15 906 läst ·
96 svar
16k läst
96 svar
Väganslutningsavgift för obebyggd tomt utan infart?
Har pratat med styrelsen en vända till och de har inte tagit betalt av just vår fastighet någonsin, alltså ingen årsavgift och anser därför att fastigheten inte är med i vägföreningen. Det kan väl inte vara upp till varje fastighetsägare att se till så att föreningen sätter upp rätt debiteringslängd på stämman, tar betalt för årsavgift osv utan det ligger väl på föreningens ansvar?
Fastigheten togs med i anläggningsbeslutet och sedan har man inte uttaxerat denna varje år då den tidigare ägaren hade flera fastigheter och behövde bara betala EN årsavgift för alla fastigheter som han ägde. Han utträde sedan med alla utom en och har sluppit betala årsavgift sedan dess. Min uppfattning är att styrelsen/föreningen ska uttaxera vår fastighet för utförande och drift efter det andelstal vi har och inget mer. Även justera andelstalet om det är felaktigt men inte få någon annan anslutningsavgift eller liknande.
Fastigheten togs med i anläggningsbeslutet och sedan har man inte uttaxerat denna varje år då den tidigare ägaren hade flera fastigheter och behövde bara betala EN årsavgift för alla fastigheter som han ägde. Han utträde sedan med alla utom en och har sluppit betala årsavgift sedan dess. Min uppfattning är att styrelsen/föreningen ska uttaxera vår fastighet för utförande och drift efter det andelstal vi har och inget mer. Även justera andelstalet om det är felaktigt men inte få någon annan anslutningsavgift eller liknande.
Med andra ord så har tidigare styrelser och stämmor systematiskt brutit mot samfällighetslagen och inte uttaxerat som de ska. Troligen p g a okunnighet.S sebbe_07 skrev:Har pratat med styrelsen en vända till och de har inte tagit betalt av just vår fastighet någonsin, alltså ingen årsavgift och anser därför att fastigheten inte är med i vägföreningen. Det kan väl inte vara upp till varje fastighetsägare att se till så att föreningen sätter upp rätt debiteringslängd på stämman, tar betalt för årsavgift osv utan det ligger väl på föreningens ansvar?
Fastigheten togs med i anläggningsbeslutet och sedan har man inte uttaxerat denna varje år då den tidigare ägaren hade flera fastigheter och behövde bara betala EN årsavgift för alla fastigheter som han ägde. Han utträde sedan med alla utom en och har sluppit betala årsavgift sedan dess. Min uppfattning är att styrelsen/föreningen ska uttaxera vår fastighet för utförande och drift efter det andelstal vi har och inget mer. Även justera andelstalet om det är felaktigt men inte få någon annan anslutningsavgift eller liknande.
Vi hade samma situation i vägföreningen här för ett antal år sedan, ingen förstod upplägget med samfälligheter och man uttaxerade godtyckliga avgifter som man hittade på utan lagstöd. Enklast är att prata med styrelsen och revisorer och säga att nu när alla har fått kännedom om den korrekta juridiken så tittar man inte bakåt på alla gamla misstag utan justerar samfällighetsföreningen rutiner så att de fr o m nu följer lagen. Känner sig styrelsen osäkra be dem kontakta Lantmäteriet för hjälp med hur uttaxering ska gå till. De kan också läsa på Lantmäteriets hemsida om de är osäkra.
Försöker någon skapa egen "rättvisa" med ännu fler hittepåavgifter så påminn om att två fel inte gör ett rätt.
Erbjud dig att gå med i styrelsen för att hjälpa till med att få dessa rutiner på plats. T ex hur styrelsen skriver och lägger fram en korrekt debiteringslängd på stämma.
Intressant tråd från 2022. nu 2026. Jag är med i en vägsamfällighhet i Linköpings kommun, med eget kommunlantmäteri. Där har några tomter styckats av och bebyggts de senaste åren, Kommunlantmäteriet har aldrig räknat ut några vägvärden som nya tomter ska betala, utan den nya bostaden betalar årliga vägavgifter.
