Det var ny kritik, jag brukar annars få höra här att jag istället har en för krass syn på allmän verksamhet och frekvensen som det blir fel. För fel blir det regelbundet, det är komplex lagstiftning och det är inte direkt ovanligt att förrättningslantmätare missar sakomständigheter eller olika delar av anläggningslagen.C Carl D skrev:
Det varierar nog mellan olika vägar vem som har skött dem över åren.C Carl D skrev:
Det varierar nog stort från fall till fall. Men styckar en exploatör som du av en mängd tomter för försäljning så har det nog varit ovanligt att exploatören och i förlängningen de nya tomtägarna har fått gator och vägar betalda av andra. Man har fått betala för sin väg.C Carl D skrev:
Det är samma principer och lagstiftning som gäller i hela landet. Anläggningslagen är densamma. Det som skiljer mellan kommunerna gäller om det finns möjlighet till bidrag från kommunens skattekollektiv att t ex bygga väg eller underhålla väg.C Carl D skrev:
Det finns ingen valfrihet här. Det är inte en dispositiv del av anläggningslagen. Som jag redan har redogjort för så är den flexibilitet som finns för förrättningslantmätaren:C Carl D skrev:
1. Om vägen är äldre och i dåligt skick samt det inte finns något underlag som tyder på att de nuvarande delägarna har finansierat vägen själva (utan det har skett via bidrag från det allmänna) så kan värdet skrivas ned schablonmässigt till ett väldigt lågt värde. Om kassan i samfällighetsföreningen dessutom är tom så blir inträdesavgiften väldigt låg.
2. Förrättningslantmätaren kan avvakta med att göra de nya avstyckade lotterna till delägarfastigheter i anläggningssamfälligheten för vägen och hänvisa till att detta får lösas via frivillig överenskommelse enligt 43 § anläggningslagen. Här kan inträdesersättningen förhandlas mellan samfällighetsföreningens styrelse och ägaren av de inträdande fastigheternas ägare. Även om man måste ta hänsyn till reglerna för inträdesersättning i anläggningslagen så har man större frihet att värdera anläggningen till ett lågt värde när det sker på helt civilrättslig grund.
Redigerat:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 763 inlägg
Min utgångspunkt är att den som äger något äger det. Och enskilda vägar är just enskilda, inte allmänna.C Carl D skrev:
Håller med. Och har det kommunala lantmäteriet i Linköping gett bort andras egendom bör det läxas upp. Men en annan möjlighet är förstås att vägen där var värd mycket mindre. Om det kan vi andra bara gissa.C Carl D skrev:
Jag tror detsamma, vägen i Linköping hade inget större värde och ägdes kanske inte ens av delägarna. Det fanns inga större summor ackumulerade i samfällighetsföreningen. Då blir det ju ingen inträdesavgift.
Vi har olika ingångar. de båda enskilda vägarna är likvärdiga och i gott skick och har ju i många decennier båda årligen erhållit ca 70 % av driftskostnaderna i stas- och kommunbidrag. Tomterna i Linköping kostar över 1 miljon kr och mer och betalar ingen ninträdesavgift medan tomter i Åtvidaberg kostar tiondelen och ska erlägga 30.000 kr ytterligare till vägsamfälligheten där. Detta stimulerar verkligen inte fler tomter i Åtvidaberg vilket det finns mycket plats för och som lén levande landsbygd behöver.Claes Sörmland skrev:
Vad står det för förklaring i anläggningsbeslutet till att du inte ska betala inträdesersättning för tomterna i Linköping?C Carl D skrev:
Men huruvida lantmäteriet har fattat ett korrekt beslut eller inte är ju en sak.
Men såvitt jag förstår så har ett beslut fattats, överklaga om det inte är försent.
Men att vägra betala är ingen framkomlig väg. Det är ungefär som att tycka "jag betalar för mycket skatt, jag vägrar betala". Finns beslutet så har föreningens styrelse inget annat alternativ än att driva in i enlighet med beslutet. Alternativt får styrelsen betala din avgift själva ur egen ficka.
Jo styrelsen kan undlåta att kräva in betalning om föreningen enhälligt anser att du skall slippa betala. Det går att bryta mot lagen om alla berörda som skulle kunna tänkas beivra det, är med om att bryta mot lagen.
Men såvitt jag förstår så har ett beslut fattats, överklaga om det inte är försent.
Men att vägra betala är ingen framkomlig väg. Det är ungefär som att tycka "jag betalar för mycket skatt, jag vägrar betala". Finns beslutet så har föreningens styrelse inget annat alternativ än att driva in i enlighet med beslutet. Alternativt får styrelsen betala din avgift själva ur egen ficka.
Jo styrelsen kan undlåta att kräva in betalning om föreningen enhälligt anser att du skall slippa betala. Det går att bryta mot lagen om alla berörda som skulle kunna tänkas beivra det, är med om att bryta mot lagen.
De nya tomterna och bostäderna ägs inte av mig. Men de har intagits i vägsamfälligheten på samma villkor som oss som redan är med och något resonemang att behöva köpa in sig i vägens värde har överhuvudtaget inte förts. Precis som det har fungerat i många decennier tillbaka över hela Sverige , som jag har upp0fattat det.H hempularen skrev:
I inlägg #64 uppfattar jag att du äger nyavstyckade tomter, och att du inte har för avsikt att betala de beslutade avgifterna. Någon missuppfattning?
Jag styckade av två tomter i Åtvidaberg och blev totalt överraskad när lantmäteriet plötsligt beslutade om ca 30.000 kr per tomt, en tredjedel av tomtens värde, i kostnad för att betala in sig i vägsamfälligheten. Du verkar anse detta vara rimligt och billigt, jag behåller hellre tomterna till vägföreningen ändrar sig och hellre vill ha nya bostäder byggda än inga bostäder alls på många år. Och jag kommer att bestrida fakturor för tomters del i vägsamfälligheter trots att obebyggda tomter inte alls använder vägen.H hempularen skrev: