Som jag fått det förklarat så är det ännu värre. Om föreningen uttaxerar dessa 8000 som saknar grund i andelstal, så kan ev. även andra medlemmar vägra betala sin ordinarie avgift, eftersom debiteringslängden inte följer andelstalen. Osäker på om det stämmer.
Är tanken att debiteringslängden inte följer kraven i samfällighetslagen och därmed inte är giltig och hindrar KFM från att agera med den som bas?H hempularen skrev:
(Jag som har undrat om inte även felaktiga debiteringslängder som har framlagts av styrelsen och beslutats av stämman blir gällande om ingen hade väckt talan emot dem enligt 53 § samfällighetslagen. Alltså i MMD. Men så menar ni alltså att det inte är.)
Redigerat:
Uppfyller inte debiteringslängden kraven i 42 § SFL utgör den inte någon exekutionstitel. Kfm kan inte verkställa något som inte uppfyller lagkravet på en exekutionstitel.Claes Sörmland skrev:
Sedan kan det förstås slinka igenom en och annan debiteringslängd som vid första anblick verkar ok hos kfm, men då har medlemmen möjlighet att påpeka detta till kfm inom 2 veckor före kfm fattar beslut om verkställighet.
Så nej, man behöver inte klandra en felaktig debiteringslängd enligt 53 § SFL för att klara sig från utmätning. 41 § SFL stadgar att styrelsen är ansvarig för upprättande av debiteringslängden, och däri ingår att uppfylla lagkravet på hur den utformas för att en riktig exekutionstitel framställts.
Så samfällighetsföreningar som inte följer lagen riskerar en hel del. Dagens moralkaka.M Maijckel skrev:
Det är egentligen betydligt värre än så...
Som förtroendevald styrelseledamot är man i lagens mening syssloman (enligt 18 kap. Handelsbalken) och lyder under föreningens uppdrag. Därmed finns inga giltiga ursäkter som "det visste jag inte" och även genom underlåtenhet kan man uppfylla brottsliga gärningar när man förvaltar medlemmarnas pengar (som många gånger gäller stora belopp och därmed åtminstone 6 månader eller t.o.m. 1 års fängelse som minimistraff om man gör fel, - eller underlåter att göra rätt).
Särskilt brottsbalkens 10 kap. är lätt att råka göra sig skyldig till. Skulle gissa att det finns hundratals styrelsemedlemmar i landet som uppfyllt rekvisiten för Trolöshet mot huvudman (BrB 10 kap. 5 §) eller behörighetsmissbruk (BrB 10 kap. 6 §)
Så det verkar som att den uppfattning jag har är korrekt. Då fastigheten redan har en andel enligt lantmäteriets uppgifter så kan inte vägföreningen kräva oss på en ”anslutningsavgift” utan vi ska som alla andra betala årsavgift enligt det andelstal fastigheten har?
De säger att den tidigare ägaren inte har betalat årsavgift för denna fastighet och därför anser de att den inte längre är med i vägföreningen och vi ska därför betala en anslutningsavgift. Jag känner att jag inte kan stå till svars om föreningen har missat att ta betalt för fastigheten fastän det förmodligen borde ha gjort det.
De påstår att alla tre fastigheter som en och samma person ägde vid det tillfället begärde utträde ur föreningen. Det finns en förrättning angående detta där en överenskommelse om utträde har träffats mellan tidigare ägaren och föreningen. Men där är bara två fastigheter med och inte den tredje som fortsatt ska använda vägen. Jag går efter de uppgifter som finns hos lantmäteriet och där står det att fastigheten är delägare i gemensamhetsanläggningen.
De säger att den tidigare ägaren inte har betalat årsavgift för denna fastighet och därför anser de att den inte längre är med i vägföreningen och vi ska därför betala en anslutningsavgift. Jag känner att jag inte kan stå till svars om föreningen har missat att ta betalt för fastigheten fastän det förmodligen borde ha gjort det.
De påstår att alla tre fastigheter som en och samma person ägde vid det tillfället begärde utträde ur föreningen. Det finns en förrättning angående detta där en överenskommelse om utträde har träffats mellan tidigare ägaren och föreningen. Men där är bara två fastigheter med och inte den tredje som fortsatt ska använda vägen. Jag går efter de uppgifter som finns hos lantmäteriet och där står det att fastigheten är delägare i gemensamhetsanläggningen.
Ja, det är den korrekta tolkningen av lagen.S sebbe_07 skrev:
Det är den tidigare ägaren som ska betala vad föreningen har uttaxerat när denne ägde fastigheten. Med ett undantag och det är det som har uttaxerats senaste året när du köpte fastigheten och som inte är betalt, det beloppet kan du krävas på av föreningen. Samfällighetslagen:S sebbe_07 skrev:
Normalt regleras detta vid likvidavräkningen vid fastighetsköp vid dagen för tillträdet. Säljaren garanterar att det inte finns skulder av denna typ och betalar till dig som köpare för den tidsandel som denne har ägt fastigheten (om det är en årlig avgift). Smartast här är att direkt att betala det som föreningen har uttaxerat från din fastighet under sista året före du köpte fastigheten och under tiden som du ägde fastigheten så att det inte finns någon diskussion om skulder som grumlar ärendet.
Den individ i styrelsen har fel som hävdar du inte är medlem i föreningen, vem som är medlem styrs av lag (samfälllighetslagen) och inte av vilka uttaxerade belopp som har betalats och inte. Det man tillfälligtvis förlorar med att inte betala är rösträtt på stämman. Och i en fungerande förening får man kronofogden efter sig som tar vad som krävs, det är som att inte betala skatten. Ingen nåd.
Lantmäteriets akter är de som gäller. Detta visar bara att det är låg kompetens i styrelsen och att de går på gissningar och hörsägen.S sebbe_07 skrev:
Enda sättet att bota detta är att utbilda styrelsen. Lättare sagt än gjort, särskilt om man själv kämpar med att förstå detta. Ett sätt kan vara hoppa in i styrelsen själv och sakta men säkert få föreningen att börja följa lagen. Ett annat sätt kan vara att välja en kunnig revisor som genom löpande rådgivning kan få upp styrelsens kompetens. Även att beta av sakfråga efter sakfråga på stämman kan fungera men styrelsens ledamöter hamnar lätt i låst försvarsställning om de kritiseras offentligt och då stänger många individer ned sitt informationsintag.
Redigerat:
Att tidigare ägare inte har betalat avgiften kan inte vara ditt problem, utom då möjligen för senaste året. Om fastigheten är med i samfälligheten enl. Lantmäteriet så är den med på samma villkor som alla andra.
Om det nu skall byggas, och det finns en reel risk att transporterna till bygget faktiskt skadar vägen, så kanske det vore en bra strategi att komma överens om en skälig shablonersättning för förväntat behov av reparation. Annars är det risk för långdragna konflikter både om faktiska skador och varenda potthål på hela vägen.
Om det nu skall byggas, och det finns en reel risk att transporterna till bygget faktiskt skadar vägen, så kanske det vore en bra strategi att komma överens om en skälig shablonersättning för förväntat behov av reparation. Annars är det risk för långdragna konflikter både om faktiska skador och varenda potthål på hela vägen.
Är det där sant? Jag var under tron att ansvaret för eventuella betalningar/skulder ligger på fastigheten och inte ägaren... så vid ett ägarbyte är det viktigt att göra en undersökning för att säkerställa att tidigare ägare fullföljt sina åttagenden...H hempularen skrev:
Var en liknande diskussion om fiber och anslutningsavgift tidigare jag vet inte hur det gick...
Men om man vill finns det ju stöd från forumet att undvika att betala för sig i alla ärenden.
Jag håller med om din andra del att det lönar sig att vara proaktiv.
/ATW
Njae, det går inte på kalenderdatum på det sättet. Den/de ägare som listas i debiteringslängden är mycket riktigt den/de som ska betala när beloppet förfaller till betalning.Jonatan79 skrev:
Situationen när man kan krävas på en skuld som en tidigare fastighetsinnehavare inte har betalt är när man har köpt en fastighet och det finns ett obetalt belopp som skulle betalats inom ett år före fastighetsköpet. Då delar man som köpare betalningsansvar med säljaren.
Se 44 § AL (i inlägg #53 ovan) som reglerar detta.
Nej så är det inte enligt samfällighetslagen.A ArneTW skrev:
Verkligen inte. Har samfällighetsföreningen lagligen uttaxerat medel genom att styrelsen lägger fram en korrekt debiteringslängd (som följer andelstalen) på stämman som beslutar om den så finns ingen möjlighet att undkomma att betala. Det är nästan som en skatt och samfällighetsföreningen har kronofogden till sin hjälp att effektivt driva in pengarna.A ArneTW skrev:
Det är bara när samfällighetsföreningen försöker kräva pengar på olagliga sätt som man inte är skyldig att betala. T ex att man hittar på egna lagstridiga regler för att försöka utdebitera pengar.
Redigerat:
Det är aldrig "samfällighetsföreningen" som kräver pengar på olagliga sätt.
Enligt 35 § SFL är styrelsen skyldig att bortse från stämmobeslut om beslutet strider mot "(SFL) eller annan författning". Annan författning innebär i detta sammanhang samtliga Sveriges nu gällande lagar. Ansvaret för att felaktigt kräva medlem på pengar faller alltså tillbaka på de enskilda styrelsemedlemmarna.
Att felaktigt kräva medlem på pengar innebär att denne medlem utsätts för beaktansvärd risk för ekonomisk förlust - dvs. rekvisit nr. 4 i brottet Trolöshet mot huvudman.
Som förtroendevald styrelsemedlem har man automatiskt redan uppfyllt rekvisit nr. 1 och 2 gentemot medlemmarna, dvs. man innehar förtroendeställning, och man sköter ekonomisk angelägenhet.
Det är bara rekvisit nr. 3 som fattas innan man fullbordat brottet - alltså missbruk. Det är inte särskilt långsökt att argumentera för att en styrelsemedlem som försöker göra gällande en icke lagligen grundad fordran missbrukar sin ställning gentemot medlemmen som utsätts för försöket.