Nu har jag styckat av några tomter i Åtvidabergs kommun, där rikslantmäteriet sköter dessa frågor. Tomtärdena är låga i Åtvidaberg, kanske 100.000 mkr. Döm om min förvåning när lantmäteriet räknar fram till vägen, ca 4 km lång, är värd flera miljoner och att de nya tomterna ska erlägga uppåt 30.000 mkr till vägsamfällighteten om den kräver detta, den kan tydligen avstå.
Detta tar ju bort typ största delen av värdet av att sälja tomterna, och jag tänker skjuta fram ev bygglovsansökan decennier framåt. Inga bor på tomterna och belatningen på vägen är så nära noll den kan bli.
Vägföreningen skickar nu kravfakturor, som jag inte avser att betala med hänvisning till att inget slitage på vägen kommer att uppkomma förrän bygglov inlämnats och en bostad uppförts.
Jag skulle ju vilja att vägföreningen avstår från denna ohemula faktura, liksom i Linköping, jag säljer tomterna och sedan bestalar dessa årliga vägavgifter...
Nu har jag styckat av några tomter i Åtvidabergs kommun, där rikslantmäteriet sköter dessa frågor. Tomtärdena är låga i Åtvidaberg, kanske 100.000 mkr. Döm om min förvåning när lantmäteriet räknar fram till vägen, ca 4 km lång, är värd flera miljoner och att de nya tomterna ska erlägga uppåt 30.000 mkr till vägsamfällighteten om den kräver detta, den kan tydligen avstå.
Detta tar ju bort typ största delen av värdet av att sälja tomterna, och jag tänker skjuta fram ev bygglovsansökan decennier framåt. Inga bor på tomterna och belatningen på vägen är så nära noll den kan bli.
Vägföreningen skickar nu kravfakturor, som jag inte avser att betala med hänvisning till att inget slitage på vägen kommer att uppkomma förrän bygglov inlämnats och en bostad uppförts.
Jag skulle ju vilja att vägföreningen avstår från denna ohemula faktura, liksom i Linköping, jag säljer tomterna och sedan bestalar dessa årliga vägavgifter...
Det som har hänt dig i Åtvidaberg är inget märkligt, dina nya tomter inträder genom förrättningen i gemensamhetsanläggningen som är vägen som delägarfastigheter. Då är det ju naturligt att de ska ersätta de ägare som har bekostat vägen för sina utgifter. 30 000 kr låter som en rimlig summa, det är ju småpengar i sammanhanget.C Carl D skrev:Intressant tråd från 2022. nu 2026. Jag är med i en vägsamfällighhet i Linköpings kommun, med eget kommunlantmäteri. Där har några tomter styckats av och bebyggts de senaste åren, Kommunlantmäteriet har aldrig räknat ut några vägvärden som nya tomter ska betala, utan den nya bostaden betalar årliga vägavgifter.
Nu har jag styckat av några tomter i Åtvidabergs kommun, där rikslantmäteriet sköter dessa frågor. Tomtärdena är låga i Åtvidaberg, kanske 100.000 mkr. Döm om min förvåning när lantmäteriet räknar fram till vägen, ca 4 km lång, är värd flera miljoner och att de nya tomterna ska erlägga uppåt 30.000 mkr till vägsamfällighteten om den kräver detta, den kan tydligen avstå.
Detta tar ju bort typ största delen av värdet av att sälja tomterna, och jag tänker skjuta fram ev bygglovsansökan decennier framåt. Inga bor på tomterna och belatningen på vägen är så nära noll den kan bli.
Vägföreningen skickar nu kravfakturor, som jag inte avser att betala med hänvisning till att inget slitage på vägen kommer att uppkomma förrän bygglov inlämnats och en bostad uppförts.
Jag skulle ju vilja att vägföreningen avstår från denna ohemula faktura, liksom i Linköping, jag säljer tomterna och sedan bestalar dessa årliga vägavgifter...
