Har du pratat med kommunen? De flesta kommunen flygfottar hela kommunen med säg typ 10års mellanrum. Dessa bilder används vid stadsplanering, men även för att upptäcka svartbyggen etc. Om man frågar så brukar de gå att få ett utsnitt över den delen som är intressant, i de här fallet själva vägen. Och se hur lång tillbaka de har flygbilder. De kanske kan ge en bild av skicket på vägen och hur den såg ut för säg 20 år sedan. Kan du då bevisa att den är bättre än vad den är idag så borde saken vara biff..
Jag är tveksam till hur viktigt det är hur tillfarten såg ut för X antal år sedan. I värsta fall är det så att tidigare ägare inte anlade en väg, men oberoende av det finns det ett servitut för utfart. Detta ska kunna ske med fordon. Tänk till exempel om en olycka händer och utryckningsfordon måste komma fram. Därför bör TS hävda sin rättighet till väg , i värsta fall genom en förrättning
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 915 inlägg
Jag tror inte att man kan få till ett interimistiskt beslut. Dessa är främst till för att hindra att någon gör något irreparabelt, alltså snarast den motsatta situationen, om grannen ville använda fgden för att hindra TS att grusa. Då hade denne kunnat begära ett interimistiskt förbud att göra det tills frågan avgjorts.H hempularen skrev:
TS har ju uppenbarligen funnit sig i situationen i två år, så där är det nog snarast att ge sig till tåls tills handräckningsbeslutet vinner laga kraft (eller att ta saken i egna händer).
Medlem
· Västernorrland
· 2 366 inlägg
"Särskild handräckning kan användas när du har skriftliga bevis som visar din rätt."
https://www.kronofogden.se/Sarskildhandrackning.html
KFM tolkar inte. De avgör om du har tillräckliga bevis eller inte. Dvs. om där finns eller inte finns tolkningsutrymme. Men om bevisen är öppna för olika tolkning och inte entydiga nog så avgör de inte vilken sida som har rätt i tvisten.
LM tolkar inte heller. De gör bestämningar, vilket sker genom förrättning. Då kan de göra lite mer än vad man gör vid enbart en tolkning, smärre förändringar mot det skrivna och intresseavvägningar, samt hänsyn till vad som är realistiskt och praktiskt möjligt. Formellt är det de gör ett nytt beslut, som är tydligare, mer exakt, eller anpassat till nutida förutsättningar än det gamla.
Domstolen tolkar. De kan bestämma exakt vad en formulering i avtal och myndighetsbeslut betyder om det råder tvist om det. Men inte justera något för att få ett rimligt och vettigt slutresultat, enbart säga vad som är rätta tolkningen av innebörden i exakt det som är skrivet/beslutat så som det gäller nu.
https://www.kronofogden.se/Sarskildhandrackning.html
KFM tolkar inte. De avgör om du har tillräckliga bevis eller inte. Dvs. om där finns eller inte finns tolkningsutrymme. Men om bevisen är öppna för olika tolkning och inte entydiga nog så avgör de inte vilken sida som har rätt i tvisten.
LM tolkar inte heller. De gör bestämningar, vilket sker genom förrättning. Då kan de göra lite mer än vad man gör vid enbart en tolkning, smärre förändringar mot det skrivna och intresseavvägningar, samt hänsyn till vad som är realistiskt och praktiskt möjligt. Formellt är det de gör ett nytt beslut, som är tydligare, mer exakt, eller anpassat till nutida förutsättningar än det gamla.
Domstolen tolkar. De kan bestämma exakt vad en formulering i avtal och myndighetsbeslut betyder om det råder tvist om det. Men inte justera något för att få ett rimligt och vettigt slutresultat, enbart säga vad som är rätta tolkningen av innebörden i exakt det som är skrivet/beslutat så som det gäller nu.
Att avgöra om man har tillräckliga bevis, är ju en tolkning.
Medlem
· Västernorrland
· 2 366 inlägg
Ja, det är det iofs. Men en tolkning av en annan fråga.H hempularen skrev:
De bedömer OM beslutet är tydligt eller tvistigt.
De tolkar INTE innebörden av beslut/avtal som är tvistiga.
Var liksom underförstått att det jag talade om var att avgöra en tvist av TS slag. I teorin kan de förstås komma fram till att det är så solklart att där inte ens finns en tvist. Men det betraktar jag som mindre sannolikt i detta fallet.
Om de kommer fram till att bevisen inte är tillräckliga, så säger det fortfarande inget om vem som har rätt. Dvs. tvisten om hur avtalet ska tolkas kvarstår. För att bevisen inte är tillräckliga för att basera handräckningen på betyder inte samma sak som att TS har fel. Bara att det inte är tillräckligt uppenbart att hon har rätt.
Men grannen har inte aktivt hindrat TS, så vad skulle det vara handräckningen riktades emot? Så länge han bara SÄGER att hon inte får så är väl det inte något som en handräckningsåtgärd kan riktas mot. Den måste väl bestå i något praktiskt/konkret som att typ flytta bort en betongsugga, eller hindra honom om han ställer sig framför grusbilen etc, eller?
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 915 inlägg
Att hindra någon från att använda sin egendom skulle jag som sagt säga inkluderar ett muntligt förbud från mark-/vägägaren för TS att köra på/grusa vägen.
Sen är det förvisso riktigt att TS kan ha rättigheter även om fogden vägrar att hjälpa till att verkställa dem.
Men oavsett dessa juridiska hårklyverier tycker jag alltjämt att det är ett lämpligt första steg för TS.
Sen är det förvisso riktigt att TS kan ha rättigheter även om fogden vägrar att hjälpa till att verkställa dem.
Men oavsett dessa juridiska hårklyverier tycker jag alltjämt att det är ett lämpligt första steg för TS.
Frågan är väl även vad det var för väg som får nyttjas, är det en enkel gångväg eller en bred bilväg. Om det från början var en gångväg som inte gick att köra bil på så ger det ju inte TS rätt att "bättra på" med div grus och arbete så att det blir en bilväg. Ska TS förbättra/ändra status på originalvägen måste TS komma överens om det med markägaren.
Ps
Det kanske redan är utrett, jag har inte läst hela tråden, och då är det här bara att glömma.
Ps
Det kanske redan är utrett, jag har inte läst hela tråden, och då är det här bara att glömma.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 915 inlägg
S Saltis skrev:
Att det finns en väg de har rätt att nyttja framgår uppenbarligen av servitutet. Markägaren hävdar att det TS vill nyttja är en stig. Det skulle förvåna mig mycket om det argumentet håller, men gör det det måste det ju i så fall finnas en annan väg hos markägaren som TS har servitut på. För att en väg som är inskriven i servitut är något mer än en stig, det tror jag att alla rättsinstanser skulle acceptera.E elmont skrev:
Den väg som finns inskrivit i ett servitut som jag har till ett fritidshus är en gammal "hästväg" och den kan aldrig bli en bilväg utan att man utökar/breddar vägen. I mitt fall är det helt klart vad som gäller det kan aldrig bli en bilväg om man inte enar sig om det (vilket i mitt fall inte är några problem om jag så önskar).
Så man måste veta vad det var för typ av väg från början
Så man måste veta vad det var för typ av väg från början
Medlem
· Västerbottens län
· 18 024 inlägg
Från första posten
<<på väg från 60-talet>>
Då fanns det både bilar och traktorer och en och annan häst.
Protte
<<på väg från 60-talet>>
Då fanns det både bilar och traktorer och en och annan häst.
Protte
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 915 inlägg
Men har du ett vägservitut få, eller råkar det bara vara så att enda vägen/stigen fram till huset är en hästväg (vad nu det är, wiki säger en väg med tre spår, två för vagn och ett för hästen)?
Jag skulle alltjämt hävda att ett vägservitut tillskapat på 60-talet definitionsmässigt innebär en väg som är/får göras farbar för bil om det inte uttryckligen står något annat.
Jag skulle alltjämt hävda att ett vägservitut tillskapat på 60-talet definitionsmässigt innebär en väg som är/får göras farbar för bil om det inte uttryckligen står något annat.
Ja problemet är att det inte står något mer i servitutet än ”befintlig väg”. Det vi vill ha hjälp av lantmäteriet är att definiera vägen.
Frågan är om servitut på väg innebär bilväg eller som nämts här att det lika gärna kan vara en traktorväg, hästväg, gångväg, cykelväg eller stig? Det senare är argument som används av våra grannar.
Ja grannarna har redan försökt med att servitutet syftar på annan väg nämligen landvägen 500 meter från vår tomt.
Angående kronofogden känns det som större risk att grannarna kallar på dem eller polis om vi börjar grusa och fixa med vägen. De anser att vi inte ar rätt att göra något på deras mark.
Frågan är om servitut på väg innebär bilväg eller som nämts här att det lika gärna kan vara en traktorväg, hästväg, gångväg, cykelväg eller stig? Det senare är argument som används av våra grannar.
Ja grannarna har redan försökt med att servitutet syftar på annan väg nämligen landvägen 500 meter från vår tomt.
Angående kronofogden känns det som större risk att grannarna kallar på dem eller polis om vi börjar grusa och fixa med vägen. De anser att vi inte ar rätt att göra något på deras mark.
Medlem
· Västernorrland
· 2 366 inlägg
Men vad får du fram för belägg på "befintliga vägar" om du kollar av alla gamla kartor och flygfoton bakåt i tiden. Det kan du ju lika gärna göra själv som låta LM göra. I 99 fall av 100 lär det gå att se om det menas körväg eller gångstig. Hur gammal är vägen, vad användes den till innan det styckades av? Är det en brukningsväg så lär man ju ha kört kärra/traktor där om det ska vara någon mening och då är den bevisat större än en gångstig.S Saltis skrev:
https://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/Historiska-kartor/
https://www.lantmateriet.se/sv/Kart...ormation/Flyg--och-satellitbilder/Flygbilder/
