Jag tror inte det eftersom stadgarna ska gå genom Lantmäteriet för att vara gällande. Vi kan testa den hypotesen! Låt oss kolla Lantmäteriets normalstadgar:Jonatan79 skrev:
https://www.lantmateriet.se/globalassets/blanketter/normalstadgar-for-samfallighetsforeningar.pdf
Jag hittar inga formuleringar om sådana extraavgifter. Och det är ju logiskt, de är ju lagstridiga eftersom uttaxering enligt lagen ska ske efter andelstalen.
(Men det kanske finns gamla rester i vägföreningar från den ej längre gällande lagen om enskilda vägar ute i landet. Jag kan inte hur denna ej längre gällande lag fungerade avseende dylika avgifter. Men är en möjlig historisk förklaring, man har missat förändringen som kom med AL 1973 och att lagen om enskilda vägar helt gick ur tiden på 90-talet.)
Som jag förstått det kan stämma besluta om slitageavgift , se utdrag från vår egna VF:Claes Sörmland skrev:
"Under 2000-talets början vann ett antal nya detaljplaner laga kraft. Dessa möjliggjorde större byggrätter och därmed mer omfattande byggnation i området. För att möta kraven på förvaltning av vägföreningens vägnät beslutade den ordinarie föreningsstämman 2008-01-29 att införa en modell som hanterar den ökade transportmängden som byggnation medför. Modellen innebär bland annat att den som genomför en större byggnation betalar en extra slitageavgift för den ökande användningen av föreningens vägnät.
Notera att byggtransporter inte avser endast grundarbeten samt husleverans utan även alla transporter som behövs för hantverkare etc. för färdigställande av huset/tillbyggnaden invändigt och utvändigt samt för markarbeten i trädgården i övrigt. Byggnationen anses normalt inte avslutad innan allt detta slutförts.
Så går det till:
- Underskriven anmälan postas in till vägföreningen
- Vägföreningen meddelar fastighetsägaren vilket belopp som ska betalas in (generell extra slitageavgft samt administrationsavgift)
- Beloppet betalas till föreningens bankgiro
- Vägföreningen utfärdar ett intyg till kommunen (i de fall kommunen kräver det)
- Bygget genomförs (vägföreningen företar löpande besiktningar, och fastighetsägaren anmäler eventuella oförutsedda händelser)
- Då bygget är klart (inklusive markarbeten i trädgården) meddelas detta till vägföreningen
- Vägföreningen gör en avstämning och meddelar fastighetsägaren om ytterligare krav finns för uppkomna direkta skador på vägarna"
Ersättning enligt § 48a AL brukar slentrianmässigt kallas "Slitageersättning/slitageavgift"
Detta förfarande stämde tills för en vecka sedan då lagen ändrades. Med två tredjedelars majoritet får alla föreningsstämmor numera ändra andelstal för medlem. Ändringen ska förvisso godkännas av Lantmäteriet och medlem borde därmed ha rätt att överklaga, men det är alltså numera stämmobeslut som ändrar andelstal i samtliga samfällighetsföreningar.
Det ser ut som något man hittade på internt i samfällighetsföreningen 2008. Har inte lagstöd vad jag kan se.
(Vi hade också egna hittepåavgifter i den lokala vägföreningen men efter några år med gemensamma insatser med folkbildningen så förstår nu tillräckligt många hur det fungerar med andelstal så att vi klarar av att följa lagen. Men det tog sin lilla tid att sprida kunskapen.)
Redigerat:
Det är nog klokt att undvika denna slentrian eftersom det så lätt blir missförstånd då och samfällighetsföreningar hittar på lagstridiga "modeller" som i exemplet ovan.M Maijckel skrev:
Tack! Jag hade missat att det var uppe i riksdagen. Här är relevant lagrum som tydligen trädde i kraft för en vecka sedan:M Maijckel skrev:
I praktiken är det ju Lantmäteriet som godkänner beslutet så att det inte strider mot anläggningslagen. Det skyddar mot att stämman fattar olagliga beslut i denna fråga. Klokt.
