Tompamannen skrev:
+3,4% sedan förra Fredagen.
Och då ingår dagens (i skrivande stund) nedgång på 2,41% i mina Beijer electronics:@
Hade dom inte sjunkit idag så hade jag kunnat säga +5% på en vecka, men men;)
Där ser man, det var det jag misstänkte:
De som är med i gamet kan förvisso förlora mkt, men, om man hänger med i svägnarna föra lla andra, också tjäna en hacka på svängningarnra :)

/K
 
Jag har inte vågat kolla mina fonder, men det var en dryg halvmiljon vid senaste deklarationen. 5 maj 2000 (när min farmor dog) var de värda nästan 800 000, några dagar senare rasade börsen rejält, så arvet halverades, men har inemellan hämtat sig hyfsat. Men, anskaffningsvärdet är bara 150 000 och huslånen är hälften av 280 000 så det går ingen större nöd på mig :-D

Fast jag skulle ju gärna se att det är värt en del när det är dags att riva ut badrummet och köket nästa gång, slipper gärna ta lån för allt. Grannarna lånade 80 000 förra året för att byta fönster, och 200 000 igen nu för att fixa garaget och köket, 150 000 ett par år tidigare för badrummet. Måste fråga vad de har för månadskostnad, själva har vi ca 2500 inklusive stor amortering.

Därför hoppas jag att mina olika fondförvaltare varit på alerten nu....
 
Nu har jag inte orkat läsa hela tråden, men vem säger att det är BRA att ha lån på fastigheten, det torde vara en av de mest "udda" påståendena. Självklart är det mest lönande att inte betala ränta.......
Banksparande Vs Inget lån, hm?
Fonder Vs inget lån, mja, det kräver en del aktivt arbete innan det lönar sig med fonder. Enligt en av ekonomerna på ett av Sveriges ledande fondförvaltare så är det bästa sparandet att göra sig av med samtliga lån, vare sig de är på 4% och självklart om de ligger på mera än det.... Så go 4 it, inget lån är klart bäst.....
 
Anna_H skrev:
Jag har inte vågat kolla mina fonder, men det var en dryg halvmiljon vid senaste deklarationen. 5 maj 2000 (när min farmor dog) var de värda nästan 800 000, några dagar senare rasade börsen rejält, så arvet halverades, men har inemellan hämtat sig hyfsat. Men, anskaffningsvärdet är bara 150 000 och huslånen är hälften av 280 000 så det går ingen större nöd på mig :-D

Fast jag skulle ju gärna se att det är värt en del när det är dags att riva ut badrummet och köket nästa gång, slipper gärna ta lån för allt. Grannarna lånade 80 000 förra året för att byta fönster, och 200 000 igen nu för att fixa garaget och köket, 150 000 ett par år tidigare för badrummet. Måste fråga vad de har för månadskostnad, själva har vi ca 2500 inklusive stor amortering.

Därför hoppas jag att mina olika fondförvaltare varit på alerten nu....
Hur stor amortering ryms inom 2500:- /mån ink. ränta (men inga andra driftskostnader antar jag)?
Alltså vad anser du som stort. :)
 
Redigerat:
FredrikR skrev:
Hur stor amortering ryms inom 2500:- /mån ink. ränta (men inga andra driftskostnader antar jag)?
När man pratar huspriser och pengar så är det ganska geografiskt orienterat. Bor själv i Göteborg och här höjer man inte på ögonbrynen om en villa kostar 5 miljoner. På landsbygden är det helt annat, där kan 500.000 uppfattas som mycket pengar för ett boende. Personligen så ser jag mig som medelsvenne och amorterar ca.5000/mån, vilket jag tycker är en ganska bra balans mellan amortering och sparande. Dvs. jag lägger inte allt "överskott" på amortering.

Pagno> Detta verkar vara ett klassfenomen, även om jag själv inte gillar att prata om olika samhällsklasser. Men ofta många gånger så förespråkar höginkomsttagare en hög belåning och ingen amortering för att istället satsa pengar på diverse placeringar som ger högre avkastning. Låginkomsttagaren däremot vill oftast amortera och bli skuldfri för att slippa skuldbördan på äldre dar. Många gånger blir man som svenne förvånad över hur folk som har pengar, och följdaktligen skulle ha råd att lösa sitt boende kontant, beter sig med diverse trixande där det egna företaget äger boendet och det är belånat till max.
 
Kanske därför de har pengar, för de inte tänker som en "svenne"?

Pango, om du läser tråden så ser du att det inte är självklart. Det kan löna sig att ha kvar lånen och sätta pengarna på banken.
 