Om du vill tjäna pengar på dessa avstyckningar så är den vanliga metoden att du säljer de fastigheter som snart ska bildas och skriver i överlåtelseavtalet att förrättningskostnader inklusive anslutning till gemensamhetsanläggning betalas av köparen. Sen tar du dina pengar och lämnar delen med vägen till köparen som ska bygga småhus och därmed har behov av vägen.
Att t ex stycka av tomter som ingen vill köpa är ju ingen bra idé alls. Bara kostnader.
Om du redan har gjort detta och de nya fastigheternas ägare (du eller ditt företag) ska betala så är det bara att betala. Samfällighetsföreningen behöver bara vända sig till kronofogden så betalar du eller så utmäter kronofogden. Samfällighetsföreningens styrelse skulle göra ett lagbrott om de inte fakturerade dig enligt ersättningen som som är bestämd i förrättningsbeslutet. Och öppna upp för att bli skadeståndsskyldiga mot sina grannar. och de är skyldiga att gå till kronofogden om du inte betalar.
Redigerat:
Det kostar pengar att stycka av tomter. Om sedan tomten kan säljas för 100.000 kr och lantmäteriet räknar fram 30.000 kr för att köpa in sig i vägen är det verkligen inen liten kostnad utan en stor del av tomtvärdet. En fråga till. Om vägsamfällighteten väljer att inte ta emot 30.000, för att tex försäkra sig om att tomten verkligen blir såld och bebyggd, då utgår ingen avgift?Claes Sörmland skrev:
Det som har hänt dig i Åtvidaberg är inget märkligt, dina nya tomter inträder genom förrättningen i gemensamhetsanläggningen som är vägen som delägarfastigheter. Då är det ju naturligt att de ska ersätta de ägare som har bekostat vägen för sina utgifter. 30 000 kr låter som en rimlig summa, det är ju småpengar i sammanhanget.
Om du vill tjäna pengar på dessa avstyckningar så är den vanliga metoden att du säljer de fastigheter som snart ska bildas och skriver i överlåtelseavtalet att förrättningskostnader inklusive anslutning till gemensamhetsanläggning betalas av köparen. Sen tar du dina pengar och lämnar delen med vägen till köparen som ska bygga småhus och därmed har behov av vägen.
Att t ex stycka av tomter som ingen vill köpa är ju ingen bra idé alls. Bara kostnader.
Om du redan har gjort detta och de nya fastigheternas ägare (du eller ditt företag) ska betala så är det bara att betala. Samfällighetsföreningen behöver bara vända sig till kronofogden så betalar du eller så utmäter kronofogden. Samfällighetsföreningens styrelse skulle göra ett lagbrott om de inte fakturerade dig enligt ersättningen som som är bestämd i förrättningsbeslutet. Och öppna upp för att bli skadeståndsskyldiga mot sina grannar.
Med så lågt fastighetsvärde kan man bara förlora pengar på att stycka av tomter. Det får s a s ske på ideell grund då.C Carl D skrev:
Om styrelsen och du som fastighetsägare skulle bryta mot lagen och anläggningsbeslutet och samfällighetsföreningens medlemmar inte gör något av detta på stämma. Ja då finns ingen tillsyn som tar er i örat. Jag har för mig att konsekvensen då blir att anläggningsförättningen inte är gällande eftersom du inte har betalt inom tiden som anges i beslutet. D v s dina fastigheter förlorar sin sin rätt till vägen och blir ej del av anläggningssamfälligheten. Därmed saknar dina tomter rätt till väg.C Carl D skrev:
Moderator
· Stockholm
· 57 954 inlägg
Det låter som en rimlig summa för att ansluta till väganläggningen.C Carl D skrev:Intressant tråd från 2022. nu 2026. Jag är med i en vägsamfällighhet i Linköpings kommun, med eget kommunlantmäteri. Där har några tomter styckats av och bebyggts de senaste åren, Kommunlantmäteriet har aldrig räknat ut några vägvärden som nya tomter ska betala, utan den nya bostaden betalar årliga vägavgifter.