Därför att uttaxering sker enligt andelstalen enligt lagkonstruktionen i anläggningslagen eller samfällighetslagen. Det finns inget lagrum för att uttaxera på andra sätt med undantag för särskilt myndighetsbeslut i anläggningsbesluten, t ex att man ska betala i förhållande till förbrukat vatten om det gäller en VA-anläggning. Men då är det lantmäteriet som har beslutat det.
Sen finns ju också viss ersättning som ska betalas enligt 48a AL om vissa specifika kriterier uppfylls. @Maijckel menar att det ibland slentrianmässigt kallas för "slitageavgift" eller "slitageeesättning". Men det ska ju vara skälig ersättning för ett påvisbart onormalt högt slitage som inte överensstämmer med andelstalet.
Jag kan inte se det. De kommer ju att fråga efter korrekt debiteringslängd enligt andelstalen och stämmoprotokoll med beslut om uttaxeringen för att gå vidare. När det saknas så fastnar ärendet.
Hur en ersättning enligt 48a AL handläggs vid oenighet vet jag inte. Hur säkerställer en samfällighetsförening betalning enligt 48a AL för onormalt tillfälligt högt slitage om den fastighetsägare man vill ha medel från inte spelar med?
Gäller ditt svar även en ersättning enligt 48a AL eller bara olagliga avgifter som samfällighetsföreningen själv har hittat på?M Maijckel skrev:Precis.
KFM kommer inte driva in en sådan avgift.
Vägföreningen får ta till den gamla hederliga "skampålen" för att få in pengarna
För verkställighet hos kfm behövs i första hand en korrekt debiteringslängd (som utgör exekutionstitel). Sedan måste stämmobeslut, budget, kallelse till årsstämman etc. också uppfylla kraven.
Det är relativt hårda krav som skall uppfyllas för att föreningen ska få verkställighet, och tur är väl det, eftersom verkställighet hos kfm på beslut annars enbart gäller myndighetsbeslut och domstols dom.
Samfällighetsförening kan få hjälp att driva in en skuld | Kronofogden
Edit: klicka på "såhär går det till" för mer info
Redigerat:
Låt oss säga att en samfällighetsförenings styrelse finner det skäligt att en ersättning på 8 000 kr ska betalas av en medlem enligt 48a § AL på grund av ett husbygge. Det är vad det kostade att laga trumman som styrelsen menar att fastighetsägarens entreprenör körde sönder vid husbygget. Fastighetsägaren nekar till detta så ansvar för ersättning är stridigt.M Maijckel skrev:
Styrelsen framlägger en debiteringslängd på en stämma där de 8000 kr finns listade under fastighetsägarens namn (och fastighet) som en ersättning som uttaxeras enligt 48a § AL. Stämman är i sin ordning och kallas som den ska. Fastighetsägaren dyker aldrig upp på stämman och beslut tas om att uttaxera beloppen enligt debiteringslängden. Fastighetsägaren klandrar inte beslutet att uttaxera 8000 kr särskilt från honom.
Fastighetsägaren vägrar senare att betala de 8000 kr. Kan nu KFM verkställa denna utdebitering?
Om ansökan från föreningen till kfm är komplett kommer kfm antagligen skicka brev till medlemmen att denne har skuld till föreningen. Medlemmen har därefter 2 veckor på sig att invända mot skulden.
Eftersom uttaxeringen inte stämmer med andelstalet är en sådan invändning inte särskilt svår att formulera.
Ett mer korrekt förfarande från föreningen är istället ansökan om stämning med skadeståndslagen och § 48a AL som grund. Håller man sig under ett halvt basbelopp kostar inte stämningen mycket mer än ansökan hos kfm.
M Maijckel skrev:
Lagen pekar på att samfällighetsföreningen ska vända sig till MMD: "Vid tvist angående fråga som avses i första stycket skall talan väckas hos mark- och miljödomstolen. Lag (2010:998)."