Det är helt lugnt med grogg... är på jobbet så ... 😀
Men det är ofta bra om man funderar på ombytta roller och vad man själv skulle se som rimligt ur den andra partens världsbild..
Men det är lättare sagt än gjort ,och har man helt olika förväntningar på vad en affär ska innebära så är det ibland väldigt lärorikt att försöka se hur sin motståndare resonerar och vad som är troligt utfall och vad som aldrig kommer gå vägen...
Har en bonde i byn där vår stuga ligger och där var det en som köpte en fastighet med en liten stuga på och det fanns en obrukbar väg som var svår eller nära omöjlig att använda pga en bäckravin som med tiden blivit mycket bredare och djupare än förr och det var mer traktorväg än egentligen bilväg..
Han försökta köpa väg ut av bonden åt andra hållet där det var längs åkerkanten en bit bort till en annan gammal vägsnutt som bonden använde till och från åker. Dom försökte komma överens men dom hade väl olika uppfattning om hur många nollor det skulle vara på prislappen när dom väl började prata pengar och bonden bad stugägaren att dra dit pepparn växer för att inte använda värre ord...
Lantmäteriförrättningen körde dock över bonden och det vart ett lägre belopp än det som stugägaren ville ge nu med ett tvingande servitut och tydligt angivet på karta vilken väg som numera är rätt väg och lantmäteriförrättningen och vägbygget och för stugägaren vart slutsumman nästan samma men för bonden så vart det nu ett tvingande servitut och en betydligt lägre summa pengar..Riktig nitlott för bonden..
Lantmäteriförrättningen gör det som är bäst för alla och markägarens del att den använder den vägen längs en bit och kommer åt skog och mer mark via vägen som byggdes gjorde att dom blev påtvingade vägen och även bonden fick nytta av vägen som byggdes då den delen inte missades av lantmäteriet , så man ska inte förringa nyttan av väg som man även själv kommer ha användning av..
Även om man kanske kunnat krångla och klara sig utan vägen så vart bondens fastighet bättre med vägen där ,och höjde troligen värdet och möjligheterna till hur han kan använda sin fastighet..
Det är altid bäst att komma överens själva men lantmäteriet bevakar alla sidor i såna här tvister om man inte kommer överens och det drivs vidare till lantmäteriförrättning och det är svårt att värdera mark och inte sällan så går känslor och fantasier före sunt förnuft och verklighet..
Hur man värderar mark intrång är ofta svårt och det är inte sällan stor skillnad på markägares önskan att tjäna en större slant medans en verklig värdering av en rimpa mark som ändå hade ett lågt värde och liten verklig nytta för fastigheten inte sällan är värd en bråkdel av vad markägaren tyckte var rätt värdering..
Ofta är det bättre att ta hjälp av nån oberoende kunnig att värdera och fundera på vad som är lämpligast för alla parter..
Lantmäteriförrättningar kan gå åt olika håll men i det här fallet så fick bondens tjuriga inställning och fantasivärdering för han trodde han hade sista ordet i vad han vill sälja för och inte ,men där sket det sig rätt rejält. lantmäteriet ansåg snabbt att den gamla vägen genom bäckravinen var omöjlig och hopplös och det fanns en mycket bättre placering för en ny vägsnutt som skulle lösa många problem..
Och att både diken och vägar ofta gagnar alla för att få marken att funka runt dessa
Swetrot skrev:
Perssel skrev:
