn krångla, och dels kan det bli så att den inte klarar att leverera tillräckligt med värmeeffekt om det blir riktigt kallt.
Ju större värmebehov ett hus har desto större blir besparingspotentialen, så med lite högre värmebehov så kan det gå att räkna hem en LLVP.
I räkneexemplet ingår ingen stöduppvärmning i badrum eller sovrum. Det är ett rent ekonomiskt exempel där ingen hänsyn tagits till den usla ljudkomforten som en LLVP oundvikligen ger.
Syftet är att påvisa att för små välisolerade hus med ringa behov av tillförd värmeenergi så är det svårt att räkna hem dyra avancerade uppvärmningssystem trots högt elpris.
Dessutom visar exemplet att utan att veta vad det förväntade behovet av tillförd värmeenergi bör vara så går det inte att räkna på "lönsamhet" för olika värmesystem. Eller rättare sagt, det går fint att räkna hypotetiskt men vilken lösning som är "bäst" är beroende av värmebehovet.
(Studien ifråga bör vara svensk, norsk eller finsk för att vara just reliabel och valid för svenska förhållanden.)
Den springande punkten för TS är ju att beräkna hur stora värmeförlusterna blir för huset. Det är först med den siffran i handen som ett rationellt beslut kan tas om vilket system som behövs.
Måste inte den siffran tas fram innan bygglov/startbesked ges? Hur ska man annars kunna visa att energiförbrukningskravet uppfylls?
Det är ju en enorm skillnad på vilket uppvärmningssystem som behövs (är "bäst") om huset har ett uppvärmningsbehov på 2000 kWh/år eller 20 000 kWh/år.
Exempel:
Antag att behovet är 2 000 kWh/år tillförd uppvärmningsenergi.
Antag uppvärmningssystem med direktel, dvs 1:1.
Antag ett elpris om 3 kr/kWh.
Då finns en årlig besparingspotential av 2 000 x 3 = 6 000 kr.
Med en LLVP istf direktelsradiatorer så kan antas ca 50% besparing av inköpt el, dvs från 6 000 kWh/år till 3 000 kWh/år. Det ger en årlig besparing på 1 000 x 3 = 3 000 kr.
Antag livslängd på LLVP är 15 år.
På 15 år sparas 3 000 x 15 = 45 000 kr.
Antag att en bra LLVP kostar 25 000 kr med installation.
Då sparas 20 000 kr/15 år, men efter 15 år måste en ny LLVP införskaffas för minst 25 000 kr. (Om 0% inflation och inga andra prisökningar för mtrl/råvaror/löner/trsp.)
Dvs jämfört med direktel så förlorar man 5 000 kr/15 år.
Elradiatorer innebär naturligtvis också en investering och har en begränsad livslängd, men med en LLVP så bör man ha backup i form av radiatorer oavsett. Dels kan LLVPn krångla, och dels kan det bli så att den inte klarar att leverera tillräckligt med värmeeffekt om det blir riktigt kallt.
Ju större värmebehov ett hus har desto större blir besparingspotentialen, så med lite högre värmebehov så kan det gå att räkna hem en LLVP.
I räkneexemplet ingår ingen stöduppvärmning i badrum eller sovrum. Det är ett rent ekonomiskt exempel där ingen hänsyn tagits till den usla ljudkomforten som en LLVP oundvikligen ger.
Syftet är att påvisa att för små välisolerade hus med ringa behov av tillförd värmeenergi så är det svårt att räkna hem dyra avancerade uppvärmningssystem trots högt elpris.
Dessutom visar exemplet att utan att veta vad det förväntade behovet av tillförd värmeenergi bör vara så går det inte att räkna på "lönsamhet" för olika värmesystem. Eller rättare sagt, det går fint att räkna hypotetiskt men vilken lösning som är "bäst" är beroende av värmebehovet.
Motiveringen till att kommunen kräver mekanisk ventilation i ett permanentboende är att vi nuförtiden använder mer vatten, duschar, tvättar, etc. än man gjorde förr i tiden. Och det fanns förr också en naturlig ventilation i alla hus i och med all uppvärmning skedde med eldstäder.....Oldboy skrev:
Det finns ingen? Idag som sitter och beräknar självdrag. Flödet i en skorsten beror ju bl.a på temperaturskillnader inne-ute och skorstenens konstruktion och temperatur. För att säkerställa ett luftflöde som uppfyller gällande byggnorm behövs för en fläkt. Om detta myndighetsflöde verkligen behövs är en annan fråga.
Nya hus mår förmodligen bättre med åtminstone ett frånluftsflöde enligt krav på luftomsättning 0,35 l/m2 h. Äldre hus är så otäta så där behövs nog ingen fläkt.
Att beräkna uppvärmningsbehov för ett nytt hus är inget större problem när man vet U-värden på omgivande ytor. Energibehov för varmvatten är mer osäkert och beräknas efter schablonbehov. Energiåtgång för ventilation beräknas efter 0,35 l kravet.
Sen kan man finräkna lite med påslag för otätheter och avdrag för internvärme.
Hushållsenergi, billadning mm ingår inte i energiberäkningen när husets energiklass beräknas. Klass C skall uppfyllas på en skala A-G.
Denna finns för flerbostadshus. Allmänt erkänd som bra av innemiljöexperter i Sverige.
https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=7452117&fileOId=7452125
Självdragsventilation i flerbostadshus av Carolina Faraguna.
Självdragsventilation kräver ofta en temperaturskillnad på 10 grader för att fungera. Har läst att det går att dimensionera för lägre temperaturskillnad men då är risken att det blir överventilation vintertid med dragproblem. Strypning behövs då troligen.
Sen påverkas beräkningen av vindpåverkan, kanalerna längd
Så egentligen kan man nog få igenom självdrag om man kan visa att man klarar ventilationsnormen året runt.
Fast det kommer krävas avancerade beräkningar och ett system som kräver automation eller ständig handpåläggning.
https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=7452117&fileOId=7452125
Självdragsventilation i flerbostadshus av Carolina Faraguna.
Självdragsventilation kräver ofta en temperaturskillnad på 10 grader för att fungera. Har läst att det går att dimensionera för lägre temperaturskillnad men då är risken att det blir överventilation vintertid med dragproblem. Strypning behövs då troligen.
Sen påverkas beräkningen av vindpåverkan, kanalerna längd
Så egentligen kan man nog få igenom självdrag om man kan visa att man klarar ventilationsnormen året runt.
Fast det kommer krävas avancerade beräkningar och ett system som kräver automation eller ständig handpåläggning.
Redigerat:
HejE Elspet skrev:
Ja det blir en bärande stomme i trä, pre-cut. och en kombinerad grund med cellgalsskivor och betong- vi hade gärna undvikit betong helt men de lite grönare alternativen blir för dyra samt behöver vi kompensera för vindlasterna från taket så huset behöver ett starkt ”ankare”. Konstruktören hade nog förklarat detta mycket proffsigare hahaJag försöker förstå varför man väljer halmbalar. Finns det någon tradition att använda halmbalar. Vad är tanken eller fördelen med halmbalar?soOofiasofia skrev:
Hej
Är det inte att göra det lite onödigt svårt då det är svårt nog att bygga sig ett hus på vanligt sätt.
Ursäkta jag undrar och jag hoppas att ni får till det.. Halm som råvara kanske är mer användbart än man tror.
Så här svara AI på din fråga:B BSA In skrev:
Att bygga hus av halmbalar är ett miljösmart, hållbart och kostnadseffektivt alternativ som ger ett sunt inomhusklimat med utmärkt isoleringsförmåga. Halm är en förnybar restprodukt, och när balarna putsas med lera får man ett brandsäkert, diffusionsöppet och hållbart hus som andas, ofta med lägre byggkostnader än konventionella hus.
Fördelar med att bygga hus av halmbalar:
- Miljövänligt och förnybart: Halm är en restprodukt som inte kräver långa växttider, vilket gör det till ett klimatsmart byggmaterial.
- Fantastisk isolering: Halmväggar har ett mycket bra U-värde (ofta 0,17–0,20), vilket ger låga energikostnader och ett behagligt inomhusklimat.
- Sunt inomhusklimat: Eftersom väggarna ofta putsas med lera (lerputs) skapas en "diffusionsöppen" konstruktion utan plast, vilket innebär att huset kan andas och fukt kan vandra genom väggarna.
- Brandsäkert och hållbart: En putsad halmvägg är förvånansvärt brandsäker då den hårt pressade halmen innehåller lite syre. Konstruktionen är dessutom mycket hållbar och har lång livslängd.
- Kostnadseffektivt: Det är en billig metod, särskilt vid självbyggeri, då materialet är billigt och ofta kan köpas lokalt.
- Tjocka väggar: Ger en robust känsla och djupa fönsternischer.
- Ekobyggportalen +7
Väggarna blir tjocka, vilket minskar boarean något. Metoden kräver noggrannhet med fuktskydd under byggtiden och rätt putsning (ofta lerputs) för att skydda halmen.
Det är ju en sanning med modifikation... 25 cm mineralull ger samma U-värde och ger 5-10 kvadratmeter mer boyta i ett normalstort hus.halmhuset skrev:
Om halmbalar har "Fantasisk isolering", vad ska man då kalla mineralullen som har dubbelt så bra lambda-värde?
Att det blir miljövänligt tror jag på men att det blir så mycket billigare har jag svårare att tro på. Det behövs en trästomme och något att fästa fönster och dörrar i. Fuktvandring genom väggen försöker man undvika i moderna hus. Fukten inomhus skall ventileras bort. Metoden passar kanske för självbyggare.
Men som sagt det är besvärligt nog att bygga hus.
Jag räknade nyligen på det. Baserat på medelvärde av lamdavärden för halmbalar och mineralull så kom jag fram till att 45cm halm motsvarar 30cm mineralull.useless skrev: