Väganslutningsavgift för obebyggd tomt utan infart?

[Claes Sörmland]

Fram till en lagändring för några år sedan betalade väl ingen in sig i något framräknat vägvärde, utan blev medlemmar liksom andra fastigheter blivit det tidigare och med åtagandet att varje år betala årsavgiften till vägsamfälligheten. Jag är kritisk till den nya principen och också till att den ska betalas innan byggande av ny fastighet påbörjas, ibland kanske efter 10 eller 30 år. Det rimliga måste ju vara att årsavgift, och helst ingen vägvärdeavgift, börjar betalas först när en ny bostad byggs och att bilar börjar använda vägen. Två obebyggda tomter sliter absolut inget på vägen enligt min mening, och inte mer än vad de sliter på den som inte är medlemmar men som ändå ibland använder vägen.

Det finns som sagt ingen lagändring eller ny princip. Du har i grund och botten hittat på detta. Detta har gällt sedan åtminstone 70-talets början.

Jag tror dock du har rätt i att praxis har utvecklats llite genom domstolarnas beslut och Lantmäteriets försök att följa lagen. Så man numera oftare värderar den enskilda vägarna till ett högre värde än förr. Att förrättningslantmätare mer slentrianmässigt sa att värdet var noll kronor om de fanns en äldre väg på landet som inte nyligen hade anlagts av anläggningskollektivet. Nu tittar men på återanskaffningskostnaden för att värdera vägen, vad den skulle kosta att anlägga idag. Och det är dyrt att anlägga väg idag.

Sen fanns andra sätt att förvalta enskild väg gemensamt förr. De var alltså inte gemensamhetsanläggningar. Dels förvaltades de med lottsystem för kring 100 år sedan. Och det fanns vägföreningsinstitut enligt gamla lagen om enskilda vägar. Men den togs bort helt på 90-talet.

 

[Claes Sörmland]

Och jag kommer att bestrida fakturor för tomters del i vägsamfälligheter trots att obebyggda tomter inte alls använder vägen.

Om betalning inte inkommer för anslutningen före det datum som anges i beslutet så faller anläggningsbeslutet. Fastigheterna blir då inte delägarfastigheter i vägsamfälligheten och förlorar rätt till väg. D v s ägarna av fastigheterna får lösa anslutning senare när man behöver tillgång till vägen, t ex genom att då sluta en överenskommelse med samfällighetsföreningens styrelse om att ansluta fastigheterna. Även då ska inträdesersättning betalas.

 

[Claes Sörmland]

Sedan tar en del vägföreningar ut en extra slitageavgift när man använder vägen mer än det normala, t.ex. vid ett husbygge. Kan nog bli någon tusenlapp till men betalas vålmar den som bygger på tomten.

Där saknas i grunden lagstöd. Att bygga ett hus med dessa transporter är en förväntad användning av en fastighet för bostadsändamål. Så det är redan inprisat i uttaxeringen enligt andelstal.

 

[Byggsnyggen]

Där saknas i grunden lagstöd. Att bygga ett hus med dessa transporter är en förväntad användning av en fastighet för bostadsändamål. Så det är redan inprisat i uttaxeringen enligt andelstal.

OK.
Om någon orsakar vägskador i samband med t.ex. ett husbygge, vad gäller då?

 

[Claes Sörmland]

OK.
Om någon orsakar vägskador i samband med t.ex. ett husbygge, vad gäller då?

Är det normalt slitage så händer inget annat än att styrelsen beställer reparation av vägen.

Om det är så att den som har orsakat skadan har gjort det med uppsåt (!) eller av oaktsamhet så finns skadeståndsansvar för den som har skadat vägen. Typexemplet är väl om styrelsen har avlyst vägen för tung trafik under tjällossningen och en åkare beslutar sig för att strunta i detta och leverera det där tunga gruset i strid mot den skyltade avlysningen. Då har åkaren ett skadeståndsansvar gentemot samfällighetsföreningen när vägen skadas.