Japp nu har jag läst tråden alles in alles, men jag hävdar ihärdigt att i min "arbetarklass" så tycker jag att det är förundransvärt att det finns människor som tror att det går att placera pengar så att de får ett bättre utbyte än att lösa lån. Har inga lån på fastigheten, "tanten" har en ny bil, själv så duger det med en modell gammal för mig. Ekonomiskt så är jag upplärd att tänka små utgifter, i stället för att dra på sig mångmiljonlån som vid lite strul i familjekonstellationen resulterar i att ingen kan bo kvar. Men vad vet jag, jag bor ju i Dalarna! ^^ Jag förespråkar att det är smartare att inte ha skulder, men jag kan ha fel..... Ha det gott alla som vare sig lånar eller sparar till hus.....
 
Ps! Glömde säga att jag inte tillhör den "vanliga" arbetarklassen, har god ekonomi placerade delvis i fonder samt ett banksparande varje månad.....
 
Nu var ju iofs inte poängen att man är arbetarklass utan hur man resonerar..
 
Så trots att jag har gett exempel i tråden på att det lönar sig att ha lån Pango, så tror du ändå inte på det?
 
P
Pagno skrev:
Japp nu har jag läst tråden alles in alles, men jag hävdar ihärdigt att i min "arbetarklass" så tycker jag att det är förundransvärt att det finns människor som tror att det går att placera pengar så att de får ett bättre utbyte än att lösa lån. Har inga lån på fastigheten, "tanten" har en ny bil, själv så duger det med en modell gammal för mig. Ekonomiskt så är jag upplärd att tänka små utgifter, i stället för att dra på sig mångmiljonlån som vid lite strul i familjekonstellationen resulterar i att ingen kan bo kvar. Men vad vet jag, jag bor ju i Dalarna! ^^ Jag förespråkar att det är smartare att inte ha skulder, men jag kan ha fel..... Ha det gott alla som vare sig lånar eller sparar till hus.....
Du kanske menar att det är smartare att inte ha nettoskuld, dvs att skulderna understiger ens tillgångar. Har du en miljon på bankkonto och en miljon i bolån har du skulder, men ingen nettoskuld.

Miljonen på bankkontot är dock mer tillgänglig än en miljon uppbunden i en fastighet. Det är lite svårt att sälja av ena väggen på huset ifall det strular i ekonomin. Ta ut pengar från bankkontot är lättare.Eventuellt betalar man en viss ränteskillnad om ens låneränta överstiger bankräntan men det kan man se som en försäkringspremie som man betalar för att ha pengar tillgängliga i alla lägen, t.ex. trots att någon i familen är arbetslös och banken vägrar ge en lån.
 
Som jag nämnde tidigare, geografiska läget spelar nog in hur man resonerar. Fick nya grannar i våras, dom fick betala lika många miljoner för huset som dvärgarna äro till antalet i snövit. Då är det svårt att säga "ahh va f-n, jag drar till banken i eftermiddag och pyntar av huslånet". Det räcker att man bosätter sig 10 mil norr över så kan man skicka av bilen och lösa huslånet. Så vart/hur man bor spelar nog in i resonemanget till en ganska stor del. Samma sak med inkomsten, en relativt hög inkomst betyder att man har en hög kreditvärdighet, vilket i sin tur betyder att man kan låna ganska mycket pengar. Och när årsräntan är i storleksordningen samma som börsen svänger på en-två dagar så ligger det väl ganska nära till hands att maxa huslånet för att göra placeringar.

Sedan får jag instämma med bra-byggare. Att ha allt kapital bundet i en fastighet kanske erbjuder en god natts sömn för vissa, men andra kanske ser ett extra kapital på banken som en större trygghet. Den ena kan bli av med arbetet samtidigt som den andra faller ifrån, märkligare saker har hänt. Då kan det vara bra att ha "lite att ta av".
Nä lagom är alltid bäst anser jag. Låter otroligt tråkigt men lagom lån, lagom sparande, lagom amortering och lagomt slösande, då sover jag godast om natten. Hade bott annorlunda, haft en annan familjesituation osv. så hade jag garanterat resonerat annorlunda.
 
+1 på brabyggare och tompamannens inlägg.
Det är som sagt en viss skillnad på 1 m i kåken och 1 miljon på banken.
Sen måste man förvisso betala 35kkr om året för lånet, och får bara säg 20000 för sina slantar -så en dryg tusenlapp i månaden blir det i "flexibilitet & försäkring" - OM man inte är bättre på att placera då.

Jag skulle tex kunna amortera av ytterligare 200 kkr i ett slag av bostadslånet, men å andra sidan hade jag fortfarande haft lån, och då inte mkt pengar på banken om ngt händer - så jag föredrar en lite bättre buffert...

Men som sagt- beror lite på ens situation också...

/K
 
Sen är ju 100' motsvarande ca 300 spänn i månaden i ränteutgift för närvarande (beroende på din ränta och grad av jämkning men på ett ungefär) just nu.
 
timmelstad skrev:
Sen är ju 100' motsvarande ca 300 spänn i månaden i ränteutgift för närvarande (beroende på din ränta och grad av jämkning men på ett ungefär) just nu.
Dvs mindre än fackavgiften - om man nu resonerar med buffert vs minimera lånen som "försäkring"... :)

/K
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.