Nu har jag styckat av några tomter i Åtvidabergs kommun, där rikslantmäteriet sköter dessa frågor. Tomtärdena är låga i Åtvidaberg, kanske 100.000 mkr. Döm om min förvåning när lantmäteriet räknar fram till vägen, ca 4 km lång, är värd flera miljoner och att de nya tomterna ska erlägga uppåt 30.000 mkr till vägsamfällighteten om den kräver detta, den kan tydligen avstå.
Detta tar ju bort typ största delen av värdet av att sälja tomterna, och jag tänker skjuta fram ev bygglovsansökan decennier framåt. Inga bor på tomterna och belatningen på vägen är så nära noll den kan bli.
Vägföreningen skickar nu kravfakturor, som jag inte avser att betala med hänvisning till att inget slitage på vägen kommer att uppkomma förrän bygglov inlämnats och en bostad uppförts.
Jag skulle ju vilja att vägföreningen avstår från denna ohemula faktura, liksom i Linköping, jag säljer tomterna och sedan bestalar dessa årliga vägavgifter...
Varför skulle det inte kosta att köpa in sig?
Jämför med om du t.ex. har båt och blir erbjuden en båtplats genom att köpa in dig i en bryggförening.
Det finns ju också exempel på när fastigheter styckas av och Lantmäteriet gör bedömningen att rätt till väg kan lösas senare. Det är s a s inte helt ovanligt. Jag har exempel på det i grannskapet. Det hindrade inte folk från att köpa dessa tomter, vissa av denna är idag en del av mitt grannskap.H hempularen skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 790 inlägg
I bästa fall kommer dina nybildade fastigheter få en låg driftavgift för att de är obebyggda, i värsta fall kommer du få betala samma årsavgift som alla andra från dag ett.C Carl D skrev:
Jag är rätt säker på att lantmäteriet tillfrågade vägföreningen om de ville att jag skulle debiteras 30.000 per tomt, eller ej.Nötegårdsgubben skrev:
Jag vill ha en levande landsbygd. Om en tomt på landet i åtvidaberg kostar 30.000 för att betala in sig i vägsamfälligheten, men inget i Linköping, minskar det ju intresset för att köpa tomter i Åtvidaberg, som redan inte är så stort.
Reglerna i 37 § anläggningslagen är tvingande och måste följas så det låter konstigt. Men förrättningslantmätaren kan vara ganska kreativ med nedskrivning av vägens värde om den är äldre och har byggts med bidragsmedel. Men är det en rimligt nyunderhållen sak i gott skick där delägarna har haft större utgifter lär inte en fri lunch för nya delägare vara aktuellt.C Carl D skrev:
Undrar om det inte gick fel i Linköping. Kommunalt lantmäteri. De kämpar ofta med att följa anläggningslagen, kompetensproblem som så ofta i kommunal sektor. Medarbetarna bara gissar och kör på.C Carl D skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 790 inlägg
Ok. Det är väl rimligt att de som äger något får avgöra om de vill ha betalt för att dela det med flera eller ej.C Carl D skrev:
Gott så. Men du vet rimligen att saker inte per definition är gratis där heller.C Carl D skrev:
Ja, eller att man blir väldigt ogin mot nyanslutningar i Linköping för att man ger bort värde.C Carl D skrev:
Claes, du verkar utgå från att Staten gör rätt och utifrån ett trångt vägsamfällighetsperspektiv. Min utgångspunkt är att enskilda vägar har byggts upp under många decennier med huvudelen av kostnaderna täckte genom stats-och kommunbidrag. Tidigare har nya tomter blivit medlemmar i vägsamfällighter utan att betala tiotusentals kronor i inträdesavgift. Hela vägsamfälligheten och landsbygden gynnas rimligen av att det blir fler som årlkigen betalar medelsmavgifter och det är inte rimligt att olika principer gäller i olika kommuner. Vill man inte ha fler tomter ska man ju ta ut max i inträdesavgift, vill man få en mer levande landsbygd med fler boende ska man avstå från inträdesavgift och nöja sig med de evigt framtida årliga avgifterna, vilket ju gagnar hela vägsamfällighten.Nötegårdsgubben skrev:
