Om det bildas en förening för att sköta om drift/underhåll av en väg.
Hur skulle "vägägaren" göra för att tvinga fram ett tvångsköp av vägen av den nya föreningen?
eller
Hur ska "vägägaren" hindra föreningen fråb att utföra underhåll?
/ATW
Hur skulle "vägägaren" göra för att tvinga fram ett tvångsköp av vägen av den nya föreningen?
eller
Hur ska "vägägaren" hindra föreningen fråb att utföra underhåll?
/ATW
Klart att väghållarens arbete kan öka värdet på vägen.. ofta är det ju gammal väg som blir bredare och bättre och bättre diken osv ofta så ökar ju vägstandarden över tid pga väghållarens kostnader. och en ev asfaltering är väl också typexempel på nåt som kostar pengar att utföra men som minskar mängden underhåll på vägen och standarden ökar. känns lite motsägelsefullt att kommunens vägunderhåll sen 70 talet inte har ökat värdet på vägen men nu vill man använda dagens värde på vägen.. då vägen är värd mer idag än på 70 talet.. använder du en värdering från 70 talet så lär ju inte vägen vara värd många kronor. självklart är inte allt som kommunen lagt ner värdehöjande men här brukar då vägstandarden öka över tid.
Det kan han inte göra. I och med att vägägaren fortsatt äger vägen har han inte lidit någon skada. Vid bildandet av GA sker dock en fastighetsreglering där ägandet övergår från tidigare ägare till andelsägare i GA. Däri ligger problemet.A ArneTW skrev:
Det kan han inte göra. Varför skulle han vilja det?A ArneTW skrev:
Kommunen har utfört det som i AL benämns anläggningens drift. Det du beskriver är vad i AL benämns utförande. En kommun är förhindrad av KL att utföra sådana åtgärder. Så har inte heller skett. Värderingsgrunden för väg är framtagen av LM (staten) Den avtalas inte separat från fall till fall. Naturligtvis kan man ha synpunkter men de har ingen juridisk verkan.P polaris78 skrev:
Om du beräknar vägens värde idag baserat på värderingen på 70-talet och kompenserar för inflation kommer du få ett betydligt högre värde än det LMs värderingsguide ger. Det är dock enbart av akademiskt intresse. Det är LMs värderingsprincip som gäller, inget annat.P polaris78 skrev:
Vägkroppens väg försvinner om inget underhåll görs. Underhåller gör att vägens värde består. En väg som inte underhålls förfaller rätt kvickt, oavsett om den nyttjas eller ej.
Tycker du att kommunens underhåll skall komma vägkroppens ägare till del?
Tycker du att kommunens underhåll skall komma vägkroppens ägare till del?
Det känns som om dialogen far iväg? Nu är vi inne på erosion. Vad jag och du tycker saknar betydelse, det handlar om hur lagen skall tolkas. Om långvarig kommunal väghållning innebär att kommunen övertar ägandet uppstår ett helt annat juridiskt läge? Då blir vägarna kommunala gator?M -MH- skrev:
Man kan tycka det. Jag tycker t o m att det är fördelaktigt att få en sån liten andel som möjligt i en gemensamhetsanläggning för väg, då har man ju lyxen att använda på vägen som man behöver och betala minimalt för det.P polaris78 skrev:
Men så har inte våra kära folkvalda tänkt när de skrev anläggningslagen. De menar att till fastighetsägaren kommer ett värde med gemensamhetsanläggningen. Så de har de skrivit in i lagen att man får ersättning om man utträder ur eller minskar sin andel i gemensamhetsanläggningen och man måste betala för att ansluta sin fastighet till den eller öka andelarna. Det värde man talar om är vägens användbarhet, alltså hur väl underhållen den är under senare år. Till detta komma nu trådens topic, att om LM konfiskerar en gammal väg från privatpersoner så ska enligt anläggningslagen de som får del av den som en ny gemensamhetsanläggning efter konfiskationen betala för detta utifrån vägens värde (dess användbarhet när den konfiskerades). Det man betalar för är ofta själva väganläggningen, gruset, trummorna, dikena o s v även om ersättning också kan utgå för intrånget (ej aktuellt i denna tråd då ingen ny väg ska byggas vad jag förstår).
I det här fallet har det blivit lite underligt eftersom kommunen har fattat det ovanliga beslutet att stå för vägunderhållet av privat väg. D v s kommunmedlemmarna som helhet har betalat kostnaden under många år för vägarna vilket har gynnat vägens ägare. Men detta är nog lite av ett unikt fall.
Redigerat:
Ja, man kan ju förstå om det löpande underhållet har skett på delägarnas bekostnad, men den är ju 0 de senaste 50 åren, så vad finns det kvar att förlora?
Många kommuner - min tex - kräver att enskilda vägarna delägare betalar när de övergår till kommunalt ägande. Man kan väl se det som nuvärdet av framtida underhåll.
Många kommuner - min tex - kräver att enskilda vägarna delägare betalar när de övergår till kommunalt ägande. Man kan väl se det som nuvärdet av framtida underhåll.
Mycket bra sammanfattat.Claes Sörmland skrev:
En ytterligare komplikation är att väganläggningen tillskrevs ett värde i samband med omarronderingen. Då hade kommunen redan skött väghållningen i trettio år. Detta värde användes för att påvisa båtnad för de aktuella fastighetsägarna som fick andel i samfälligheten. Nu 20 år senare är värdet 0:-
Situationen är nog unik för att vara Sverige men definitivt ett unik för Dalarna. Samma situation råder i många byar i vår kommun.
Det värdet man tillskrevs i samband med omarronderingen.M -MH- skrev:
Det beror på begränsningar i KL. En kommun får inte gynna vissa kommunmedlemmar med investering i deras enskilda väg. När en enskild väg skall omformas till kommunal gata skall den även fortsättningsvis hålla kommunal vägstandard. Gör den inte det måste vägsägare, oftast en vägsamfällighet, först rusta vägen till kommunal standard. Det är en annan fråga.M -MH- skrev:
Det blir konsekvensen av din argumentering. Kommunen har underhållit vägen i så många år att vägkroppen nu tillhör kommunen?M -MH- skrev:
Men det är väl en helt annat lagstiftning, PBL och inte AL.M -MH- skrev:
Jag tror hela det här med ersättningar för vägarnas (anläggningars) värde också är rätt obekant för allmogen eftersom Lantmäteriet inte verkar ha brytt sig om denna del av lagstiftningen i många många år. För mig är det också väldigt underligt att en lag kan stiftas och en myndighet bara ignorerar den i årtionden. Men så har vad jag har förstår tydligen skett vad gäller anläggningslagen och ersättningarna för anläggningar.
Är det verkligen så?
Det är inte så att kommunen stått som huvudman för förvaltandet av anläggningen, dvs. kommunen har utsett en tjänsteman som agerat istället för -som i de flesta andra vägföreningar- ordinarie styrelse? Kanske har då Trafikverket betalt ut driftsbidrag för underhåll av vägen - precis som man gör till tusentals vägföreningar där en styrelse sköter förvaltningen.
Om kommunen skött förvaltning av flera vägföreningar i samma kommun har det varit ganska enkelt för en tjänsteman att beställa tjänster till alla vägföreningar, istället för att dessa vägföreningar skulle haft varsin styrelse som gjort dessa upphandlingar var för sig.